Ljusning

Efter trevande insatser, om än dock sköna trepoängare kunde man nu skönja en klar ljusning i vårt spel, serieledningen såhär inledningsvis känns också bra så vi inte harvar efter poängmässigt redan nu.

Efter de senaste matchernas stundtals riktigt usla spel från vår sida var det inte utan att man faktiskt var smått nervös inför söndagskvällens drabbning med Veronalaget på San Siro. Slutresultatet kunde skrivas likadant som i vintras, fast med ombytta roller, och Inter stod denna gång som segrare när domare Racalbuto blåste av en stundtals ganska underhållande match.

Hector Cuper ändrade om en aning i maskineriet inför matchen jämfört med CL-mötet med Ajax i veckan. Turkiska duon Emre/Okan förpassades tillbaka till bänken och ersattes utav återvändande Coco och Almeyda i startelvan. Matrix blev libero i trebackslinjen och vindsnabba Cordoba och Cannavaro fick markeringsrollerna bredvid. Il Capitano flyttade upp ett snäpp och fick ta hand högerkanten liksom Coco fick den vänstra i uppgift. Från vänster bildade Almeyda, Gigi och Dalmat ett tufft innermittfält som skulle visa sig flera snäpp hetare än mot Ajax. Hernan Crespo som känt av en ömmande höft efter segern mot Ajax vilade vilket gjorde att Chino äntligen kunde tilldelas en startplats bredvid Bobo Vieri på topp.

- - -

Matchen inleddes och Inter fick sig en rejäl kalldusch redan efter ett par minuter. Passoni snappade upp en boll längs högerkanten och avancerade, sedan kunde han med en vacker lyftning i djupled friställa kvicke Marazzina som enkelt och fullkomligt omarkerad fick nicka in bollen direkt i flykten. Materazzi låg för högt upp och Cordoba kom på fel sida i markeringen, Cannavaro syntes inte ens till. Underläge efter två minuter med 0-1, och oron spred sig i mitt vardagsrum.

Efter detta tog dock Inter över kommandot och trebackslinjen kändes riktigt trygg de gånger Chievo försökte stöta fram. Inget riktigt svårt ingripande behövdes från Toldos sida under den första halvleken.

Recoba visade redan i inledningen att han var på bästa spelhumör och serverade sin anfallskollega Vieri både den ena och den andra framspelningen, tyvärr stod den tunge centertanken allt som oftast offside med en hårsmån och han blev helt riktigt avvinkad ett antal gånger innan de perfekta kombinationen kom.
I den 15:e match minuten fick Vieri lite yta ute på Högerkanten utanför straffområdet, en passning in till Recoba på linjen som med en delikat passning på ett tillslag serverade Vieri ett friläge som såg perfekt ut. Bobo gav mig dock hjärtbesvär när han istället för att avsluta ur bra läge hålla inne med skottet och först när han väntat ut Lupatelli så pass att denne nästan satt ned lyfte han bollen över armen och in i bortre burgaveln. Jag stod och bara skrek; ”BOBOGOOOOOOL!!!”

Vikingen hade slagit till igen för tredje ligamatchen på rad och jag kände mig en aning lättad.

Inter fortsatte att trumma på och även om det förekom slarv då och då, syntes det att man nu tagit sig i kragen och verkligen försökte agera på ett annat sätt än tidigare. Gigi var i form och satte så gott som hela tiden fart på passningsspelet med få tillslag, nu fick han dessutom sin varning tillslut, liksom Almeyda. Dalmat tappade bollen då och då, men visst var han där och antingen tog den tillbaka, eller störde motspelaren såpass att en lagkamrat kunde göra det. Almeyda tappade även han någon gång bollen, men med gemensamma krafter tog man tillbaka bollen och Chievo kunde inte skapa några riktiga farligheter framför Toldo.

Undantaget var i den 73:e matchminuten då Perotta snappar upp en neddimpande andra boll i Inters straffområde, med vänstern skjuter han sedan ett hårt skott som Toldo med hjälp utav en spektakulär fotparad lyckas avvärja. Hur som helst, två Chievospelare står offside och ett eventuellt mål hade icke godkänts.

Jakten på ett ledningsmål för Inter går vidare och efter ett antal heta möjligheter där Recoba och Vieri missar varsin jättechans kommer så utdelningen på arbetet. Vieri jagar upp en djupledsboll neråt Chievos kortlinje, han avancerar sedan och kliver inåt och uppåt i straffområdet. Chievoförsvararen missar sin tackling och sopar undan Vieris ben, straff för Inter. På avstånd ser straffen solklar ut, men på reprisbilderna ser det mera tveksamt ut, dock kan sägas att Chievospelaren inte är i närheten av bollen och den spark som görs mot Vieris fot kan vara tillräckligt för att få honom ur balans då det sker i steget.
Någon minut går innan straffen kan läggas. Recoba lägger upp bollen, Gigi är där och konverserar, Vieri går fram istället och rättar till bollen, och dunkar sedan in den via Lupatellis vänstra stolpe. Vilda glädjescener i vardagsrummet utbryter, men det återstår ännu en kvart av matchen och allt kan hända.

Inte mycket händer under de återstående minuterna mer än ett par byten från de bägge lagen. Conceicao ersätter en för dagen klart godkänd Dalmat och Adani kommer in istället för Recoba på stopptid. Conceicao lyckas sedan i den 91:a minuten med ett ordentligt konststycke. Först får han ett bra läge att kontra för Inter, han kan utmana sin motståndare vilket slutar som det så ofta gör. Bollen försvinner för Twister och Backen jagar upp den nedåt kortlinjen. Här brukar det i vanliga fall ske ett uppspel för motståndarna medan Conceicao grubblar över sitt dåd. Dock inte nu, Twister jagar ikapp(!) sin motståndare, drar denna i tröjan och armarna varpå han slänger sig och filmar något vedervärdigt. Chievo tilldöms frispark, helt riktigt, Conceicao får dock fnatt och anser sig ha blivit orättvist behandlat. Han häver då hur sig något högst olämpligt mot Racalbuto och får omgående se rött. Ingen människa kunde begripa vad Twister tänkte på, frågan är om han själv gjorde det. Inget mer händer efter komedin och Inter tar tre ny sköna poäng och går därmed upp i ensam serieledning på maximala nio poäng.

Jon Sköld2002-09-30 21:38:34

Fler artiklar om Inter