Matchrapport, Vicenza-Napoli 3-3
Napoli inblandade i en målfest, trots 3-1 ledning mäktar vi inte ta med oss alla poäng hem.
Att bryta traditioner, är svårt, ja för Napoli verkar det ibland vara snudd på omöjligt. Vicenza har en lång obruten tradition mot oss, på 32 år har vi inte lyckats vinna på deras hemmaplan. Igår var vi nära, men traditionerna visade sig ännu en gång vara svåra att bemästra.
Colomba grupperar om i laget efter hård kritik på hemmafronten. Husain ersätts med Saber i mitten, samtidigt som Quadrini och Montezine spelar på varsin flank. Dionigi börjar från start till bekostnad av jättelöftet FloroFlores som fått infinna sig en plats på bänken.
Matchen hinner inte börja förrän Bochetti tar till vara på en målvaktstabbe av Vicenza, och plötsligt leder vi med ett noll. Men det blir inte sista målet i matchen, istället lyckas Vicenza kvittera omgående efter det att vårt försvar agerat oerhört slapphänt på en långboll som friställer Tamburini i Vicenza.
Spelet är intensivt, och samarbetet mellan vårt nya anfallspar Stellone/Dionigi är farligt korrekt. Dionigi stöttar Stellone perfekt, vilket släpper loss tjuren i vår lagkapten. Spåren av det gamla rostiga Napoli verkar inte finnas kvar, utan vi spelar med stor beslutsamhet och hjärta i första halvlek.
Gång på gång väntar vi in sporadiska Vicenza attacker, vänder spelet och lyckas skapa farligheter. Det är därför inte helt oväntat att vårt nya anfallspar kommer få mer att säga till om, efter ett härligt väggspel mellan anfallarna är vi tillbaka i ledning, Stellone tecknas i målprotokollet, 1-2 ledning håller sig halvleken ut.
I andra halvlek fortsätter vi med samma vägvinnande ingrediens där anfallet kryddar vårt spel, och i den 53:e matchminuten skjuter Stellone in sitt andra mål för dagen efter fint förarbete av Dionigi ännu en gång. Det ser ut som en betryggande 3-1 ledning men Vicenza låter sig inte nedslås.
Vicenza chansar vilt med att försöka nå reducering, i halvtid byts brassen Jeda in för att försöka göra skada på vår redan dallriga försvar.
Nu börjar helvetesminuterna. Jeda provar ett inte alltför farligt långskott som överraskar Mancini i målet, reduceringen är ett faktum. I ögonblicket senare blir vår lagkapten nedsparkad och tvingas skadad byta. FloroFlores kommer in som ersättare.
Inte nog med att vi tvingas vara utan vår kapten på plan, Saber får en snilleblixt och leker karateinstruktör på Marchiotta i Vicenza, en solklar straffspark som Schwoch enkelt förvaltar. Vi har på tio minuter inte bara bjudit tillbaka Vicenza i matchen, vi har lyckats med konststycket att tappa en solklar ledning. Retfullt, och mycket oproffesionellt faller vi ännu en gång på egna misstag.
Efter Vicenzas kvittering går luften ur våra grabbar, och Vicenza skapar massiv tryck framför Mancini som gör några svettiga räddningar där både trävirke och mållinje finns som hjälpreda. Vår gamle anfallare Schwoch är kanske bäst på plan och skapar ständiga problem för vårt försvar att tampas med. När domarens slutsignal ljuder står det klart att inget av lagen får några extrapoäng att glädja sig över, slutresultatet 3-3 står sig.
Tre mål producerade och ändå inga tre poäng insamlade. Känns tyngt och framförallt onödigt, men ändå måste jag säga med bakgrund av första halvlek och det nya anfallsparet fantasirika kombinationer, att framtiden ser ljus ut om vi bara kan ordna upp försvarspelet.
MATCHFAKTA
Vicenza (4-3-1-2): Sterchele - Maggio, Faisca, Bordin, Tamburini - Crovari (46' Jeda), Bernardini, Cristallini (62' Marcolini) - Zanchetta - Schwoch, Margiotta (80' Veronese)
Napoli (4-4-2): Mancini - Troise, Baldini, Bonomi, Bocchetti - Saber, Vidigal, Montezine (74' Ferrarese), Quadrini - Stellone (58' Floro Flores), Dionigi (80' Sesa).
Domare: Palanca.
Mål: 4' Bocchetti, 13' Tamburini, (25' och 53') Stellone, 54' Jeda, 57' Schwoch
Varningar: 6' Schwoch, 9' Bocchetti, 44' Vidigal, 50' Troise, 56' Saber, 60' Cristallini, 63' Zanchetta, 92' Maggio.
