Diego - Den efterlängtade fixstjärnan har anlänt
Efter en jobbig väntan tillhör äntligen Diego Juventus. Skönt, nu har vi rejält förstärkt truppen till nästa säsong, trots att en match återstår av denna säsong. Men vad innebär det i praktiken? Vi kan räkna med att Juve kommer formeras annorlunda med brassen i laget. Blir det 4-3-2-1 eller 4-2-3-1? Den som lever får se.
Med Diegos ankomst får Juventus sin efterlängtade fixstjärna, klubbens motsvarighet till Milans Kaka eller Barcelonas Messi. En sådan spelare är mycket viktig, främst för sina individuella kvaliteter men även som magnet och publikfriare. Med en artist som Diego kommer Juventus locka till sig nya unga anhängare runt om i världen. På samma vis som många unga tog klubben till sitt hjärta för 15 år sedan, då tack vare Alex Del piero. Att locka till sig nya supportrar är väldigt viktigt för Juventus, i synnerhet då klubben varit nere för räkning (degraderingen). Popularitet är en nödvändighet om man ska hålla sig i den absoluta toppen av fotbollshierarkin.
Nu till det sportsliga, hur ska Diego användas och hur formerar Juventus laget nästa år? Som jag nämnde i ingressen lär det bli en markant taktisk förändring med Diego i truppen. I mina ögon är en 4-2-3-1 uppställning mest lämplig. En sådan uppställning skapar lite frågetecken kring vilka som ska starta respektive ställas åt sidan. Hur blir det med namn som Del piero och Giovinco. Har en känsla av att det kommer bli en viss konkurrenssituation dem emellan. Personligen tycker jag klubben måste ge Giovinco chansen till nästa år. Man har inte råd att låta en sådan talang förspilla ännu mer tid på bänken. Ser man krasst på situationen så kanske det är läge att ge Del piero en lite mer undanskymd roll i höst. Han fyller trots allt 35 i november och måste ge viss plats åt yngre efterträdare. En lång säsong med både ligaspel och deltagande i Champions league gör att Alex ändå kommer ges utrymme
En annan spelare man undrar lite över är Mauro Camoranesi, vilken blir hans roll i 4-2-3-1? De flesta tänker sig honom till höger i det offensiva mittfältet, vilket i flera avseenden är logiskt då han haft en liknande roll i landslaget. Jag anser dock att han är bättre lämpad för en roll längre bak i banan. Tycker inte han varit helt lyckad i den offensiva positionen. I en mer tillbakadragen roll kan man i större utsträckning dra nytta utav hans känsliga crossbollar och förmåga på små ytor. Ett problem är att han, som en av två defensiva mittfältare, kommer hamna i en del närkampssituationer. Just detta kan vålla problem, då alla känner till hans lite tråkiga förmåga att stundtals spela vårdslöst. En annan möjlighet är att använda Mauro Camoranesi som ytterback. Då har vi genast en offensiv högerback med fina inlägg, något vi helt saknat tidigare. Hur som helst så känns det tryggt att ha en så mångsidig(om än skadebenägen) spelare som Mauro Camoranesi.
En av Juventus svagheter senaste åren har varit ytterbackarna. Det är en nödvändighet i dagens fotboll med offensiva ytterbackar som följer med i anfallen och ger offensiven bredd. Dagens Juve saknar helt backar med dessa egenskaper. Visst är Grygera en stabil sådan men han saknar de offensiva färdigheter jag efterlyser. Andra hävdar att Zebina är ett bra namn, absolut inte, påstår jag. Alldeles för ojämn, skadebenägen (kan skada sig i ett rum fyllt av madrasser) och med uppenbara disciplinära problem. Med nuvarande spelarmaterial vågar jag påstå, vilket jag snuddat vid ovan, att Mauro Camoranesi är vårt bästa alternativ som högerback. Till vänster kan vi ha en enkel lösning tillgänglig om Criscito återkommer från Genoa. Till höger då, ska man chansa och spela Camoranesi där? Jag är, som synes, övertygad om att han skulle vara ett bra alternativ rent spelmässigt, men är tveksam då den gode Mauro också varit hårt drabbad av skador. En högerback utifrån är nog en nödvändighet, jag tvivlar heller inte på att så blir fallet!
Anfallet då? Amauri känns som ett utomordentligt alternativ som ensam topp i en 4-2-3-1. Med sin styrka och förmåga som bollmottagare är han det självklara förstavalet. Beroende på om David Trezeguet säljs eller inte kanske ytterligare en anfallare utifrån köps, men med Ranieri ute ur bilden ökar chanserna för att fransmannen stannar. Blir så fallet ser jag ingen anledning till värvningar då anfallet redan besitter kvalitet nog. Trots att jag tidigare varit för en försäljning av Trez så är det spännande att se vad han kan åstadkomma understödd av Diego och med riktigt bra ytterbackar. Jag tror helt klart på en ljus framtid för den gamla damen, vem vet vi kanske rentav utmanar om Cl-titeln?!
