Parma-Roma 3-0
Roma är nu officiellt körda...Ingen scudetto i maj denna gången heller. Låt jakten på Champions League börja!
Utgångsläget inför matchen var visserligen inte enkelt, men 3-0 är väl ändå att ta i? Vi ska inte behöva förlora med 3-0 mot någon, oavsett manskap. Visst saknades en hel drös med hyfsade spelare (Totti, Delvecchio, Cassano, Cafu, Tommasi, Lima, Zebina osv.), men jag tycker ändå att det var en underprestation av la Magica.
Trots de stora siffrorna i slutresultatet var dte Roma som öppnade starkast och var genom Montellas nick otroligt nära ett viktigt tidigt ledningsmål. Frey gjorde en fenomenal räddning dock, och så rann den chansen ut i sanden... Strax efter tog istället Parma ledningen på ett snyggt sätt genom Bonazzoli som helt fri placerade ledningsbollen i nätet bakom Batman. I ren protest kommenterar jag inte ens 2-0 målet.
Roma försökte komma igenom för en reducering, något som hade underlättat i jakten på poäng. Man var dock resultatlösa, en ribba efter Emersons nick och ett hårt skott från Fuser var det enda som hotade Parmas ledning. När Roma så gott som gett upp matchen sattes spiken i kistan då Bonazzoli stod helt omarkerad efter en hörna och bara satte huvudet till. Därmed var det fullständigt kört, både för matchen och gulddrömmarna. Tungt. Kallt. Ensamt.
Det var inte så mycket att säga till om i matchen för huvudstadslaget, Parma var bättre helt enkelt. Dock vill jag peka på den enorma skadelistan, utan en lista av den digniteten hade det absolut blivit en helt annan match. Vissa säger att Sensi varit för snål, att han borde förstärkt bättre för sådana här lägen. Löjligt. Sådana här situationer kan man inte skydda sig emot, när så många nyckelspelare är borta så får man acceptera det. Man kan inte ha en exakt lika stark bänk som startelva. Sen kan mamn knappt förvänta sig att nästan hela bänken ska gå in samtidigt och göra ett fullgott jobb. Det är en helt annan sak än om t ex Aldair ersätter Zebina i backlinjen, en helt annan femma när majoriteten i röda tröjor knappt annars får känna på Serie A-gräs.
Jag är dock optimist i grund och botten, därför vill jag framhålla Bombardini som visade att han visst klarar av steget från Serie B till A. Kan redan nu tänka mig hans raider på kanten uppbackade av Cassano eller Totti. Mums!
