Miss!
Ett av få Milananfall lyckades, det räckte. För våran oskärpa framåt i denna första av två derbymatcher, var nästan pinsamt dålig.
Efter att det visat sig att Bielsa tydligen har aktier i Milan blev många smått oroliga då rapporterna nådde oss om att varken Crespo eller Almeyda var speldugliga för slaget om Milano. Likväl talades det om ett osäker start för Javier Zanetti, något som visade sig stämma på matchdagen.
Cuper lät en trött(!) Il Capitano inleda på bänken, vilket gjorde att ovane Nelson Vivas gick in på högerkanten. I det stora hela gjorde inte Vivas någon plattmatch direkt. Tyvärr föll det sig dock så illa att det just var vid Vivas zon Rivaldo slog sin genialiska passning i djupled. Vivas var en tånagel för kort och bollen hamnade hos en sopren Serginho, som ställde den utrusande Toldo genom en bollförflyttning i sidled. Varken Cannavaro eller Cordoba han ingripa med så kort varsel och Milanspelaren rullade in 1-0 till hemmalaget innan det gått en kvart, god morgon!
Innan detta scenario utspelat sig hade Inter skapat en mycket god möjlighet efter ett vackert och snabbt anfall med få tillslag. Efter ett slutligt inlägg från Conceicao(!) där Vieri avslutade med att omringad av tre Milanförsvarare stånga sig upp och med kraft nicka bollen mot Didas första stolpe. Det velige brassen var dock med på noterna och läste avslutet. Vem hade kunnat ana detta med 00-01 säsongen som facit?
Inter försökte trumma igång och vända på steken, men Milan tilläts hålla i bollen mycket. Kul att se var dock att den anfallsglada fotboll som Milan sägs ha sysslat med inte syntes mycket av efter målet. Visst hade man ett knappt men klart spelövertag, men avsluten mot Toldo var få. Och Inzaghis rykte om att vara bäste anfallare i Europa för närvarande syntes inte till.
En sak som var kul att skåda var Clarence Seedorf, någon enstaka gång fick han fart på fötterna och drev upp tempot med bollen. Dock kunde man allt som oftast sitta och njuta av de horribla förlusterna av boll på mittplan, de som man svor långa ramsor åt under hans med all rätt ifrågasatta säsonger i Interdressen.
Pirlo hade det också tungt då han gång på gång fick stöta på en stundvis fult spelande Gigi, som dock ofta även smällde schysst och regelrätt på bollen.
Problemet var som så många gånger tidigare denna säsong, då vi fick bollen lyckades vi inte distribuera den och skapa något kreativt framåt. Recoba skall ha cred för att han löpte och gjorde sig spelbar, en av få som gjorde det i första halvlek. Men han sjabblade på ett amatörmässigt sätt bort bollen vid flera tillfällen. Något man inte sett av Chinito hittills denna säsong. Förhoppningsvis rycker han upp sig redan mot Newcastle.
En spelare som dock tog ett enormt kliv framåt var våran nye vänstervinge, Francesco Coco. Han blandade det tekniska och det finurliga med en löpstyrka som hette duga. Röster på forumet höjdes för att han förmodligen har haft en ordentlig pratstund med Il Capitano.
Vid ett par tillfällen bedömde han dock situationerna en aning fel och höll på att ställa till det då han som siste man tappade bollen på mittplan i speluppbyggnaden, har man dock innerbackar vid namn Cordoba och ikväll framför allt Cannavaro så spelar detta inte så stor roll. Plus till Coco!
Inter gick till halvtidsvila med lite av kniven på strupen, 01 i ett derby var försmädligt.
"Jag har nästan aldrig sett ett lag dominera såpass mycket som Inter gjorde i andra halvlek mot Milan"
Orden kommer ifrån Inters vicepresident, gamle storspelaren Giacinto Facchetti, stora ord från en herre som själv har varit med. Dock bör man ha i åtanke att inga matcher vinns på 45 minuter. Det handlar om 90 minuters kamp plus tillägg, särskilt i ett derby. Det handlar om att göra fler mål än motståndaren, detta är vad man får poäng för. Något vi lyckats med tidigare under säsongen. Vi har kämpat, haft karaktär och vilja. Resultaten har inte uteblivit. Nu när vi lyckades pressa tillbaka motståndaren under lång tid gav det inte resultat. Någon som hellre hade tagit tre poäng och total dominans för Milan?
Jag hade gjort det, med lätthet.
Trots denna press vi utövade spelmässigt i andra, såsom Milan gjorde i perioder av första, lyckades vi inte sätta en boll bakom darrige Dida som inte behövde jobba avsevärt. Det var Vid något enstaka tillfälle då Recoba och Vieri testade honom med nickar från ganska nära håll, dock mitt på honom. Annars var vi för mesiga med att ta avslut, något jag finner oförståeligt med spelare som Recoba, Vieri, Conceicao och Morfeo på plan. Spelare som normalt sett gärna skjuter ur alla möjliga och omöjliga vinklar. Att sedan Vieri lyckas med att ett par gånger per säsong med sina patenterade missa mål från avstånd där det går att peta in bollen med en lyftkran må väl vara hänt. Synd bara att han lyckas i ett derby där vi inte gjort mål i matchen och dessutom ligger under, pinsamt!
Denna match bör inte ses som ett skräckexempel eller på något sätt ta avstånd ifrån. Vi har tagit 1 poäng på de tre senaste oförlåtligt. Vi tog en poäng i Rom vi kanske inte var värda. Vi har nu förlorat två matcher redan i år, mot Udinese och Milan, ingen av dessa var vi värda att förlora. Men det syns inte i tabellen, det är slutresultatet som räknas. Det är detta som gjort att jag poängterat att det kvittat för mig att Milan spelat underhållande och vunnit med tre-fyra, jag till och med sex mål ibland. Vi har ändå lett Serie A mesta tiden av säsongen hittills, varför? Jo för att vi tagit poäng tidigare. Det är nu dags att ändra denna trend med start redan imorgon tisdag, banka Newcastle så vi får några dagars ro inför mötet med Brescia!
Siamo sempre con voi, la solo squadra!
