Zimmerman reflekterar: Laget före individen

"Javier Zanetti är Inter för mig. En perfekt förebild och en perfekt lagkapten. Han skulle aldrig göra som Ronaldo. Han skulle aldrig göra mig besviken".

Jag har alltid hävdat att laget är större än individen.
Vi fans fick verkligen erfara det i fallet med Ronaldo.
En hjälte svek oss.
Behandlade Moratti och lagkamraterna som skit.
Helt plötsligt fick vi vända om.
Killen som vi älskat.
Han som jag själv fick tårar i ögonen av när han satte 2-0 mot Tyskland i somras.
Han som jag längtat efter skall få vinna scudetton i den blåsvarta tröjan.
Plötsligt fick vi vända Ronaldo ryggen.
Vad annat kunde vi göra?
Älskar man Inter.
Ryser man då man ser de blåsvarta spela.
Är man stolt Interista i med- och motgång.
Då accepterar man inte att någon svärtar ner stolta FC. Internazionale.
Då kan man inte annat göra än vända honom ryggen.

* * *

I helgens match funderade jag över Crespo.
Under matchen mot Atalanta gillade jag inte vad jag såg.
Jag fick känslan av hur jag brukade tycka om honom.
I mitt minne poppade bland annat upp bilden av hans kvittering mot Sverige i VM.
”Idioten rusade ju fan samtidigt som straffen sköts!”
Då bannemej var man förbannad på honom.
Då tillhörde han Lazio.
Ronaldo ut.
In med en ny nummer nio.
Crespo flögs in snabbt som stolt ersättare.
Han har lyckats utmärkt tycker jag.
Han visar en stolthet över att bära tröjan.
Precis som sig bör.
Jag tror att målen mot Ajax gjorde mig förälskad.
Hans glädje och stolthet över de viktiga målen var underbar att bevittna.
Men vi vet att känslor kan vara flyktiga.
Fallet Ronaldo är ett utmärkt exempel.

* * *

Javier Zanetti är Inter för mig.
En perfekt förebild och en perfekt lagkapten.
Han skulle aldrig göra som Ronaldo.
Han skulle aldrig göra mig besviken.
Mitt stolta kära Inter.
Ni kommer alltid vara med mig.
Spelare kommer att komma.
Spelare kommer att gå.
Men kärleken för Inter kommer alltid att bestå.

* * *

Vad skulle hända om vi värvade Del Piero?
Eller (gud förbjude) Totti?
Jag vet.
Det skulle aldrig hända.
Rent hypotetiskt snackar vi.
Men skulle vi ta dom till hjärtat?
Jag vet att många fans skulle ha svårt för det.
Crespo tog ett tag för många att acceptera fullt ut.
Nu älskar vi honom.
Trots att vi ibland minns den Crespo vi inte gillade.
Han som inte bar den blåsvarta tröjan.
Han som fuskade till sig poäng mot Sverige.

För laget kommer alltid vara större än individen.
Fyller du en viktig funktion i laget.
Visar du en stolthet över att spela i Inter.
Då är du välkommen.
Det spelar nog ingen roll vad du heter.
Klart heter du Francesco.
Och ditt efternamn är Totti.
Då skulle jag få svårigheter.
Herregud, jag har svårt för Okan.
Men sistnämnde börjar hitta sin funktion.
Sin plats i organismen Inter.
Gör han det han ska.
Bär han tröjan med stolthet.
Då spelar det nog ingen roll vad du heter.

* * *

Cuper har laget före individen.
För det har han min djupaste respekt.
Därför försvann troligtvis Ronaldo.
Cuper säger att han alltid ser till lagets bästa.
Det är nyckeln till framgång.
Laget före individen.

Robert Zimmerman (henla799@student.liu.se)2002-12-17 15:40:00

Fler artiklar om Inter

Inför Inter - Torino: Kan vi hålla nollan?