Inför: Vicenza - Roma
Coppa Italia-dags i en mycket svår tid...
Kvartsfinal.....-Yes!.
?Vi kan väl låtsas att vi uppnått någonting den här säsongen, i väntan på riktiga framgångar?
En äppelskrutt.
Så kan man ordsätta upplevelsen av AS Roma hittills under detta fotbollsår år med andefattigt uppehållsväder.
Det enda som vid det här laget hindrar undertecknad från att bli zenbuddhistmunk på världens vackraste plats i nordöstra Japan, är Framtiden. Insikten om att det hela tiden dyker upp hinder som passeras eller...inte.
Men oavsett det sistnämnda, finns också den subtila vetskapen om att det någon gång vänder - och hur det då kommer att kännas - räcker för att bli inte någonting mindre än fullständigt besatt.
Imorgon (torsdag), väntar Italienska Cupen. Vicenza väntar på oss i Vicenza - förmodligen en leråker.
Det här bör vi ta; spelar ingen roll hur bra xxxx är - det här ska vi bara vinna.
Vinner vi inte nu ska vi aldrig mer gå ut på en fotbollsplan igen!
Någon som känner igen sig? (jag gör det i.a.f.!)
Vi kan åka ut mot Vicenza. Föreställ er en förlust imorgon...och permafrost i returmötet.
Eller ett oavgjort resultat i den första matchen, kryddat med ett spel som bara kan överglänsas av träningsturneringar på spanska turistöar, och sedan : Chockförlusten på Olimpico.
...Eller så lyckas vi ta oss vidare till nästa omgång (semifinal) för att där eventuellt ställas mot Lazio (Snälla, Snälla!).
Visst skulle det vara en söt vändning på säsongen?
Men som sagt: vi kan åka ut mot Vicenza, eller åtminstone drabbas av en förlust imorgon.
Varför?
Motståndarnas tre raka vinster.
Det faktum att det inte råkat ut för en nollpoängare sedan den 2 november ( en 11 matchers svit).
Att det finns "Serie-A-rutin" i laget.
Att de bättre lagen i Serie B,inte är så "B".
Därför kan det bli svårt, men problematikens urgrund stavas ändå: C-o-p-p-a I-t-a-l-i-a. Hur mycket bryr sig laget, tränaren och t.o.m. supportrarna egentligen?
För oss: mer i en tid som denna.
Morgondagens match tror jag främst kommer att gå ut på en sak: skapa många dödande målchanser, inte en massa kaskader av halvflum.
En 8-7 vinst skulle liksom haussa upp lagets blodcirkulation, en 1-0 seger...inte alls.
Hursomhelst ser hoppet i mig ett facit bestående av en 3-2 erövring och målgörande spjutspetsar.
Astrofysikern å andra sidan fastslår torrt: Norra Italien, Januari, Serie-B-touch: 1-1...två backmål.
Vilket lag kommer då Don Fabio att ställa på benen?
Den som under rådande förhållanden, och med hänseende til vilken match som ska spelas, med god precision lyckas förutse detta, bör därefter endast tilltalas Jules Verne, eller kort och gott: Nostradamus.
Här följer - trots detta - några enkla teorier:
Antonioli ställer sig mellan stolparna.
Olivier Dacourt spelar, för att få speltid.
Emerson likaså, för att hinna vänja sig med ovannämnde för helgens möte i Bergamo.
Omar Batistuta för göra något han alltmer sällan får göra: vara med i startuppställningen.
Hans medarbetare blir förmodligen Vicenzo Montella, och deras primära mål är att återigen göra mål.
(en högvild chansning till preliminär uppställning):
4-4-2: Antonioli, Sartor, Cufre, Aldair, Candela---Guigou,Dacourt, Emerson (Guardiola), Delvecchio---Montella, Batistuta.
Truppen mot Vicenza:
ALDAIR
ANTONIOLI
BATISTUTA
BOMBARDINI
CANDELA
CUFRE'
DACOURT
DE ROSSI
DELVECCHIO
EMERSON
FUSER
GUARDIOLA
GUIGOU
MONTELLA
PELIZZOLI
SAMUEL
SARTOR
TOMIC
FERRONETTI
ZOTTI
Den som överlever, får genomleva....
