Roma förpassat i koma av Como
Como-Roma 2-0
Romas miserabla säsong tog ännu större proportioner på lördagskvällen då tidigare vinstlösa Como sköt till sig alla 3 poängen. Matchen som spelades i Piacenza, efter att Como bliviit avstängda från spel på sin hemmarena, erbjöd däremot några höjdpunkter man kan glädas åt. Om man nu vill det, man hade blivit förlåten för att anta en helt cynisk inställning efter Romas år.
Roma anlände i Piacenza med endast 17 man efter diverse avstängningar och skador. Det är ett anmärkningsvärt manfall för en Serie A-klubb till en ligamatch, men man kan krasst konstatera att det är typiskt för vår säsong. Trots manfallet tyckte jag att Capello kunde ställa upp en väldigt stark uppställning som var ett mellanting av 3-5-2 och en 3-4-1-2 vid enstaka tillfällen då Delvecchio följde med upp i anfallen. Matchen öppnade Roma starkt, och det var inget tvivel om att man hade sitt bästa läge på länge att ta hem 3 poäng. Chanserna radades upp, en efter en. Men hela tiden stod Comos målvakt Brunner i vägen, och gjorde fömodligen sitt livs match. Totti sköt frisparkar, volleyskott, försökte placera den förbi Brunner, inget gick vägen. Montella hade liknande försök men inte heller han var speciellt lyckosam.
Romas kanske bästa chans i första halvlek kom efer att 19-årige debutanten De Rossi dribblade sig igenom 3 man och bröt sig in i straffområdet där bollen kom lite för långt ifrån honom. Det var tillräckligt för att Delvecchio skulle missförstå och ta hand om skottet istället för att låta De Rossi (i ett bättre läge) avsluta sitt anfall. Skottet var som en parodi på De Rossis lysande prestation då bollen gick flertalet meter över ribban.
Roma hade trots sina missade chanser läget helt under kontroll under hela den första halvleken och det kändes som om det mest varit otur som hållit Totti & Co utanför målprotokollet. I den andra halvleken var det jämnare, mycket tack vare en eggad Pecchia och ett nonchalant Roma. I takt med att Pecchia manade på sina lagkamrater föll Roma mer och mer undan och hade bara två herrar som manade på laget. 37-årige Aldair som vida överglänste Samuel och 19-årige De Rossi som gjorde allt det hans andra lagkamrater borde ha gjort. Men att som 19-årig i sin start-debut både klara av att spela riktigt bra fotboll och mana på sina äldre lagkamrater - då är man en stjärna i utveckling.
Med tio minuter kvar av matchen tog Dellas ett famntag på en Como-spelare och drog ner honom till marken. Det innebar hans andra gula kort och en utvisning, något som inte föll hr Dellas på läppen. Det kunde dock inte varit mer solklart och man undrar om greken är förmögen att spela 90 minuter utan att bryta mot reglerna. Strax efter tog Como ledningen efter att Music helt omarkerad (Tommasi, känn dig skyldig!) kunnat sikta in sig till vänster inuti straffområdet, Antonioli hann aldrig ner och kunde få fingrarna på det låga skottet. Roma satsade allt på en kvittering, och inte oväntat kunde Como kontra in 2-0 mot en ensam back - Aldair (Samuel var bofast i straffområdet de sista 5 minuterna) som ganska lätt blev bortspelad. Antonioli var slö nog att köpa Benny Carbones fint vilket tillät honom att enkelt placera in vinstmålet i bortre gaveln. Ridå.
+++
De Rossi! 19-åringen gjorde sin debut från start och var förmodligen bäst på plan. Teknisk, passningssäker, blick för spelet, Hysén-tacklingar och ledaregenskaper. En blivande stjärna, låt oss nu hoppas att Capello använder resten av säsongen till att spela in honom i laget och Serie A.
++
Olivier Dacourt var mycket bra, och kommer att vara extremt nyttig för Roma i framtiden. Kompletterade unge De Rossi mycket bra, och kommer vara den bollvinnare vi saknat sedan Tommasis form dog.
+
Capello ställde upp ett starkt lag som egentligen ska slå Como med ögonbindel. Notera att han sista minuterna spelade med 2 backar på papperet, en i praktiken, allt i hopp om en kvittering. Fortfarande för defensiv eller?
---
Att ingen kämpar längre. Cafu får förkroppsliga laget i lördags: noll intresse av att spela fotboll. Den före detta bra brassen lade ner dubbelt så mycket energi på att le och tugga tuggummi än att springa längs sin kant. Vattene!
--
Megafon-"fansen" bland Romas klack. Med ryggen mot plan står de hela matchen och ropar ut sina ramsor ur sin megafon, tyvärr ofta saker som får en att se rött. Exempel: de italienska nationalsången som avslutades med "Sieg heil". Vattene!
-
Dellas. Denna patetiska ursäkt till spelare förlöjligar bara sig själv när han efter sitt solklara gula kort svär till Capello att han inget gjort. Vattene!
