Inför: Schweiz-Italien
Italien ställer upp med ett halvt B-landslag då man möter sina nordvästra grannar i Geneve.
En mer avslagen och onödig match får man leta efter. Visst, för hemmalaget är det intressant, en stor nation på besök på en finfin arena, men för Italien är det allt annat än viktigt.
De bästa spelarna är hemma och dricker espresso framför tv:n och de som är i Schweiz kommer inte att vara aktuella för den ”riktiga” startelvan när det är dags, men några få undantag. De får visserligen chansen att visa vad de går för, men att någon verkligen skulle spela sig in i startuppställningen är otänkbart.
Hur formeras laget då? Vi utgår från att det blir 4-2-3-1 som vanligt.
Abbiati får stå i mål. Motivering saknas. I backlinjen bildar Legrottaglie och Ferrari ett nytt intressant mittlås, flankerade av Panucci och debutanten Grosso. Grosso är en överraskning i startelvan, personligen hade jag trott att Zambrotta skulle inleda och spela en halvlek, med Grosso som ersättare efter paus.
Vattenbärarna på mitten blir som vanligt Zanetti och Perrotta. Själv tror jag att Ambrosini byter av Zanetti i paus men det återstår att se. Trap har bestämt vilka gubbar han tänker satsa på och kör vidare på det.
Bakom toppen Corradi får vi se Fiore, Miccoli och Di Vaio, från höger till vänster. Corradi är självskriven som enda prima punta i truppen. Fiore gör en välkommen återkomst och kommer säkert att göra en strong insats. Miccoli är alltid spektakulär och lär väl positionera sig en aning höre upp än vad Totti normalt gör i den rollen. Vi ska inte gå in på vad Di Vaio gör i laget överhuvudtaget, klart är i alla fall att han inte har mycket att förlora.
Som brukligt kommer det garanterat att bytas friskt. Pelizzoli spelar säkert de sista 45 minuterna, liksom Ambrosini och Di Natale. Bli inte förvånad om samtliga spelare luftas.