Mats Lerneby bloggar om italiensk fotboll: Balansgången
Mats Lerneby är frilansjournalist som bevakar italiensk fotboll för SvenskaFans.com. Läs allt om den italienska fotbollen här.
Söndag kväll
Hade jag hållit på Sampdoria hade jag varit rätt förbannad denna söndagskväll.
Domare Orsato visade visserligen ut Lazios Baronio helt felaktigt, men hur han kunde missa Diakites överfall på övertid är en gåta. Istället blåste han för en massa annat trams.
Det var under all kritik.
Det finns en hysteri kring domarna i Italien. På ett sätt är det logiskt. Ingen erkänner nämligen fel i Italien. När någon lyckas försnilla miljarder och mot all förmodan som Tanzi och Cragnotti åker fast (han som lånade pengarna till dessa herrar lever i högönsklig välmåga...) säger de inte:
- Jo, fan jag tog en chans. Jag hade 150 miljoner euro i skulder så jag tänkte jag kunde kränga lite obligationer och komma på noll igen, men det gick inte. Sorry för det, jag tar mitt straff.
Nej, de säger:
- Jag har blivit ett hot mot makten, därför stängs jag nu ner.
Och makten på fotbollsplan är domaren. I nio fall av tio är det praktiskt att istället för självkritik, skylla på domaren.
Det finns matcher där kritiken är befogad. Visst, Rosetti gillar att blåsa i sin pipa och Ranieri tycker han var en skam idag och visst gjorde Rosetti misstag, det gör alla domare, men Rosetti tog inte över matchen.
Men det gjorde den gode Orsato. Det var den sämsta domarinsats jag sett på flera år.
Nu är det inte så att domarna överlag är sämre i Italien än i andra ligor. Däremot jobbar de under en helt annan press. Man kan gardera sig som Rosetti och blåsa ofta. Man får kanske några dåliga dagar och sen är det glömt. Eller så kan man göra som Orsato och förstöra en match och för alltid bli ihågkommen av fansen i Genova.
Grundproblemet är dock större än så. Ingen litar på makten i Italien. Det finns en slags gängse uppfattning om att alla som kommer till någon form av maktposition, gör det genom att fiffla. Ser man tillbaka på skandalerna genom historien är det lätt att ha förståelse för den uppfattningen.
Och som sagt, domaren är staten på planen i fansens ögon. Och staten litar man inte på av princip.
Men det behövs en uppryckning.
På alla plan.
Domarna behöver känna trygghet. Kanske främst utanför plan.
Spelare och tränare ska fokusera på sitt spel.
Och vi andra får försöka tänka två gånger innan vi dras med i pajkastningen.
Det är en balansgång. Men så många misstag Orsato gjorde idag får man helt enkelt inte göra på en fotbollsplan.
