Lazio klart för Champions League - en sommardröm med problem
Ur askan i elden är Lazios paroll. Hur ska truppen fyllas till nästa säsong?
Det gick vägen!
Lazio är klara för Champions League. Endast detta gör att säsongen måste betecknas som en stor framgång oavsett utslagningarna i de olika cupernas semifinaler. Jag har hela säsongen trott på Mancini och hans trupp. Jag har från ligastarten trott att en fjärdeplats fanns inom räckhåll. Men när detta nu tillslut konfirmeras är det oerhört befriande.
Så befriande att visa alla förståsigpåare att storleken på plånboken inte nödvändigtvis är avhängig till lagets resultat.
Att Lazio dessutom verkligen tycks klara av sin ekonomiska saneringsmanöver av högsta Houdini-klass (det har rapporteras nu i veckan), och att Mancini nu säger att han till 100% kommer att stanna kvar, gör att säsongsavslutet går i dur.
Champions League – en förmån utan förpliktelser?
Det är givet att osäkerheten i lagets sammansättning till nästa säsong är upphov till oro. En Champions League-plats gör att det definitivt inte finns utrymme till en svagare (tunnare) trupp. Vi kan nog med stor sannolikhet konstatera att Lazios fall i form under våren till en inte obetydlig del berodde på en för hög grad av matchande vilket vissa delar av Lazios trupp inte riktigt var dimensionerade för (framförallt anfallet, men även avsaknaden av en riktigt högklassig försvarsspelare bredvid den monumentuelle resen Stam).
När nu då Lazio nästa säsong återigen ska spela i den finaste av alla turneringar (det påstås så), hur går då detta ihop med att samtidigt skeppa iväg tre av fyra forwards ur dagens trupp där dessutom två av dessa i princip ensamma burit Lazios anfall på sina axlar, och samtidigt, dessutom, skeppa i väg just Stam?
Den omedelbara slutsatsen blir att denna ekvation är mycket svårlöst.
Risken är att splittringen blir lite för stor, vilket gör att man måste lägga lite för mycket kraft överallt, vilket i sin tur gör att så att man går halvvägs, om ens det, i alla sammanhang - både i ligan och i cuperna. Ungefär som Roma denna säsong. Detta är en risk till ett slutligt präktigt antiklimax.
Champions League innebär intäkter, ja till och med möjlighet till riktigt stora intäkter i form av ytterligare tv-intäkter och prispengar, något som måste vara som mumma för Lazios finansiärer. UEFA-cupens motsvarande intäkter är i jämförelse högst marginella, om inte försumbara.
Att då mista i princip en hel lagdel inför finslipandet inför nästa säsong är en stor utmaning - minst sagt. Man skulle kanske kunna påstå att det kan vara ett halvt självmål att mista dessa spelare, utan dessa kanske det blir respass tidigt ur turneringen vilket då gör att man missar möjlighet till stora intäkter.
Det har ryktats (som alltid) om ersättare till de spelare som är på väg bort i konsekvens av att de inte vill acceptera klubbens nya lönebud. Signori och Di Canio är kanske de två det ryktas mest om. Dessa spelare kanske ligger i linje med storleken på klubbens kassakista, men att dessa skulle kunna ersätta de spelare som försvinner är närmast befängt. Och att bägge dessa skulle kunna inordnas i ett lag är osannolikt.
Lazio behöver ytterligare minst två forwards av hög klass. Egentligen behöver man en likvärdig ersättare till Lopez (fast billigare, bara en sådan sak!), och en bättre (och mer mångsidig) ersättare till Corradi. Därutöver kan en spelare som Di Canio tillföra truppen en bredd den i år saknat, då Chiesa varit helt utan inflytande över laget spel.
Framtiden ligger öppen för Lazio.
Man har tränaren som kan förädla Lazios spel.
Frågan är om man får resurserna?