Nåväl, bättre än Milan iallafall
Inter levererade inte vad vi hoppats på i den sista omgången. Visst tog vi den poäng som krävdes för att säkra andra platsen. Men en seger i sista matchen borde varit viktigare än vad Inter verkade tycka.
* Tardioli ersatte Kalac i Perugias mål i halvtid!
* Crocetti ersatte Miccoli i andra halvlek
Bristfällig information i truppen på Perugiasidan föranledde detta missöde i grafiken.
* * *
Säsongsavslutning på San Siro en varm lördagseftermiddag. Tre poäng och vi skulle avsluta på ett snyggt sätt iallafall. Det såg ut att gå vägen, men en blunder i slutminuterna ändrade på det.
Första halvlek
Perugia verkade ivrigast i inledningen av matchen, och under de första fem minuterna gick man till attack på ett respektlöst sätt. Inga riktigt heta målchanser men väl några möjligheter att skapa lägen.
Efter drygt 7 minuter kom den första rapporten från Piacenza. Där hade hemmalaget tagit ledningen.
Inter vände på steken i den 10:e minuten då Mimo Kallon och Crespo samspelade snyggt utanför straffområdet. Kallon väggade och serverade snyggt Crespo som fri med Kalac pangade in bollen vid den första stolpen. 1-0 till Inter och följaktligen "slakthus" på Curva Nord i vanlig ordning.
Med denna smakstart på matchen skulle vi bara kunna avgöra matchen utan stress. Men Perugia var vakna och Inter verkade inte så pigga som man hade hoppats.
Inter försökte ta initiativ men hade svårt att få till de riktigt heta målchanserna. Ändå bjöd man inte Perugia på några farligheter. Och man jobbade rätt bra defensivt i första halvlek. När J.Zanetti drog igång sina patenterade turer med traktorn längs högerkanten hotade man dock Perugia, men Crespo var inte riktigt skärpt då han fick läget.
Kallon fick ett bra läge i slutet av halvleken, men Kalac stod för en bra räddning och resultatet 1-0 stod sig till paus.
Andra halvlek
Inter bytte in Di Biagio för C.Zanetti i pausvilan, men Perugia ersatte sin målvakt Kalac med Tardioli.
Perugia fick nu en smakstart likt Inter fick i första halvlek. Redan efter ett par minuter kunde Obodo ge Perugia kvitteringen med ett snyggt skott utanför straffområdet.
Inter verkade vakna till i och med detta och radade upp ett par möjligheter. Det dröjde drygt fem minuter innan Armaletale återigen kunde ge Inter ledningen. Detta efter en sanslös rush på högerkanten av Il Capitano.
Zanetti slog sedan inlägget mot bortre där Crespo kunde trycka in bollen med pannan. Sångerna efteråt tillägnades dock Zanetti flera gånger om, det var ingen tvekan om vem som var utvald och skulle få cred av publiken för den gångna säsongen i denna avslutande match.
Efter målet gjorde dock Inter återigen misstaget vi sett för mycket av denna säsong. Istället för att hålla upp spelet och försöka avgöra matchen blev man försiktiga.
Detta ledde till att Perugia tilläts ta över spelet och ha mycket boll. Bollinnehavet matchen igenom var fördelat ungefär 51-49 till Perugias fördel. Inga katastrofala siffror, men vi bör kunna ha ett större spelövertag mot mittenlagen på hemmaplan.
Det stundtals passiva spelet och den ointresserade attityden hos spelarna straffade sig slutligen. På en kontring där Inters försvar var helt borta kunde Di Loreto nå ett högerinlägg och knoppa in bollen bakom Toldo. Di Loreto var tillsammans med ytterligare två Perugiaspelare helt ensamma framför mål. Ordet markering skulle nog behöva användas flitigt under den kommande försäsongsträningen.
Matchen slutade 2-2 och fick symbolisera en säsong där vi helt enkelt inte räckte till för att utmana hela vägen. Nog för att Juve har fått gott om hjälp, men våra prestationer skulle nog inte ha räckt ändå. Vi har vikit ned oss för ofta när det verkligen gällt som mest. Och det får vi sota för.
Dock skall man inte frånse att vi för andra året i rad är med i det absoluta toppskiktet i ligan. Hector Cuper har givit en oerhörd styrka lagmässigt. Och nu är det bara att hoppas på att han får göra de värvningar som är nödvändiga för att få lagmaskinen att fungera en hel säsong.
En mer utredande säsongsrapport kommer när man hunnit smälta saker och ting lite bättre. Nu är det fokus på Primaveralaget som gäller innan sommaren står för dörren.
Sempre con l'Inter, Non mollare mai!
