Mats Lerneby bloggar om italiensk fotboll: Frågelådan: Inter, Moratti och pengarna
Mats Lerneby är frilansjournalist som bevakar italiensk fotboll för SvenskaFans.com. Läs allt om den italienska fotbollen här. » Undrar du nått om italiensk fotboll? Fråga Lerneby
Tisdag morgon
Idag möter Juve Maccabi och Milan tar emot Real. För någon vecka sedan var det just mot Real den gode Leonardo fick andrum, ett andrum som fortfarande snabbt kan förvandlas till en snabb kvävning om man förlorar ikväll.
Dagens fråga har också Milano-anknytning:
Fråga:
Att den italienska fotbollen inte blivit vackrare sedan Calciopoli är ju uppenbart. Det faktum att det – såvitt jag förstått - indirekt var Inter som låg bakom avlyssningarna och att det ”konstigt nog” inte finns några inspelningar av deras sportchef och dylikt borde ju framstå som märkligt för de allra flesta. Vilket lag som står som vinnare efter processen är också uppenbart.
Inter redovisade ett bokslut med en förlust som uppgår till dryga 150 miljoner euro för det gågna året, varefter Moratti bestämde sig för att pumpa in ytterligare 70 miljoner euro. Uppgifter gör gällande att Moratti mellan säsongerna 1995/1996 och fram till 2005/2006 betalade in motsvarande cirka 400 miljoner Euro för att täcka ackumulerade förluster på upp emot 700 miljoner Euro. Varför diskuteras problemet med ”ekonomisk dopning” eller ”falsi bilanci” så lite, alternativt varför uppfattas detta som ett så litet problem? För att illustrera; på gazzetta’s nätupplaga publicerades inte ens en notis om detta bokslut, som trots allt handlar om massiva summor pengar.
/Jonas Helgertz
SVAR.
Jag tar med din reflektion om Inter i början för den visar på en intressant dynamik som man märker av mycket i Italien. Jag säger redan nu att jag inte håller med dig alls, men jag ska också så gott det går försöka förklara varför.
Din riktiga fråga om ekonomisk dopning är enormt intressant och där svarar jag med så gott det går.
Men först och främst Calciopoli (igen)!:
Inter riggade inte Calciopoli.
Vad jag tror du menar härrör från en avlyssningsskandal strax efter Calciopoli där det framkom att TIM (Italiens Telia) i flera år avlyssnat sin befolkning på uppdrag av företag och säkerhetstjänst. TIM har nära band till Inter och därför gjorde många den kopplingen.
Men Moggi jobbade aldrig för Inter, fastän klubben enligt ryktet erbjöd honom kontrakt.
Moggi jobbade för Juve.
Jag kommer återvända till Calciopoli i flera andra svar här framöver men en sak är intressant.
Resultatet av Calciopoli har skapat en attityd bland folk. För att vinna i Italien måste man fuska.
När Inter (äntligen) började vinna, har man förutsatt att Inter fuskat. Det sker inte bara här på Svenska fans, utan även i Italien.
Det är så folk uppfattar det.
För att nå toppen måste du fuska.
Ingen röstar på Silvio Berlusconi för hans politik.
Man röstar på honom för att man vill bli som honom. Han har genom sin bakslughet dels lyckats bli rik och dels landets ledare. Att han fuskat sig dit är mer eller mindre självklart om man frågar folk i Italien. Men en del gillar honom faktiskt enbart för det.
På samma sätt ser en del på Inters framgångar och baserar det på hur Juventus ”vann” förr om åren.
Vad Moggi gjorde var inte bara att fuska. Han skapade ett system. Som alla följde efter.
När det nu är borta, sker en omställning. Och det tar tid och kommer ta tid att börja lita på någon igen, den rådande domarsituationen (mer om detta i annan fråga) gör inte saken mindre komplicerad.
Nåväl, till frågan!
Några av Europas största finansskandaler i modern tid härrör från Italien, mest känd är förmodligen Parmalat-affären. En av männen bakom den affären, Cesare Geronzi är fortfarande idag i högsta grad aktiv inom Italienskt näringsliv och fotboll, bland annat spelar han med allra största säkerhet en ganska stor roll i det som händer i Roma nu. En god vän sa en gång till mig att ”alla vägar leder till Geronzi” och det har han onekligen en poäng i. Geronzi var också den som låg bakom Lazios förre president Cragnottis ”goda finanser”.
Fotboll är makt i Italien.
Äger du ett fotbollslag, äger du också en makt som ger dig stora, stora fördelar i ditt företagande ( Ex: Zamparini ), i din politisk karriär ( Ex: Berlusconi), etc.
Italien har väldigt många banker. Och för en del av de här bankerna är det bra att förknippas med fotboll. Det ger bra cred, bra pr och man uppfattas som folklig hos medborgaren.
Att i princip varenda fotbollsklubb i Italien under 80- och 90-talet levt över sina tillgångar och behövt låna till verksamheten, är collateral damage.
Vinsten bankerna gör i PR är värt alla dessa miljarder i utlånade pengar man aldrig får igen.
Moratti har väl varit den president som faktiskt rent ekonomiskt haft mest täckning för sina excesser. Men pratet om företaget Saras föroreningar av naturen har aldrig nått den kokpunkt man kanske förväntat sig. Liksom alla dödsfall och dåliga arbetsförhållanden på företagets raffinaderi i Sarroch borde ha gjort. När en av företagets huvudmän även är president för det mest framgångsrika klubben i landet i Italien för tillfället, skriver media hellre om det än om jobbiga saker som miljöförstöring och slavlöner.
Betänker man dessutom att familjen Moratti har mycket nära politiska band med Berlusconi som i sin tur äger media så...ja....ni fattar.
Fotboll är helt enkelt det bästa sättet att visa vem du är.
Samtidigt som du kan dölja vad du egentligen sysslar med.
Det är värt många miljoner i sjön.
