Trapattoni anno 2003
Det italienska landslaget tuffar numera smärtfritt fram mot EM i Portugal, ändå finns det de som vill se förbundskaptenens huvud rulla.
Fråga någon med inblick i den italienska fotbollen om vad han eller hon tycker om Giovanni Trapattoni och jag garanterar att du får ett livligt svar. Frapperande många verkar fortfarande sitta kvar i samma gamla hjulspår och är emot Trap och vill ha bort honom till varje pris av ren vana. Jag brukar själv undra vilken landskamp som var den senaste folk såg, har man inte sett en landskamp under 2003 vet man faktiskt inte vad man talar om. Gli Azzurri före- och efter årskiftet är som Siena och Juventus. På utsidan ser de likadana ut men under ytan är skillnaden enorm. Trapattonis nya landslag räknas från och med årsskiftet.
Vi går ett år tillbaka i tiden. Italien sparkas ut ur VM av diverse orsaker. Trapattoni hade sin del, faktiskt en ganska stor del. Fel coachning, fel byten, det mesta var fel. Tiden gick, Trap satt kvar och Italien fortsatte att bedriva en fotboll som var under all kritik. Förlust hemma mot Slovenien i en träningsmatch, bara en poäng hemma mot dåvarande Jugoslavien i kvalet och en fruktansvärt pinsam insats i Cardiff tvingade italienarna att åka hem med noll poäng i packningen.
Trapattoni vaknade, kliade sig i huvudet och dränkte ansiktet i iskallt vatten. Något måste göras. Han funderade och beslutade sig för att kopiera Real Madrids framgångsrecept - 4-2-3-1. Det kallas Real Madrids uppställning trots att Frankrike spelade så redan för fem år sen samt att var och vartannat spanskt lag gör det. Ironiskt nog har just Real gjort sig av med den uppställningen. Det är dock en annan sak. Med en sådan formation skulle man få ut mer av all den offensiva kraft som fanns i landet, samt att bristen på kreativa mittfältare inte blev någon belastning. Innermittfältarnas jobb är primärt defensivt.
Ett halvår senare sitter vi här med vårens facit: Fem segrar av fem möjliga och en målskillnad på 9-1.
Mer än så kan man inte kräva. Visserligen har man inte mött några bamsenationer men att slå Portugal och Schweiz (på bortaplan) är fina skalper för de flesta nationer. Vi flera tillfällen har man dessutom mönstrat ett B-betonat lag. Spelarnas primära arbetsgivare är inte landslaget, deras enda jobb i landslagströjan är att ta Italien till EM. Väl där läggs klubblagen i garderoben för en stund.
För ett år sedan hade jag inte haft något emot att få se Trapattoni gå. Idag har han mitt fulla förtroende. Jag vet att han fullständigt skiter i det men det faktum att han insett faran och förändrat laget gör honom till en stor man. Man ska komma ihåg att Trap garanterat platsar på topplistan över Italiens envisaste människor. Många anser att Trapattoni inte kan fotboll och då i synnerhet inte dagens fotboll. Titta på hans meritlista - Han kan fotboll. Han har förändrat laget till det bättre - Han kan dagens fotboll. Det är inte alltid jag håller med honom men jag förstår ändå hans val, jag försöker inte inbilla mig att jag är bättre insatt än honom. Italien är idag inte ett dugg sämre än vad man var i de senaste VM- och EM-kvalen. Då ansågs man tillhöra Europatoppen.
Inför matchen på onsdag saknar många Gattuso, Inzaghi och Pirlo. Jag också, men jag förstår Traps tankar. Gattuso är inte i fullt trim. Inzaghi passar inte in i spelsystemet på något sätt och risken finns att han bara skulle börja gnälla från bänken. I Pirlo-fallet tror jag att Trap inte anser att hans defensiva kvaliteter duger i sammanhanget. Varför skulle man annars föredra Ambrosini?
Självklart kan inte alla alltid vara överens med förbundskaptenen om vilka spelare han tar ut. Men det är naivt att tro att någon annan förbundskapten skulle ta ut precis alla spelare man själv vill ha med. Trap har något otalt med Gattuso, Inzaghi och Pirlo, vad är det som säger att någon annan tränare skulle dra jämt med till exempel Zanetti, Camoranesi och Panucci?
Vad vill jag då ha sagt? Jag tycker det är dags att vända blad och analysera Trapattoni och hans landslag för vad det är idag, inte för vad det var för ett år sedan. Det skulle egentligen ha gjorts för flera månader sen.
Tiderna förändras. Det har Trapattoni också gjort. Alla måste inte gilla honom, men det är inte mer än rätt att han bedöms för vad han gör idag, inte igår.
