Andersson om Derby della Capitale: Det här är ert A.S. Roma, romanisti!
Derbynas derbyn i världens stad. Orörd passion, ovillkorlig kärlek, gränslöst hat och omdebatterad historia lever ut sin rätt i tusentals ansikten och hjärtan under 90 minuter. Välkommen till Derby della Capitale och uppladdningen inför!
Roma, Roma, Roma… Att ni aldrig lär er.
Att ni inte lär er att Lazio och lazialitá aldrig handlat om tabellplaceringar, serier, vinster(derbyt exkluderat), titlar, färger(även om ljusblått alltid är vackrast), symboler eller namn.
Och allra minst spelare. Allra minst spelare!
Visst, det är fruktansvärt när det går illa och när ens favoritspelare lämnar klubben p.g.a. genom okunniga presidenter och dålig ekonomi. Det svider en stund. Det bränner i hjärtat.
Det får en att fråga: Vad har jag gjort för att förtjäna detta?
Men det får aldrig S.S. Lazio 1900 att ge upp, lägga sig ner och sakta dö ut.
För begreppet Societa Sportiva Lazio är så mycket större än så.
Det är en unik livsstil, en unik tro och en unik gemenskap. Och världens vackraste historia.
Lazialitán övervinner allt. Den kommer besegra också Lotito en dag. Det kan aldrig Henrik Politis spelarexempel, alla överbetalda och överdyrkade, någonsin ersätta. Missförstå mig inte Politis, det är inte ditt fel att romanitan blivit mer svårtydlig än Mexes kön.
Inom psykologin säger man att fundamentala värderingar och moral kommer från födseln och barndomen, och både du som jag vet att den inte var särskilt vacker eller ärofylld för i romanistis del…
Det är väldigt enkelt att vifta bort mitt fokus på historien som en försvarsmekanism för att bli av med känslorna som det bedrövliga dagsläget för Lazio medför. Men man kunde inte ha mer fel.
För när i laziali och jag ser på vårt supporterskap så tänker vi i första hand på lazialitá och de ursprungliga värderingar som ett supporterskap till Lazio medför.
En romanista tänker, bevisligen, i första hand på antingen Totti eller någon annan spelare som för över 80 miljoner kr om året för att spela för klubben. Ovanpå det blir människan behandlad som om han vore Gud själv.
En romanista kan aldrig förstå att en laziale ser spelarnas känslor och engagemang FÖR klubben som det primära, och inte antalet dagar som överbetalda spelare(gäller hela fotbollsvärlden, även Lazio) orkar ta sig till Trigoria för att bli älskade och hyllade.
Anyway, back to the case. Romas historia. Det är dags för den romanista som läser detta att äntligen få reda på bakgrunden till varför du blev så vrickad som du blev.
Först en snabbgenomgång:
”Den 9:e januari 1900 så sitter Luigi Bigarelli tillsammans med sina vänner i Piazza della Libertá och bestämmer sig för att starta Societá Sportiva(Podisticá då) Lazio.
Föreningen går med raska steg framåt och engagerar sig i en mängd idrotter, däribland fotboll. Runt om i Den Eviga Staden så liras det för första gången boll av personer med ljusblåa tröjor. S.S. Lazio hade äntligen tagit fotbollen till Rom.
Fler och fler lag bildas i Rom och regionen Lazio, men inga kan mäta sig med S.S. Lazio.
Den ljusblåa klubben i mitt hjärta var helt enkelt för bra och utmanövererade regionens övriga lag på ett relativt enkelt sätt.
S.S. Lazio vinner i princip allt som går att vinna och på Stadio Rondinella så är det få lag som får resa hem med några poäng att vara nöjda över. Sen så kommer första världskriget och Italien dras in i det rasande, fruktansvärda kriget.
Fosterlandets och Roms heliga mark står på spel.
Då gör S.S. Lazio något mycket beundransvärt och väldigt ovanligt. Man skickar iväg sina spelare till kriget, trots de risker som det medför.
Det fanns trots allt en stor chans att S.S. Lazios stora överlägsenhet i Rom och regionen skulle försvinna i takt med att spelarnas ljusblå hjärtan blev genomborrade av kulor när de stred för Italien och Rom. Men S.S. Lazios insatser för kungariket Italien och huvudstaden Rom stannade inte där.
De styrande i Lazio gav under kriget bort Stadio Rondinella till Roms befolkning då den obligatoriska misären som medföljer i krig gjorde att inte folk hade mat nog för att kunna överleva. På Stadio Rondinella fick de mat och vatten så att de kunde överleva.
Den italienska kungen såg med stor lidelse och beundran på S.S. Lazios många insatser under kriget för befolkningen i Rom och sade i ett uttalande:
"Lazio är ära, historia och stolthet".
Ett par år efter kriget börjar landet komma på fötter igen och Lazio likaså. I föreningen som idag är hela Europas näst största(bara Real Madrid är större) så fortsätter framgångarna och föreningen växer sig större och större. I fotbollen är Lazio det klart bästa laget i regionen, bara lagen i norr kan utmana de ljusblåa krigarna.
1927 får en representant från facistpartiet en briljant idé. Han ville att klubbarna S.S. Lazio, Alba, Pro Roma, Fortitudo och Roman skulle fösas ihop för att skapa en enda stark, romersk förening.
Samtliga klubbar faller för förslaget. Förutom S.S. Lazio som vägrar, helt olikt de andra, att ge upp sin ära, historia och stolthet.
De vägrar svika sina fans.
S.S. Lazio står från och med 1927 ensam mot fyra av de allra största fotbollsklubbarna i Rom. Assozione Sportiva Roma hade nu blivit grundat och med dem skulle titlarna radas upp var det tänkt. Eller ja, grundat och grundat, jag väljer att använda mig av ordet "ihopfösta" istället.
De klubbar som ingår i dagens AS Roma var såpass svaga att de kunde ge upp sin ära, historia och, som det visade sig, obefintliga stolthet. Men trots denna totala saknad av allt vad historia, ära och stolthet betyder så utropade AS Roma sig själva till "stadens lag".
De hade ju trots allt fått stadens namn, stadens färger och stadens symbol, vargen.
Men frågan är om dessa högst ytliga ting ens förtjänar att jämföras med allt som
S.S. Lazio gjort för fotbollen och befolkningen i Rom"
Ovanstående citat kommer de flesta ihåg och jag fortsätter där jag slutade sist. Redan i ovanstående text är det tydligt vilken grund som i laziali har att stå på. Vi vet vart vi kommer ifrån, vem som skapade ”oss” och vad vi gjort för staden Rom.
Det är fakta, svart på vitt. Piazza della Liberta och minnesplattan av Lazios grundande är bevis. Det ger en känsla av trygghet och en känsla av överlägsenhet som fyrahundra andraplatser i ligan aldrig kan ersätta. Lazialitá.
Men idag stannar vi inte där. Vi gör en djupdykning i Romas historia och värdighet bakom skölden av spelare som kände för att tjäna jättemycket pengar i världens vackraste stad.
Det viktigaste och mest laddade för en fotbollsförening är självklart grundandet.
Varför grundades vi? Vad var syftet med föreningen? Vem var personen som gjorde det?
Enligt Romas officiella hemsida så heter Romas grundare Italo Foschi och han verkar vara en synnerligen skum herre som efter initiativ från den fascistiska regeringen fick uppdraget att bilda Roma. Kanske just därför som mannen aldrig nämns…
Roma vill inte veta av sin grundare. Han är en skamfläck.
Varför detta kan man fråga sig? Lazios grundare, Luigi Bigarelli, var en lagens väktare och en nytänkare som var med och tog fotbollen till Rom. Här talar vi om någon som utstrålat sann kärlek och uppoffringsvilja . Lazialitá.
Romas grundare, Italo Foschi, var en del av den diktaktur och regering som till slut föll under pinsamma former.
Romas grundare, Italo Foschi, var en del av den regering som stödde Nazityskland med allt vad det innebär.
Romas grundare, Italo Foschi, dömdes efter kriget för sin inblandning i det hela…
Dömd till fängelse. En politisk brottsling som var en del av världskriget.
Inget annat än en skamfläck! Inget annat än Romas grundare!
Men det slutar inte där, mina damer och herrar. Nu tar vi upp jakten på hela Romas otroligt underhållande men samtidigt väldigt patetiska jakt på att fastställa ett datum och en plats för grundandet. Känslan av att äntligen få känna en verklig identitet.
Men det visade sig vara svårare än vad man lätt kan tro…
Den officiella hemsidan uppger att Roma grundades i juli 1927.
Exakt datum, tack?
Var, tack?
Ärligt talat, någon borde väl åtminstone brytt sig om att ha sparat pappret med beslutet om sammanslagningen. Nehe, inte det nej, tänkte jag. Jakten får gå vidare efter exakta fakta i sökandet efter Romas identitet.
Ah, jag testar väl AS Roma Ultras.it, det är ju trots allt den största inofficiella hemsidan. Äntligen! Ett svar på min fråga! Datumet är den 7:e Juni 1927 på platsen Via Forlì n.16!
Men vänta lite nu… Var det inte juni 1927?!
Nästa steg i min forskning gick till ASRoma-Calcio.it för att få en slutlig bekräftelse på mina nyfunna uppgifter. Tror ni att jag blev förvånade när jag läser att Roma inte alls grundades den 7:e juni eller på Via Forli n. 16(Foschis hemadress)!
Nej nej, här är det istället den 22:a juli 1927 som är dagen för Italiens mest skamliga sammanslagning någonsin. Och förstå min otroliga skadeglädje när jag läser att adressen för sammanslagningen enligt denna hemsida var Via degli Uffici del Vicario n.35 och inget annat!
(Dessa uppgifter finns dokumenterade på respektive internetsidor)
Ett förvirrande hoplock av halvtaskiga klubbar med fans utan någon som helst stolthet!
En grundare som blev dömd för sin inblandning iandra världskriget! Ni står än idag utan officiell plats och officiellt datum!
Romanisti, detta är ert älskade lag! Detta är er historia, detta är ert arv!
Detta är vad ni egentligen är bakom fasaden av spelare, färger och symboler.
Siamo la Lazio. Per sempre la prima squadra della capitale!
