Daniel Ljungström analyserar och kommenterar derby d'Italia
Lördagens batalj mellan Juventus och Inter innehåller många intressanta infallsvinklar. Hobbyanalytiker Daniel Ljungström ställs mot väggen och ger sin syn på några av de viktigaste frågorna.
Juventus formkurva senaste tiden kan närmast liknas vid en sinuskurva. Hur stor är sannolikheten att en peak nås till helgen?
Jag är kluven i den här frågan. Det känns som om utsikterna för en vinst är goda då spelarna alltid brukar hitta den nödvändiga tändvätskan mot Inter. Avståndet till förstaplatsen är redan nu alldeles för stort och spelarna vet att ingenting annat än seger duger för att ha en chans på scudetton. Ur det perspektivet känns det som att chanserna för full pott är ganska goda. Men spelarna kommer också att ha den avgörande matchen mot Bayern München nästa vecka i åtanke. Spelet har varit långt ifrån bra och Inter sitter på seriens säkraste defensiv. För att kunna luckra upp den krävs oändligt mycket mer av spelare som Camoranesi, Diego och Amauri.
Tidigare säsonger har Inter varit förbannat skickliga, men taktiken har ändå varit tämligen lättläst. I år är laget mer dynamiskt. Hur lyder segerreceptet?
Hm... Bra fråga. Ett snabbt passningsspel längs marken. Walter Samuel och Lucio kommer inte att ha några problem med att plocka ner de obligatoriska långbollarna mot Amauri, men de kan få problem vid snabba omställningar. Sätt hög press på Lucio som har en tendens till att gå bort sig när han stöter för tidigt. I defensiven är det viktigt att Milito inte får komma rättvänd med boll. Han är hal som en ål.
Om du fick magiska fingrar och kunde rätta en enda svaghet i Juventus som gällde i helgen, vilken skulle du välja?
Inställningen på planen. Samma elva som fullkomligt pulvriserade Sampdoria och gav uttrycket "kämpa till sista blodsdroppen" en ny innebörd såg ut som ett Serie C lag i matchen mot Napoli. En bidragande faktor till att Inter dragit ifrån är deras glöd på planen. I matchen mot Udinese var det bara en minut kvar av tilläggstiden när Sneijder forcerade in segermålet. Mot Cagliari var Interspelarna totalt utspelade i första halvlek men lyckas trots det vända till seger efter två mål av Milito. Denna mentalitet har saknats i Juventus under inledningen av den här säsongen och det är skrämmande.
Gazzetta dello Sport förutspår en återgång till 4-3-1-2 med Diego släpandes bakom Amauri och Del Piero. Rätt eller fel, och vad har det för betydelse mot Inter?
Stort fel! Jag förstår tanken med tre centrala mittfältare då man släppt till för stora ytor med 4-2-3-1, men anfallspelet blir lidande med Diego som ensam länk till anfallspelet. Varken Amauri eller Del Piero är några snabba djupledsspelare och om Inter sätter Cambiasso som häftplåster på Diego kommer vi tillbaka till långbollarna. Vad har Del Piero med sina 173 cm att hämta mot Lucios 188 cm i luftrummet?
Genom att spela med 4-2-3-1 får Inter större ytor att jobba med men man kommer kunna sätta hög press på Inters backlinje. Som nämnde i en tidigare punkt är Lucio en back som kan gå bort sig i pressade situationer och med en ettrig spelare som Giovinco till vänster kommer han ha någon flåsandes i nacken hela tiden. Min spontana tanke är att man istället för att försöka våga vinna satsar på att inte förlora med en mer statisk 4-3-1-2.
Diego vs Cambiasso, Sissoko vs Sneijder(?), Marchisio vs Motta... Vilket lag vinner kampen om mittfältet?
Individuellt sett håller Juventus mittfält högre klass enligt mig, men fotboll är ingen individuell sport. Inter har ett balanserat mittfält med styrkor både i offensiven och defensiven där det finns en trygghet som i dagsläget saknas hos oss. Vid slutet av säsongen kan det vara annorlunda. När våra spelare blir mer samspelta kommer mittfältet att vara av absolut världsklass
Skyttekungen Eto'o och killern Milito mot långsamme Cannavaro och trubbige Chiellini. Hur ska vårt mittbackspar bära sig åt?
Det är i första hand Sissokos och Marchisios ansvar att se till att Milito och Eto'o inte får de rätta bollarna. När de väl får det måste Cannavaro kliva upp vid ett tidigt skede och sätta en fot emellan. Han har ingen chans i en löpduell mot varken Eto'o eller Milito och måste således använda sin speluppfattning till att läsa chanserna innan de uppstår.
Chiellini har utvecklats ännu mer under inledningen av den här säsongen och är oerhört följsam i sin markering. Jag tippar på att det blir hans uppgift att hålla Milito ur matchen och han kommer att ligga på honom som en igel.
Nykomlingen Ferrara mot mästaren Mourinho ger rejäla David vs Goliat-vibbar. Finns det något som talar för den skönsjungande italienaren?
Ur ett taktiskt avseende, nej. Mourinho har flera års rutin från tuffa matcher i ligan och Champions League som ger honom ett övertag. Ferrara får finna sig i rollen som en underdog. Men vem vet, det kanske kan gynna honom? Juventus förra tränare Deschamps tog sitt Monaco till Champions Leaguefinal under sitt första år som tränare.
Rivalitet åt sidan - vem i Inter vill du ge en kram?
Finns Gresko kvar i kulisserna?
...och då kan vi ju inte låta bli. Vem vill du inte ge en kram?
Stankovic. All skit han öste över oss efter degraderingen har fått mig att förakta honom.
Slutligen, frågan som är lättast att ställa men svårast att svara på. Hur slutar matchen?
Hjärtat säger 3-0. Känslan säger 1-1.
