20^ Le Pagelle med omgångens lag

20^ Le Pagelle med omgångens lag

Denna vecka har våran pagelle-maestro Lorenzo Medici bland annat hittat en ängels återkomst från helvetet, en highlander-talisman med salvezza-lykta, en ferrari som valt att köra i motsatt riktning och en legend som bjuder på taffliga extra nummer.



1. Ronaldinho
Det finns vackra fotbollssagor och ännu vackrare fotbollssagor. Ronaldinho håller på att göra sin egen saga till en av de vackraste. Efter en lång tids fotbojor på sina merlin-fötter är de nu nästan helt upplåsta. Det känns lite som att matchen mot Siena var det sista steget ur en lång tids avgiftning av fotbollsdepression. Abrakadabra och glädjen är tillbaka, modet och självförtroendet har hittat hem och hans magiska fötter trollar fram yrsel hos sina motståndare igen. Jag är oerhört glad över att ha fått bevittna en bollkonstnärs änglalika återkomst från helvetet. Tack, Ronaldinho du glädjespridare från Porto Alegre för att du hittat ett nytt kapitel i ditt fotbollsliv och fortsätter att bidra till en vackrare fotbollsvärld. Tack.

2. Luca Toni
Matchen mot Chievo i förra omgången var bara en aptitretare. Två mål igår mot Genoa och kursen mot en Champions League-plats går spikrakt. Luca Toni tillför Roma en helt ny dimension till deras spel och visade verkligen hur värdefull han är och kommer bli för laget. Och vad kommer hända när en viss Totti tar plats bredvid honom?

3. Cristiano Doni
I min vintermercato senast skrev jag att om Atalanta på något sätt ska kunna klara sig kvar i Serie A krävs det att Cristiano Doni hittar formen igen. Så vad händer? Jo, Atalantas alfahanne visar vägen mot Lazio med två mål och plötsligt har de blåsvarta fått tillbaka sin vägvisare. Talismanen från Rom är en highlander-guide med starkt lysande lykta på jakt efter salvezza-stigen.

4. Joaquin Larrivey
Snacka om att fejka sin egen död. Har mestadels varit en utskälld och dålig Batistuta-kopia under sin tid i Cagliari. I de flesta av sina matcher har han gett undersprestation ett nytt ansikte. Denna säsong har han så smått sett mer och mer ut som en riktig fotbollspelare. Mot Livorno visade han både styrka i luftrummet (1-0-målet) och balans och teknik (2-0-målet). Kanske kommer Cagliari (Allegri ska ha en stor eloge för att alltid ha trott på argentinaren och gett honom chanser när andra tränare slängt bort honom för länge sedan) få sena framgångar av en spelare som lyckats få hål på sin egen kista.

5. Paulo Barreto / Riccardo Meggiorini
Det kändes som om Inter-försvaret var klumpiga elefanter som försökte fånga en vig katt i en labyrint. Barreto var så kvick, idérik och briljant mot Inter att man verkligen undrar hur han ska kunna undgå en sommarmercato utan heta anbud. Visade stor proffsighet och kyla med att sätta två straffar mot ligaledarna. Barreto är det godaste godiset i Baris pinata.

Meggiorini vann konstant duellerna med Inters försvarare, jobbade hemåt, fixade en straff, hade farliga avslut och var ständigt på gång att skapa farligheter. Bildar tillsammans med Barreto ett komplett anfallspar. Om det är någon spelare som Genoa borde plocka tillbaka så är det väl ändå han och inte Aquafresca. Meggio är sensationellt bra just nu.

6. Marco Borriello
Hans förvandling till en av Italiens allra bästa anfallare slutar inte att förvåna mig och har därför återkommit på denna lista. Det finns risk att Borriello kommer sprängas i luften av för mycket självförtroende snart. Fixade en straff och gjorde ett akrobatiskt mål (igen!) mot Siena och har nu gått om Pazzini som Gilardinos (snart förbi honom också?) vice till VM-truppen.




1. Lazio
Efter segern mot Livorno och mot Palermo i cupen kändes det som att Lazio var på rätt väg. Icke. Matchen mot Atalanta visade på nytt deras stora brister i både backlinje och innermittfält. Dessutom hjälper det ju inte att Zarate väljer bort sin enorma talang med att dribbla ihjäl sig (han är ungefär som en Ferrari som valt att köra i motsatt riktning på autostradan). Tare och kompani måste agera klokt och fort på mercaton, en hel del spelare måste bort ur startelvan och Zarate måste hitta en väg ur berusningen av sig själv, annars kan det sluta riktigt illa för de ljusblå.

2. Genoa
Har tappat sig själva. Genoa känns som en otroligt elegant löpare som fått mjölksyra. Kanske har det blivit lite för många spelare i omlopp den senaste tiden, kanske håller sanningen om Jurics och Milanettos teknik-tillkortakommanden på att komma fram, kanske Dainelli inte är rätt man att reda ut försvarsproblemen. Gasperini måste nu ta fram sina mästerliga operationshandskar och snitta upp Genoa-kroppen och plocka ut det onda. Jag gissar att saker och ting kan ställas till rätta redan på onsdag mot Bari men tills dess får de finna sig i att vara på denna lista.

3. Frilägesutvisnings-regeln
Det här är inget inlägg för rättvisan i att Milan fick en frilägesutvisning med sig och Inter inte fick det vid en liknande situation. Det här är ett inlägg mot själva regeln i sig. För mig kunde båda situationerna slutat åt båda håll (alltså fria eller fälla) vilket är själva problemet eftersom domarna verkar ha samma utgångsläge. Helt godtyckligt alltså. Om jag fick bestämma skulle frilägesutvsningsregeln endast gälla när en spelare är fri och på väg mot mål och fälls utanför straffområdet. Det vill säga när det fällande laget drar en stor fördel av att slippa en straff och även förmodligen ett mål. Sker det innanför straffområdet räcker det gott och väl med straff och gult kort. Undrar om Fifa tar min presidentansökan på allvar?

4. Juventus (och en extra skopa till två spelare)
Kanske lite orättvist att ha med dem på denna lista eftersom de är nere och rotar bland primavera-spelare och Zebina på grund av skador och avstängningar men lagets problem är större än så och matchen mot Chievo gav inget hopp om något trendbrott (cupmatchen mot Napoli-B var en illusion). Jag ser mycket kvalité i truppen men självförtroendet är i botten och passningsspelet helt under isen. Mittfältet försöker slita men hittar inga kombinationer och få utvägar i passningsspelet. Cannavaro och Chiellini försöker klona sig i brist på ytterbackar. Fabio Grosso är en felvärvning som Lyon-fansen skrattar gott åt. Ytterbacken har raderat ut VM 2006 ur sin kropp och hans spaghetti-ben spretar bollar hit och dit. Anfallet är icke-existerande och Del Piero bjuder mest på dåliga extra-nummer av sig själv (jag är rädd för att vi inte kommer få se hans hits längre). Juventus är så desperata i sina skadebekymmer att de försöker värva varenda spelare de fostrat men släppt iväg (om de åtminstone jagade Criscito och Palladino). Jag vet inte vad som ska få skutan att vända, det enda jag vet är att övriga lag som jagar en Champions League-plats inte kommer vänta. 

5. Serse Cosmi
Valde att sätta deras bästa spelare, Candreva, på bänken vilket är ungefär som att äga en sprillans Lamborghini men låta den rosta i garaget. När Cosmi sedan insåg att det kanske var bättre att ha honom på plan valde han att plocka bort en annan spelare som kan göra något extra offensivt (Tavano) och spela med en mer defensiv 4-2-3-1-uppställning i ett underläge. När sedan Cagliari gjorde 2-0 gick Cosmi på offensiven och satte in Danilevicius vilket öppnade luckor bakåt. Det kändes som att Cosmi alltid hade fel lösning till varje självförorsakat problem. Keps-Cosmi litar inte riktigt till lagets defensiva egenskaper och vågar därför inte släppa livremmarna i offensiven riktigt. Hälften vågat hälften vunnet, Serse, titta bara på Ventura.

6. Sulley Muntari
Seg, loj och tappade mycket boll mot Bari. Det såg verkligen inte ut som att Muntari var matchfit och han agerade akilleshäl för Inter. Är egentligen en annan spelare men har svårt att hitta den rätta Muntari i Intertröjan. Varför? Det vet jag inte.

(3-4-3)

 Emiliano Viviano
Storspelade mot Fiorentina vilket gav Bologna alla tre poängen. Med en så bra målvakt som Viviano funkar det att spela dödgrävarfotboll (i alla fall för en halvlek).

 Juan
Är i hysteriskt bra form. Mot Genoa kändes som om han skulle kunnat spela i fyra timmar till utan att göra något misstag.

 Davide Astori
En klippa mot Livorno. Lugn, brytsäker och en Goliat i luften. En spelare Milan lär behålla nästa säsong.

 Gennaro Sardo
Duktig på sin kant både offensivt och defensivt samt matchvinnare med sitt kloka låga skott. Ferrara-killer?

 Davide Biondini
Har två olika lungor. Den ena är Gattusos, den andra är Håkan Milds. Alltid i rörelse, alltid skottvillig. Bjöd även på en charmerande pass till Matri vilket sedan ledde till 2-0-målet (Larrivey).

 Cristian Llama
Var ständigt ett orosmoment för Sampdoria och var inblandad i nästan allt Catania skapade i offensiv väg. Bjöd också på ett väldigt grant frisparksmål. Late bloomer som Catania nu verkligen fått valuta för.

 Simone Perrotta
Perrotta är som en byråkrat och rodeoryttare i samma kropp. Han är både taktiskt disciplinerad och tillräckligt vild. Mot Genoa var han som vanligt uppoffrande och var konstant en andravåg i offensiven. Hans snygga mål var pricken över i:et.

 Cristiano Doni
Två mål och en assist. På en halvtimme lyckades han sänka Lazio nästan självmant. Atalantas alfahanne.

 Paulo Barreto
Lika svårfångad som en inoljad ål. Mot Inter bjöd han ofta på fantasifulla lösningar och satte kyligt två straffmål. Iskall och glödhet på samma gång.

 Ronaldinho
Tremålsskytt och äntligen tillbaka i gammal magiker-form. Har hittat glädjen och bollkonstnärslivet igen. Vackrare rehabilitering får man leta efter.

 Luca Toni
Två mål mot Genoa och gett Roma helt ny gravitation. Romas mest intelligenta värvning på mycket länge.



1. Ronaldinho
http://www.youtube.com/watch?v=zFBf6Jbholk#t=02m04s 

2. Cristian Llama
http://www.youtube.com/watch?v=pHKQyDd2Ims#t=01m14s

3. Marco Borriello
http://www.youtube.com/watch?v=zFBf6Jbholk#t=01m00s

Lorenzo Medici@jonas5oderstrom2010-01-18 18:10:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)