Lazie? No grazie!
72 timmar kvar och vi tar oss tid att titta på Lazios hjältar.
Exakt 72 timmar innan spektaklet känt som il derby della Capitale sparkas igång saluterar vi idag Lazio-hjältar. Nu frågar ni er säkerligen hur hårt jag slagit mig i huvudet eller om jag smällde en eller två månadslöner på Happy Hour idag. Jag försäkrar er dock om att även Lazio har spelare - hjältar bland män - som förtjänar en stund i rampljuset, även om rampljuset i just detta fall lyser väldigt mycket rödgult.
Men synen på en Lazio-hjälte skiljer sig åt när du frågar en laziale och en romanista. Medan den förstnämnde förmodligen drar upp reliker som Silvo Piola eller Chinaglia kan en som jag uppskatta sköna lirare som Paolo Negro och Fabio Liverani.
Eller varför inte den kanske störste av dem alla; Astutillo Malgioglio. Piacenza-sonen med den mysiga tangorabatten var målvakt i Serie B och Brescia i en herrans massa år innan han av de nyblivna italienska mästarna AS Roma köptes in som reserv bakom den suveräna Tancredi. Hos de gulröda hade Malgioglio inte någon större lycka och under det första året spelade han bara en match. Som följdes upp av ett konstant bänknötande året efter då han inte fick känna på spel i ens en minut.
Besviken och sugen på spel bytte stackars Malgioglio ner sig ordentligt då han bytte till Lazio. Där gick det bättre, och Malgioglio fick spela i 20 av lagets Serie B-matcher. Han blev emellertid aldrig riktigt accepterad av Curva Nord på grund av (tack vare är nog mer lämpligt vid närmare eftertanke) hans bakgrund i Roma.
Under en match där han konstant häcklades av Curva Nord, och där de buade ut honom vid varje bollkontakt fick Malgioglio nog. Under pågående match slet han av sin matchtröja, placerade en spottloska, modell stor, mitt på Lazios klubbemblem och kastade demonstrativt tröjan i marken. Varpå han helt sonika gick av planen och ner i omklädningsrummet. Och i det tog hans Lazio-karriär slut. I stället gick han från en bortglömd plats i Romas trupp till att ta sin plats som en riktig legend bland alla romanisti.
Astutillo Malgioglio - jag saluterar dig!
Paolo Negro är en annan Lazio-favorit, även sett med gulröda ögon. Nu 31-årige Paolo hörde också han hemma i Brescia innan flytten gick söderut till Rom. Negro är en ganska medioker mittback som även kan fungera som högerback, och har alltid på något sätt figurerat i Lazios startuppställningar.
Negro har tagit till sig klubben och dess fans bra, och är förmodligen en av de som älskar klubben mest i dagens trupp. Han har under tidigare år ständigt spelat med en t-shirt under matchtröjan med texten Irriducibili, vilket på svenska närmast översätts till "jag är lite efter, visa hänsyn". Detta har givetvis gjort honom till publikfavorit i Curva Nord. En händelse för tre år sedan har även gett Negro inträde till många tusental rödgula hjärtan, vilket måste vara tämligen ovanligt.
Scenariot är följande: höstderby 2000 och Lazio spelar med lo scudetto på bröstet mot Roma som öppnat serien starkast det året och var de främsta utmanarna till att riva bort lo scudetto från Laziotröjan. Matchen var tillknäppt och var länge mållös. Dåvarande Roma-spelaren Cristiano Zanetti fick iväg en nick mot mål som räddades, returen försökte Nesta toffla iväg innan någon annan nådde den. Men i vägen för Nestas rensning stod Paolo Negro och bröstade in bollen i ett tomt mål.
Det blev matchavgörande, Roma vann med 1-0 och bekräftade att man var utmanare i allra högsta grad. Roma har sedan dess, över tre år sedan, ännu inte förlorat en match mot Lazio. Det gör Roma obesegrade svit till hela 8 matcher lång. Sedan dess har Negro, som förmodligen den förste genom historien, hyllats av hela Stadio Olimpico vid derbyn. Både när han bytts in eller ut, när han rör bollen - 80,000 människor är redo att skrika hans namn som en hyllning.
Jag är inte sämre än så och stämmer genast in:
Paolo Negro - jag saluterar dig!
Och ingen hyllning till Lazios hjältar äro komplett utan Fabio Liverani. En Roma-tifoso livet igenom, född och uppvuxen i Rom, återfinns Liverani hastigt och lustigt i den babyblå rivaliserande tröjan. Det dröjde inte många timmar efter att Liverani skrivit på kontraktet med Lazio innan bilder på en aldrig så glad Liverani cirkulerade på Internet, då han firade Romas scudettovinst 2001. Hängandes ut från en bil, viftandes med flaggor, fick han Lazios fans att se rött. I mer än en bemärkning. Han må vara en judas som sålt ut sina ideal lika snabbt som...tja, Judas Iskariot, men vetskapen om att Lazios fans tycker ännu mer illa om honom än "vi" gör att jag med gott samvete kan säga: Fabio Liverani, jag saluterar dig!
***
Dagens banderoll är lika simpel som den är genial; Hej avundsjuka!
