Landström: Curva Nord borde skämmas (Milanoresan, del II)
Så har den efterlängtade intervjun genomförts; Vieri mötte Roberto "La Voce" Scarpini och talade ut om alla rykten som omgett honom den sista dryga månaden. Kan ni hålla käften nu, busvisslare på Curva Nord?
Vieri har varit namnet på allas läppar i Italien den sista dryga månaden. Precis som för ungefär två år sedan vägrar han att fira vid mål. Detta föranleder spekulationer om att han skulle ogilla klubben och vilja lämna den. Vår man i Milano, Henrik Grehn, har varit Vieris främste försvarsadvokat här på vårt forum. Han har om och om igen förklarat "Bobos" betydelse för laget och hans agerande vid all tid utanför matcherna; hans tidiga ankomst till träningsanläggningen; hans sena lämnande av träningsanläggningen; hans ständiga leende på träningarna; hans respekt för tränarens order. Själv har jag känt mig väldigt ambivalent angående hans agerande.
Hans butterhet har bara orsakat massa onödiga skriverier, men å andra sidan har alltid Christian Vieri gått sin egen väg och skitit i vad alla andra säger. Hans butterhet har ofta förstört för fans som tror att målen inte gillts, på grund av hans frånvaro av jubel. I grund och botten känns det inte naturligt att inte fira vid ett mål. Det symboliserar för mig hur cynisk fotbollsvärlden har blivit. Ok, att han inte firade vid 6-0 målet mot Reggina, men när lagkamraterna öser in mål och han bara vänder om och lunkar mot mittlinjen känns det som att något inte står rätt till. Men då är jag ju svensk, har begränsade kunskaper i det italienska språket och hänger därför inte med i vad som skrivs i varje italiensk sportblaska varje dag.
Jag satt ganska precis i mitten av arenan under matchen mot Reggina. Curva Nord gjorde så att jag fick värk i mitt vänstra öra. En värk som höll i sig över en dag. Men det var inte på grund av mycket jubel och mäktiga hejarramsor. Nej, det var på grund av allt förbannat busvisslande matchen igenom.
Tacka vet jag hejaklackar som jublar och sjunger matchen igenom - oavsett hur det går i matchen de bevittnar. Många anklagar klackar som t ex AIK:s på Norra stå för att vara dumma i huvudet. Men de är i alla fall smarta nog att inse att vissla ut sina egna inte hjälper allt för mycket.
Vieri hinner tappa bollen tre gånger (T r e!) innan Curva Nord börjar vissla ut honom så att jag får hålla för mitt öra som riktar sig mot klacken. Genast gick tankarna till matchen AIK-Hammarby där AIK:s klack sjöng starkare än någonsin - trots att laget låg under med 3-0. Vieri svarar med att applådera klacken och göra en "mera" -gest. En gest som det var tudelade meningar bland oss i publiken.
Vissa menade att det är arrogant och att han bara tigger om att bli utbuad. Jag anser att det var helt jävla rätt att applådera rötäggen. Det mest härliga den kvällen - förutom de sex målen förstås - var när långsidorna svarade med att applådera och ta sig an en "Bobo" - ramsa när andra halvlek började.
Curva Nord skall symbolisera dom mest inbitna fansen. Det är killarna som verkligen lever för laget. Borde inte dom vara lika insatta som vår egen Henrik Grehn och istället hylla honom? Inte nog med att deras hejarramsor är totalt fantasilösa och högst tio sekunder långa, de är dumma nog att tro att deras burop hjälper.
Nu har ju Vieri talat ut och förklarat att han inte alls är less. Och att han faktiskt tänker jubla vid nästa mål. Om det sker på San Siro borde han inte jubla mot Curva Nord. Dom förtjänar det inte, helt enkelt.
