Vår näste succéman på högerkanten?
Den blott sextonårige Cerci imponerar mest i Primavera.
Det kan ju vara lite vanskligt att slänga ur sig en massa omdömen av spelare som man bara sett spela en gång. Och risken är stor att man dömer ut en spelare som bara har en dålig dag på grund av någon skada som man inte känner till. Men trots risken att framstå som en pajas som har missat en stor talang så delar jag med mig av min något tunna analys efter en 1-1 match mot Palermo.
I Corriere dello Sport pratade man innan matchen mest om trequartistan Galloppa (18) som skulle komma tillbaka efter en tids skada. Och när matchen började var det han som märktes mest och det kändes att han själv tycker att han är stjärnan i laget. Tyvärr så var han inte en lika lysande stjärna på plan. Visst såg man att det finns en hel del teknik, men jag har svårt att se att han i framtiden kommer att konkurrera med Totti eller ens D'Agostini. Det troliga är nog snarare att han kommer att bli utlånad eller såld till en Serie B eller något lag i Serie A:s bottenskikt. Även lagkaptenen Corvia (19) gjorde ett ganska blekt intryck trots att han gjorde Romas enda mål. Men hans mycket taffliga straffspark och många tappade bollar drar ner betyget. Den ende spelaren på plan som har erfarenhet av tävlingsmatcher i Romas A-lag, ett inhopp i UEFA-cupen, är mittfältaren Wahab (19) som i första halvlek var mycket aktiv på mittfältet. Men hans slit resulterade inte egentligen i så mycket och även denna nittonåring kommer att få svårt att ta steget in i Romas A-lag.
De tå största glädjeämnena fanns annars på kanterna där de två tekniska sextonåringar Rosi och Cerci skapade låg bakom de flesta anfallen. Särskilt imponerade Cerci som både låg bakom Romas två största målchanser, såväl straffen som Romas enda mål var ett resultat av Cercis snabbhet, teknik och speluppfattning. Cerci var tidigare i höstas uttagen till Romas trupp som skulle till Makedonien för att spela UEFA-cupen. Men han fick inte följa med när lagledningen läste reglerna och insåg att man måste vara sjutton för att få spela i UEFA-cupen. I år kommer Cerci säkert att få göra något inhopp i italienska cupen. Med tanke på vad jag såg i kombination med hans ålder så skulle jag tro att han är den i Primavera-laget som har störst chans att lyckas i Roma. Även vänsteryttern Rosi kan vara ett framtidslöfte, han visade god teknik men var aningen vek men han har ju tid på sig att växa till sig.
Övriga reflektioner efter mitt besök i den eviga staden:
Innan Cassano ännu en gång tjurade över att bli utbytt passade han på att göra en formidabel match och visa att han är en stor lagspelare. Inte nog med den fantastiska frispelningen av Amantino han passade även på att peppa Carew i början av matchen. Norrmannen värmde upp för sig själv och verkade inte vara helt accepterad av övriga laget. I början av matchen gjorde han några snygga dribblingar som i och för sig inte resulterade i mer än några yra Lecceförsvarare och en borttappad boll. Cassano visade genast sin uppskattning och gratulerade norrmannen till de snygga finterna. Det är sådant som gör att laget trots allt kan acceptera att han ibland beter sig illa.
Det har pratats en hel del om Carews målgest. Men målgesten som drog ner det största jublet från Curva Sud var när Amantino efter sitt mål visade hur han sänkte Lazio med sin klackspark. Och passande nog presenterades han innan matchen som "Il Tacco de Dio" eller "Guds klack".
Det går att konstatera att Lima uppskattas allt mer. Efter Totti och Cassano var det Lima som fick de varmaste applåderna under spelarpresentationerna.
