EL: Panathinaikos - Roma 3-2
Romas fina svit såg sig bruten, låt oss från och med nu kalla det för Cagliarisyndromet.
Man ska inte belasta Ranieri för saker som hände under Spallettis tid.
Det var i och för sig också orättvis sagt; den flintskalliga tränaren från Certaldo begick egentligen bara fyra allvarliga misstag under sin Romasejour; den första var att spela Panucci till vänster mot Cristiano Ronaldo i 7-1 matchen mot Manchester United(när han bänkade en Matteo Ferrari som var i högform, han borde spelat Chivu till vänster och Ferrari/Mexes som mittbackslås); den andra var att inte spela De Rossi som mittback mot Inter i 1-4 förlusten förra hösten; den tredje var att inte upptäcka Julio Sergios talang som målvakt; och slutligen så var den fjärde att inte avgå i tid.
Poängen med att räkna upp dessa fadäser är att inte belasta honom för diverse matcher när resultatet verkade i hamn (0-3 blev 3-3 mot Palermo), eller när man oförklarligen förlorade mot lag som på pappret borde varit sämre(Catania borta 0-2 förra säsongen, Siena borta 0-3 säsongen före det). Detta måste belastas spelarna, när de fick sina numera ökända black-outer.
Första black-outen under Ranieris styre kom mot Cagliari. Ett till synes komfortabel 0-2 ledning blev, under matchens sista fem minutrar, en bitter 2-2. Igår så kom nästa black-out.
En cupmatch som Roma inte hade några större problem med, toppat med ett vansinnigt snyggt mål av Vucinic, vändes under matchens sista minuter från en bekväm 1-2 till 3-2. Faktum är att vi släppte in tre mål på tjugo minuter, vilket bara är ett mål ifrån att fördubbla antalet mål vi släppt in sedan årsskiftet, om jag räknar rätt (4 mål = 2 mot Caglari, 1 mot Juve, 1 mot Siena, räknar jag rätt? Rätta mig gärna annars).
Det som är bra och vi bär med oss från resan till Aten är först och främst Vucinics vackra mål. Sedan har vi också två mål gjorda på bortaplan, vilket skapar ett ok läge inför returen, då vi endast behöver vinna med 1-0. Roma har, sedan Livornomatchen, vunnit alla sina matcher på Olimpico.
Det som är dåligt med matchen igår blir Julio Segios frånvaro. Doni har inte spelat på länge och det syns. Vid Panas 1-1 och 2-2 kändes det som att han stod helt fel när hörnorna slogs. Hur länge sedan var det vi släppte in mål på fast situation? Minns knappt det. Tredje målet var otagbart, dock. Frågan man ändå ställer sig är, vem är tvåan idag i Roma? Lobont eller Doni? Svaret får vi på söndag.
Det som är kanske mest intressant är känslan av att ha fört matchen och ändå förlorat den. Gissar att det var såhär det kändes för Juventus och Fiorentina efter deras förluster mot oss. Också det, säkerligen, en utvecklande känsla för våra spelare. Högmod går som bekant före fall. Och vi har inte råd att tappa poäng i ligan, eller förlora nästa match mot Panathinaikos.
FORZA ROMA!!
Europa League, Första sextondelsfinalen.
Panathinaikos - Roma 3-2
Salpingidis 68, Hristodoulopoulos 85, Cisse' 89
Vucinic 29, Pizarro 81 (straff).
Panathinaikos: Tzorvas; Vintra, Kanté, Sarriegi, Spiropoulos; Simao; Karagounis, Katsouranis (Salpingidis 65); Ninis (Hristodoulopoulos 84), Leto (Marinos 86); Cissè
Roma: Julio Sergio (Doni 39); Motta, Burdisso, Juan, Riise; De Rossi, Pizarro; Taddei (Cerci 76), Brighi, Baptista; Vucinic (Menez 71)
