Intervju med Årets Skribent

Intervju med Årets Skribent

Möt vårt Italien-orakel Lorenzo Medici tillika Årets Skribent på Svenska Fans. Han berättar om sin bakgrund, om hur han ser på Il Calcio idag och om några favoriter genom åren.

Årets Skribent på Svenska Fans heter Lorenzo Medici och är en hängiven älskare av den italienska fotbollen. Vi på Italien-redaktionen beslöt oss för att ta reda på lite mer om detta orakel som tycks ha koll på i stort sett allt som rör den italienska fotbollen de senaste trettio åren. 

Vem är Lorenzo Medici för dem som inte känner dig? 

Jag föddes i mitten av 70-talet och är uppvuxen på Södermalm i Stockholm. Jag började spela fotboll själv i Hammarby när jag var ungefär 7-8 år och spelade där fram till jag var 17. När jag var 15 år var jag med i stadslaget och hyfsat talangfull. Däremot var jag aldrig tillräckligt bra för att ta steget upp i Hammarbys A-lag. Jag har jobbat som fritidspedagog ute i Stockholms förorter i snart tio år.

- Vad har du för koppling till Italien, med tanke på ditt namn? 

Min pappa är från Italien.

- Var, när och hur började din kärlek för Il Calcio att växa fram? 

Jag kommer ihåg att den första jag låtsades vara var Paolo Rossi men den riktiga nyfikenheten vaknade ungefär under VM 1986 men jag började fanatiska följa italiensk fotboll efter VM 1990 i Italien. Jag minns det som igår, samma år, när min pappa efter mycket strul lyckades fixa en prenumeration på Guerin Sportivo (en eminent italiensk vecko- fotbollstidning). Ungefär i samma veva började de visa italiensk fotboll på TV vilket naturligtvis var en stark faktor.

De senaste fem, sex åren har jag reproducerat åren 1990 och bakåt genom otaliga årsvideor, böcker och just Guerin Sportivo. Jag har nyligen lyckats få klar en samling av alla nummer från år 1979 fram till idag. Den tar stor plats i mitt enorma Calcio-bibliotek och ja, jag är ett samlarfreak.

- Hur hamnade du på SvenskaFans? 

Jag gjorde ett försök med min egen sajt Calcioitalia.se men insåg ganska snabbt att jag inte hann med och att det var svårt att nå ut utan resurser. Jag kontaktade Svenska fans om att jag kunde skriva och sedan har det väl rullat på. Jag vill minnas att det började med veckans elva. Jag vill passa på att säga att det är väldigt lätt och roligt att jobba med Italien-redaktionen då de är öppna för förslag och bra att bolla med.

- Hur mycket betyder utmärkelsen årets skribent för dig? 

Mycket, jag är mycket stolt. Svenska Fans har de mest initierade och passionerade läsarna så faktumet att många gillar det jag skriver just här blir en stark bekräftelse för mig som skribent.

- Hur ser en genomsnittlig helg då det spelas serie A ut för dig? 

Haha, fråga min fru. Jag försöker se så mycket jag bara kan. Att ha två grabbar på fem respektive ett år gör att man inte hinner se så mycket som ibland vill. Däremot är det enormt skönt att bli jordad från den flyktiga calcio-tillvaron med att faktiskt leka med sina barn eller gå på barnkalas. Det är nyttigt med perspektiv. Jag får spela in en del och se i efterhand när barnen har somnat. Dock är söndag klockan tre fortfarande lite heligt.

- Du som inte har hjärtat i någon klubb - vilken är det bästa italienska klubblag du någonsin sett? 

Jag skulle nog välja tre lag. Juventus 80-86 med bland annat Zoff, Cabrini, Scirea, Gentile, Platini, Boniek, Tardelli och Rossi. Napoli 86-90 med bland annat Maradona, Careca, Bagni, Ferrara, Alemao, Carnevale och De Napoli. Hade det varit mindre tumult kring Maradona och klubben hade de nått ännu större framgångar. Milan under Sacchi och Milan under Capello var också två fantastiska lag. Även om det kanske inte kan räknas som ett av det bästa klubblagen genom tiderna så är min personliga favorit Sampdorias scudetto-lag. Vialli, Mancini, Pagliuca, Vierchowood, Mannini, Cerezo, Lombardo och Dossena. Ett underbart lag.

- Du har ju följt Serie A under flera årtionden, vilka årgångar av ligan har varit bäst enligt din mening? 

Den italienska ligan var oerhört stark under 80-talet och 90-talet. De flesta årgångar under de årtiondena var mycket starka. Jag är väldigt förtjust i perioden mellan 92/93 och 00/01. Däremellan föddes offensivare fotboll, Zemans Foggia, trepoängsystemet, de sju systrarna, alla Batistutas och Signoris mål och massor av annat godis. Under den tiden fanns nästan alla stora spelare i Italien.

- Är det någon eller några spelare som förfört dig mer än andra genom åren i Italien? 

Ja, massor. Men min största favorit var Roberto Baggio. Gud hade planterat änglar i hans fötter. Han rörde sig som en fjäril på en grön äng. Dessutom hade en stark utstrålning utan att vara alltför utåtriktad.

- Italiensk fotboll innehåller både mycket vackert och mycket fult. Vad är det allra bästa med italiensk fotboll enligt dig? 

Jag ser italiensk fotboll väldigt mycket som ett konstverk. I det konstverket finns allt från det taktiska, alla profiler, passionen, tifot, sången, känslan för de vackra. Den italienska fotbollshistorien. Det finns ingen vackrare. Maradona, Platini, Rivera, Baggio, Grenoli osv. Spanien och England kan säga vad de vill men inget land andas så mycket fotboll som Italien.

- Och vad måste absolut förändras? 

Jag ska inte gå in på allt elände som finns i Il Calcios historia. Det är alltför mycket av ondo som vi redan vet och antagligen inte vet. Italiensk fotboll är en spegelbild av det italienska samhället i stort. Trots allt fusk, läktarvåld, maktmissbruk och korruption längtar man ändå varje sommar tills nästa säsong ska starta, Som ett barn väntar man på helgen till sitt lördagsgodis, vecka efter vecka.

Det finns en fascination, en förtrollning som aldrig försvinner. Men man måste vara medveten om allt de mörka som skett för att förstå helheten. Att älska Il Calcio trots att man vet om de mörka sidor som finns ingrodda i historien är på något sätt den ultimata kärleken. För varje skandal finns en Maradona-dribbling, ett Batistuta-mål, en Platini-frispark, en Mancini-klack. Det underbara överväger det eländiga.

Det som jag dock tycker borde förändras idag är domarna, arenorna och gräset. Jag predikar för teknologisk hjälp till domarna vid viktiga situationer. Jag vill se ett nytt domarklimat där de är mycket mer självkritiska. Jag vill göra domarna mer jämställda med spelarna. Jag skulle vilja göra om systemet så att man har domarna indelade i grupper utefter prestation, desto högre upp desto högre lön och tvärtom. Domarna ska lottas till matcherna men desto högre i rang de är desto större chans ska de ha till de större matcherna.

Systemet ska vara så pass dynamiskt att man kan flyttas upp och ner i rankingen två till tre gånger per år. Domarna ska känna att de kan höja sin lön och sin status utefter prestation för att minimera riskerna från andra sorters subtila påpressningar. Arenorna är givetvis bara en tidsfråga. Att bygga nya bättre arenor är den enda vägen att gå i dagens fotboll. Fotboll idag är business och då måste man äga sin arena. Den viktiga avvägningen är hur Italien ska kunna behålla sin atmosfär, sin sång, sitt tifo, sin passion i de nya moderna arenorna. Hur ska man undvika att hamna i en situation med svinhöga biljettpriser, turiststämning och en förtappad själ? Jag hoppas att Italien kommer snegla mer på Bundesliga än Premier League. Men visst, arenorna i Italien idag är av ohållbar kvalité. Jag hoppas att de samtidigt fixar ordentliga gräsmattor. Denna säsong har de varit förfärligt icke-gröna.

- Vad känner du för det italienska landslaget? 

Inte så mycket faktiskt. Jag har alltid varit mer fascinerad av den italienska klubbfotbollen än landslaget. Visst tycker jag att det är roligare om det går bra för Italien än till exempel Tyskland eller Tjeckien men bara om de spelar bra fotboll. Sista gången jag blödde för Italienskt landslag var 1990. I VM i sommar hejar jag på de afrikanska lagen.

- Hur stor chans ger du dem i sommarens VM? 

Inte så stora. Lippi kommer ha för många tår i det förflutna. Cannavaro och Pirlo kommer säkert att spela och kommer säkert inte att hänga med. Italien har inte ett försvarsspel att luta sig emot längre och de har ingen superstjärna. Italien har en del spännande spelare på gång och kan nog få ett intressant lag i framtiden men till sommaren tror jag att de som bäst kan nå en kvartsfinal.

- Vilka ser du själv som de främsta kännarna av italiensk fotboll i svensk media? 

Oj svårt. Glenn Strömberg tycker jag är i en klass för sig. Jag skulle nog säga de flesta som skriver på Svenska Fans. Även om de flesta är nischade till sitt lag har de otroligt bra koll. Nu läser jag mest italiensk media men om jag vill veta något om Serie A så är det oftast på SF jag går in och läser.

- Hur skulle bevakningen av italiensk fotboll kunna förbättras? 

Jag kan egentligen inte säga något om att de största media vänder kappan efter vinden och följer dit Zlatan drar. Det gäller att sälja lösnummer eller få starka tittarsiffror. Däremot tycker jag att det är under all kritik att i dagens utbud hålla på att streama italienska toppmatcher. Att Kanal 9s storsatsning var en bluff var ingen överraskning för mig då de är en kanal som bygger sin verksamhet på att sälja reklam vilket i sin tur kräver stora tittarsiffror. Jag hoppas och tror att det blir bättre nästa säsong.

- Vad vill du säga till alla dina läsare på Svenska Fans? 

Ett stort varmt tack från mitt stora Calcio-hjärta för alla fina kommentarer och intressanta frågor. Utan er skulle mina texter vara livlösa. Grazie tutti! 

Stort tack till dig Lorenzo, stort grattis till utmärkelsen och lycka till i framtiden!

Redaktionenmarko.uusitalo@svenskafans.com@markowarheart2010-02-26 07:00:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)