2003 - En ljusblå sammanfattning
Gästkrönikören Johan Svensson skriver för Laziosidan om sin syn på året 2003.
2003 var året som mest handlade om Bush och Saddam. I Sverige röstade vi nej till euron och minns Anna Lindh med vördnad.
Fotbollen då? Jo, det hände en hel del även där. Real Madrid och Manchester United vann sina ligor. Zlatan slog i genom på riktigt i Champions League. På hemmaplan försvarade Djurgården guldet och national-björnen Tommy bestämde sig for att avgå efter det kommande EM-slutspelet.
Den vackra stöveln i Sydeuropa hade ett väldigt lyckat år för "il calcio". Tre lag med i semifinalerna av Champions League och ett i Uefacupen. En hel-italiensk Champions League-final på ett kokande Old Trafford där senare Milan stod som segrare efter en dramatisk straffläggning mot Juventus. "La vecchia signora" kunde nog bjuda på det eftersom de den 24 maj spelade den sista omgången som redan klara segrare i Serie-A och därmed försvarade ligatiteln från 2002.
Lazio inledde året den 11 januari på Mario Rigamonti där man spelade 0-0 mot Brescia. 344 dagar senare avslutade man året med att slå Inter på Olimpico med 2-1. Under dessa 344 dagar var det dock inte bara fotboll som präglade klubben. Utanför Formello och Olimpico var 2003 ett mycket svart år för klubben S.S. Lazio. Konkurshot och uteblivna löner. Löften om ljusare tider som aldrig besannades. En Ugo Longo som vid varje intervjutillfälle bad om mer tålamod och förtvivlat försökte le in i kameran och säga att alla Laziali skulle vara lugna.
Just när hösten började göra sig påmind och vindarna började blåsa snålt kom det riktiga slaget i magen på oss. Baraldi orkade inte mer. Mannen med ambitionerna, viljan och drivkraften, gav upp och lämnade klubben åt sitt öde. Om orsaken var att uppdraget var för svårt och för jobbigt för en sådan som Baraldi, ser situationen om möjligt ännu mörkare ut för Lazio. Berodde avgången på något annat så får vi nog aldrig veta det, men en personlig kris hos Baraldi skulle vara en tröst - hur rått det än kan låta.
Tillbaka till fotbollen.
Lazio spelade sammanlagt 53 tävlingsmatcher under 2003. (Serie-A vår 19, Serie-A höst 14, Coppa Italia vår 4, Coppa Italia höst 2, Uefacupen vår 6, CL kval 2, CL gruppspel 6.)
Man vann 24 av dessa, 16 oavgjorda och förlorade 13. Den sammanlagda målskillnaden skrevs till 74-58.
Att släppa in ca 1.09 mål per match håller inte om man ska vara med och kämpa om titlar på europeisk toppnivå! Svart på vitt är denna statistik ett klart tecken på att Lazios försvar har passerat sitt bästföredatum. Jag vågar inte ens tänka på hur det hade sett ut utan Stam!
En annan sak som skrämmer mig är att Lazio anno 2003 bara vann ca 45% av sina matcher. Att Lazio ändå lyckades komma fyra i ligan förra säsongen - och att man ligger delad fyra även i skrivande stund - förklaras med den fantastiska hösten 2002, respektive att denna statistiken inte alls stämmer för denna hösts Serie-A spel då Lazio har tagit hem ca 64% av matcherna.
En intressant parantes är att Lazio tog 28 poäng på vårens 19 matcher i Serie-A, precis lika många poäng som man har lyckats plocka hem under denna hösts Serie-A spel på 14 matcher.
Vårens ligaspel var dåligt. Man vann bara sex av 19 matcher och spelade 10 oavgjorda. Under 6 (!) raka Serie-A omgångar (2 februari - 8 mars) spelade Lazio oavgjort. Det var här man tappade chansen till "lo scudetto".
De internationella matcherna för Lazios del under 2003 speglade Uefacupen respektive Champions Leagues olika svårighetsgrader bra. Uefacupspelet under vårens gång gick bra med undantag av första semifinalen i Porto.
Champions League-spelet under den gångna hösten var under all kritik. Med undantag av kvalet mot Benfica och den första matchen i gruppspelet, borta mot Besiktas, spelade Lazio samtliga fem övriga matcher utan att vinna. Tre förluster och två oavgjorda (med tre matcher på hemmaplan) räckte inte ens till en tredje plats i gruppen och fortsatt spel i Uefacupen. Den sura grädden på det äckliga moset var 0-4 förlusten mot Chelsea hemma på Olimpico. SKAM!
De absolut viktigaste matcherna för året gick också de, i skammens tecken. På grund av semifinalerna i Coppa Italia ställdes biancoceleste hela fyra gånger mot Roma.
Coppa Italia 5/2
Lazio-Roma 1-2 (0-1)
Cassano 12, Emerson 48, Fiore 75
Serie-A 8/3
Roma-Lazio 1-1 (0-1)
Stankovic 8, Cassano 89
Coppa Italia 15/4
Roma-Lazio 1-0 (0-0)
Montella 56
Serie-A 9/10
Lazio-Roma 0-2 (0-0)
Mancini 81, Emerson 86
Förlåt mig kära vänner för att jag publicerade detta, men derbyn är derbyn - de kan inte glömmas.
Tja, vad ska man säga? Det enda som kan glädja sig en är väl att Totti inte gjorde mål i alla fall...hmm
Om jag ska sammanfatta årets olika prestationer med betygskalan IG-MVG får det bli så här:
Serie-A våren 2003 - 4:e platsen i sig får godkänt, men den placeringen berodde på hösten 2002. Prestationen i Serie-A under våren får ickegodkänt.
Serie-A hösten 2003 - Godkänt, punkt slut.
Uefacupen våren 2003- Semifinal, godkänt med ett plus i kanten.
Coppa Italia våren 2003 - Icke godkänt! Vi tog oss till semifinal med seger över Bari i kvarten, sedan var det slut.
Coppa Italia hösten 2003 - Två segrar över Modena i de mest sömniga matcher jag har sett. Det Lazio gjorde här var väl godkänt men det är svårt att betygsatta denna minimala insats.
Champions League hösten 2003 Icke godkänt! Förklaringen hittar du ovan.
Slutligen, vad vore en årskrönika utan några sköna (och obehagliga) listor?
Årets bästa spelare i S. S. Lazio
1. Jaap Stam
En världsspelare. Höjer Lazios försvarsspel något oerhört när han är på plan.
2. Dejan Stankovic
Alltid en blivande världsspelare. När han är på spelhumor vågar jag säga att han tillhör det absoluta toppskitet i Serie-A. Troligen snart bara ett minne blott - men OJ vilken talang han var.
3. Bernardo Corradi
Bäste målskytt i Lazio 2003. Targetplayer och målskytt som med utmärkt fysik alltid ger 100%. Kan höja sitt spel ytterligare ett par nivåer om passningsspelet och tekniken förbättras.
Bubblare 1: Stefano Fiore
Varmblod från la Calabria som ofta höjer Lazios offensiva spel.
Bubblare 2: Diego Pablo Simeone
Mycket bra vårsäsong, jag saknar honom.
Årets bästa matcher
1. Lazio-Juventus 2-0 6 december
Okej, jag vet att Juventus inte spelade som den mördarmaskin de brukar vara. Var det deras eget fel eller var det helt enkelt så att Lazio denna dag gjorde Juventus dåliga? Jag hävdar bestämt att Lazio gjorde dem svaga! En underbar första halvlek med mål av Corradi och Fiore. I 56 minuten var Mancini tvungen att göra sitt sista byte på grund av den tredje skadan i denna match. Ändå lyckades Lazio försvara sig felfritt med kämparglöd, ett jävlaranamma och Giannicheddas armar.
Det var styrka, det var hjärta, det var årets bästa match!
Läs fortsättningen här.
