Var var Vieri?

Vi har väntat länge på en ny krönika från vår man i Milano. Här får vi en annorlunda syn på "fallet Bobo".

En fråga som i första läget kan verka intressant. När man tittar närmare på den tappar den dock intresse i rask fart. Ungefär som Inter tappar placeringar i tabellen. Om man därefter börjar tränga in riktigt ordentligt i frågan så blir det jätteintressant igen! Var i helvete var Vieri? Igår? Klockan 15?

Som sagt: Någon invänder nog raskt att "Det har la inte du me å göra. Tomte! Han kanske satt å spela tv-spel eller kolla på SKY eller fjamsade runt med Elisabetta Canalis."

Mja, jag skulle nog ändå bra gärna vilja veta var han var... När jag kom in på stadion, och alla ryggklappningarna med läktarkompisarna runtomkring var avklarade så började jag mixtra med min nya kikare jag fått av svärföräldrarna i julklapp. Fin liten grej. Man ser perfekt över hela stadion. Jag kollar in göbbarna på plan och räknar 11 stycken. Märkligt... Och så säger Tiziana: "Bobo sitter på läktarn". Vad i helvete..!?! Vad säger du kvinna? Vem har sagt det? Var då?

"Jo, det var den rakade killen där som sa. Fast jag ser honom inte."

Fram med kikarn igen och snurra på finiställningen. Så hör jag nån bakom mig som ropar: "Där är han! Bland alla barnen med mössorna."

Vilka barn? Vilka jävla mössor? Jag finkammar hela hedersläktarn. Inte ett spår av vare sig Vieri eller barn i mössor. Vad dillar ni om. Idioter! Det är jag som har kikaren. Ni ser inte ett skit. Sen får jag den briljanta idén att kolla in avbytarbänken. Nä, ingen Vieri. Där sitter fantamej Materazzi! Men inte Vieri. Och så börjar nåt som inte är riktigt klart och bearbetat förrän nu, i skrivande stund, att gnaga i hövvet.

Nåt står fel till. Vieri sitter inte på läktarn. Han sitter inte på bänken som han gjorde i semifinalen mot Milan. Och ändå var han uttagen... Detta kommer att gå käpprätt åt helvete! Och det gör det såklart.

Vi skyndar hem. Tiziana är numer gravid och propsar av nån oförklarlig anledning på att hon vill ha glass, trots att det är svinkallt ute! Jag berättar inom parantes för alla som inte vet det ännu att världens bästa glass görs i Italien. Och Italiens bästa glass säljs på via Marghera, nära spårvagnshållplatsen DeAngeli. Så då blir det glass till Tiziana och sen marscheras det hem i rask takt. På med TV:n för att få ett svar på frågan "Var var Vieri?". Det lustiga är att ingen vet. Almeyda hävdar för journalisterna att han satt på läktaren. Zanetti, Materazzi och Cordoba talar om för upprörda fans utanför Meazza-garaget att han var hemma med en ispåse på låret. Och så fortsätter det hela kvällen och halva natten och hela dagen idag. Vilda spekulationer.

Vi kommer aldrig att få veta sanningen i denna härva, men här är min teori:

Vieri drog på sig en liten åkomma på träningen i lördags. Detta är dock inget som förr hindrat den gigantiske besten Bobo Re från att gå in på plan och trycka dit bollen dan efter. På söndagsmorronen vaknar han tillsammans med sin rumskompis Adani och säger "Nämen GOMORRRRON din gamle fikus! Idag ska vi piska på Empoli så det står härliga till!".

Vid frukosten på Pinetinan upptäcker han däremot att här är det inga glada miner. Nåt hänger i luften. Emre är nervös som en tolvåring som ska på sin första skoldans. Brechet snubblar och tappar ett ägg i Cruz's nypolerade frisyr. Martins sitter för sig själv och pratar i mobiltelefon. Cordoba, Almeyda och Javier sitter som vanligt och pepprar varandra på spanska, men med nåt konstigt i blicken. Hysteriskt, nästan lite galet. Galnare än valnigt.

Vieri är rutinerad. Ett riktigt proffs. Nu tänker Bobo (precis som jag själv 4-5 timmar senare): Detta går rakt åt helvete! Och vem kommer att få all skiten? Jag såklart! Inte en enda vettig boll kommer jag att få på 90 minuter. Men 90 ton skit! Och sen den där jävla Branca, spyflugan. Och Moretti, det aset! Dom kommer stå där och kråma sig och flina när dom annonserar Adriano i veckan och att jag är väck! Kung Bobo korsfäst av två pajasar. Det blir inget med det!

"Hallå där, Zac!"

Zac sväljer cappuccion och torkar sig om munnen med en linneservett.

"Du vet straffen jag sköt på träningen igår. Det gör förbannat ont, alltså. Jag kan inte spela idag..."

Så, mina vänner, gick det till. Ungefär. Tror jag.

Det hade kunna blivit Bobos fel att vi förlorade mot Empoli. Men han gick inte i fällan.

Imorron landar Adriano, sen Stankovic. Stam redan i januari, tror jag inte. Vad som händer med Bobo vet nog ingen just nu. Frenetiska förhandlingar pågår med största säkerhet. Problemet är att priset är mycket högt. Om inte Inter ska få ett gigantiskt rött minustecken i sin balansräkning redan i januari 2004. Så kanske han måste stanna. Kanske får han gå.

Jag är en fullständigt ovillkorlig Vieri-supporter. Som sådan hoppas jag att han fortsätter spela för Inter till den dagen han lägger av med fotboll. Men ifall det betyder att han måste "sättas på plats" av två totala dönickar som Branca och Moretti så önskar jag hellre att han får fortsätta bomba i Chelseas tröja.

Forza Bobo! Inters stake.

Henrik Grehn2004-01-20 10:20:00

Fler artiklar om Inter

Inför Inter - Torino: Kan vi hålla nollan?