Roma 1 Udinese 1
Udinese säkrade en välförtjänt poäng i slutet av matchen genom Jankulovski. För Roma är nu svackan ett faktum.
Matchinledningen till dagens tillställning var en väldigt avvaktande sådan, båda lagen kände på varandra för att se hur starka de var. Efter trevande och suspekt anfallsspel av Roma var det gästerna, som alltid farliga på kontringar, som fick matchens första chans. En frispark slagen av Jankulovski, som i dag bara befäste sig som min absoluta dröm på Romas vänstermittfält hösten 2004, tvingade Zotti att vara alert, dock utan att den senare behövde ingripa. Strax efter gjorde istället Roma matchens första mål - en mycket bra framspelning av Emerson till sin landsman Amantino som undvek offsidefällan och slog ett inlägg Panucci kom först på, ledde till att han efter lite om och men kunde ge Roma ledningen. 1-0.
Udinese kontrade snabbt genom sin store regissör, Jörgensen. Efter att ha snurrat upp resten av försvaret stod Jörgensen fri i straffområdet, men med en argentisk mur rusande mot sig förlorar Jörgensen bollen efter en perfekt avvägd glidtackling av den gode Samuel. The Wall räddade Roma än en gång bara minuter efter, då han markerade bort Fava tillräckligt mycket för att inte få en fot på ett giftigt inlägg signerat Jankulovski.
Roma som förutom målet varit väldigt anonyma offensivt skapade efter 23 minuter en utmärkt chans att dryga ut ledningen. En svepande långboll från Totti nådde Cassano (Antonio Cassano Superstar) 45 meter bort, precis vid kortlinjen där han på ett magiskt vis vände ut och in på sin markering Bertotto innan han spelade bollen snett bakåt till Totti som följt upp anfallet, dock var passningen i fel höjd och Totti kom aldrig till skott.
Efter 32 minuter hade Udinese Roma mot repen än en gång då man släppte Jörgensen fri att lägga uppspelet som han bäst behagade, här spelade han Murati som släppte vidare till Pinzi vars skott träffade insidan av stolpen. I sekvensen efter nådde en retur efter Emersons långskott fram till Samuel som försökte placera bollen i den öppna bortre gaveln, bara för att få se sitt skott blockeras av Kroldrup i försvaret. Carew fick problem i den första halvleken, i magen enligt de första rapporterna, och klev av planen efter 36 minuter till förmån för Candela och ett 3-5-2 spel.
I slutet av halvleken fick Udineses högerytter Alberto två mycket bra chanser, som dock inte resulterade i något mål för bortalaget.
Den andra halvleken började utan några förändringar i lagen, men efter bara fem minuter tvingades Zebina kliva av till förmån för Dellas. Halvlekens första chans tillföll Totti som från 30 meters avstånd avlossade ett skott som var så hårt att det bör klassas som dödligt vapen. Mirakulöst nog föll inte målramen ihop när projektilen träffade ribban, och gick över kortlinjen.
Den andra halvleken utvecklade sig till en tråkig historia, och inget av intresse hände förrän Roma förbrukade sitt sista byte i slutet av matchen då Delvecchio bytte av Cassano. Mindre än en minut senare kvitterade Jankulovski, och jag ljuger om jag säger att det inte hängde i luften. 1-1. Hoppet väcktes på övertid då Delvecchio tryckte in bollen i en luftduell med De Sanctis. Målet dömdes dock bort för att Delvecchio brukat handen istället för huvudet, och därmed var allt mörkt.
Detta var inte en match Roma skulle vinna, åtminstone inte med facit i hand. Udinese var det bättre laget under långa stunder av matchen och det är fullt logiskt att de till slut fick utdelning för sitt fina spel. Utan att ta något ifrån Udinese och lagets prestation vill jag dock starkt poängtera att Roma är ett lag som ska kunna överkomma detta och vinna ändå.
Men i dag lät man Udinese kontrollera matchen länge, då man inte gjorde något för att komma undan den fälla de lade ut. Man spelade aldrig med de få tillslag som hade behövts i den första halvleken där Totti inte kunde röra sig en meter med boll utan att springa in i tre svartvita spelare. På samma sätt tillät man mittfältet att sjunka ner i banan, så att Udineses dito kunde styra matchen och spelet. Samtidigt innebar det att det alltid var en yta på minst 25-30 meter mellan mittfältet och Cassano och Totti på topp när bollen erövrades. Det blev ohållbart, och mycket riktigt var de enda gångerna Roma skapade något i den andra halvleken när Amantino eller Emerson följde med i anfallen. Att Romas mål och bästa chans skapades i samband med fasta situationer är ingen slump, anfallsspelet var helt enkelt för enformigt i dag.
Jag vill till sist tacka högre makter för att Dacourt hade vett nog att dra på sig en varning i dag, vilket innebär att han missar Brescia och inte Juventus. Grande!
