Andra halvlek Juventus-Inter 2-2
Andra halvlek.
Andra halvlek
Juventus inledde nu sin jakt med att ersätta Zambrotta med Camoranesi. I inledningen av halvleken fick Tudor huvudet på en frispark men bollen tog nere vid stolpen och Inter kunde rensa undan.
Strax efteråt kunde Di Vaio för trettiosjätte gången vinkas av för offside innan Inter gick till anfall på vänsterkanten igen genom Pasquale. Yttern hittade snyggt Recoba vars skott dock touchades ut till hörna.
Hörnan rensades undan och i nästa skede kunde Di Vaio friställas med Cordoba hack i häl, italienaren fick till ett hårt vänsteravslut utifrån, Toldo kunde dock lugnt andas ut när skottet gick lågt en bit utanför den högra stolpen.
Lite senare jobbade Okan fint på kanten och hittade sedan Recoba som mötte upp. Recoba vände och dribblade av sin försvarare varpå han ryckte mot mål på högerkanten. Adriano löpte i jämnhöjd på andra kanten, men Tudor täckte av honom rutinerat och Recoba tog mycket riktigt eget avslut med vänstern. Bollen smet dock tätt utanför den bortre stolpen.
Minuten senare trmapade Kily på bollen utanför straffområdet tills han själv blev nedtrampad. Frispark till Inter och Recoba lade upp bollen på vänsterkanten. Inlägget var riktigt vackert och Okan kunde helt ren, ståendes bara sätta till pannan. Bollen tog i ribban från fyra-fem meter, otroligt!
Inter anföll på nytt genom Recoba och Pasquale på kanten, och italienaren vaskade fram en hörna, som dock blev resultatlös.
Pressen fortsatte dock när Adriano fick bollen centralt på planen, han vände upp och ryckte i djupled. Såg sig om efter spelalternativ och sköt(!) sedan en sträckt vrist från sisådär 35 meter. Bollen tog i den högra stolpen och ut till en fristående Recoba som på volley dock sköt över från nära håll, återigen obegripligt!
I momentet senare kontrade dessutom Juve snabbt och Toldo agerade återigen tveksamt då han stack ut på den studsande djupledsbollen, när han missberkändade studsen vräkte han upp handen och domaren kunde efter signaler från linjemannen visa Toldo det röda kortet. Det enda beundransvärda Toldo gjorde var att snabbt ta Bertini i hand och utan ett ljud jogga av planen.
Zaccheroni tvingades nu till ett byte, och plockade av en för kvällen återigen mycket duktig Recoba till förmån för debutanten, unge målvaktslöftet Alex Cordaz, som av någon anledning denna kväll stavade sitt efternamn på tröjan med Z bakåtvänt...
Juventus slängde samtidigt in Del Piero istället för Conte och satsade nu på en kvittering.
Miccoli sköt den efterföljande frisparken i bra läge, men hans kanon tog i stolpen och via en medspelare ut. Cordaz kunde bara betrakta det hela utan att kunna ingripa.
Någon minut senare skall Juventus vara lyckliga att man inte reducerades till tio man, då Miccoli brutalt flög in i Kily på mittplan bakifrån med dobbarna före. Domaren blåste inte ens frispark för incidenten, men Kily blev liggandes och fick sedan tas av banan med bårbilen för behandling.
Adriano vann senare en frispark i specialläge utanför straffområdet. Brassen drog på en häftig vänsterskott med vristen, bollen touchade dock Appiah och smet metern utanför högerkrysset. Den efterföljande hörnan blev resultatlös.
Slutligen kunde Juve kvittera Inters ledning, efter att Del Piero spelat bollen snett inåt mot straffområdet i djupled mötte Di Vaio upp bollen. Han fick lite turligt träff på studsen och bollen for otagbart ribba in och det var utjämnat.
Minuterna senare slängde Juventus in Nedved, och pressen mot Inter i nummerärt underläge blev mer påtaglig. De riktigt heta målchanserna kunde dock inte förvaltas av Juve som allt som ofast missade målramen. Cordaz fick göra ett ingripande på en frispark och plockade även modigt ned några inlägg, en bra erfarenhet för honom.
Vid full tid foulades Adriano oerhört tydligt med en grov tröjdragning bakifrån mitt framför ögonen på linjedomaren, ingen reaktion dock och efter tre minuters övertid blåste Bertini av en oerhört händelserik och spännande tillställning inför drygt 25.000(!) åskådare på Delle Alpi, publikrekord?
Bäst i Inter: Farinos uppoffrande arbete matchen igenom, Adrianos engagemang och fightingspirit, samt Recobas fantasifulla lösningar och kvicka anfallsförmåga.
Sämst: Toldo, kommentarer överflödiga här...
Forza Ragazzi! Non Mollare Mai!