32^ Le Pagelle med omgångens lag
Medici tar chansen att hylla de talanger som äntligen fått chansen och tagit den. I omgångens lag finns bara en klubb som har mer än en spelare uttagen.
1. Udinese och de tre musketörerna
Man kan verkligen undra vilket svartvit-randigt lag som jagar spel ute i Europa och vilket som försöker undvika nedflyttning. Marino och Udinese gav Juventus och Zaccheroni en lektion i modern fotboll med sin höga press och med sitt fartfyllda spel. När försvaret håller tätt som de gjorde mot Juve är det faktiskt få lag som stå emot dem.
Zapata var både elegant och säker, Pasquale gjorde sin bästa match på bra länge. Men framförallt, och som så ofta, var det offensiven som imponerade mest. De tre svartvita musketörerna Di Natale, Sanchez och Pepe är kanske seriens mest spektakulära trio. Di Natale är bolljonglör, fantasista, framspelare och målskytt i samma kropp. Sanchez är en demondribbler och är kanske snabbast med boll i hela ligan. Pepe är lite upp och ner, men när han spelar som mot Juventus kan man förstå varför Lippi har tagit ut honom till landslaget. Hade Udinese haft ett bättre försvar och varit ett bättre bortalag hade de jagat en Champions League plats istället för att onödigt harva i botten.
2. Talangerna - Ragatzu och Boayke
Dessa underminerade talanger. Jag har tjatat om det mycket i mina krönikor och fick nu ännu mera vatten på min kvarn. De är mer redo än vad tränare ofta tror. Rutin och taktik är något överskattat i Italien. Entusiasm och intuition är något underskattat i Italien.
Daniele Ragatzu gjorde sin andra raka match från start och gjorde mål mot Milan (han gjorde mål redan förra säsongen i ett inhopp). Han visade dessutom upp ett spel som befäste hans stora talangrykte och som får Cagliaris framtid att skina som en sol.
Genoas unge anfallare Richmond Boakye hoppade in mot Livorno och blev både målskytt och ny gunstling. Det var som om Gud släppte ner en diamant från himlen mitt framför ögonen på Preziosi. Dessa två talangframgångar är bara två av många. Italien, det är dags nu. Det är dags att vakna ur ditt illusionerande "du-måste- lånas-ut-i-evighet-för-att-mogna" tankesätt. Släpp talangerna loss, det är fanimig inte bara vår utan också verkligen på tiden!
3. Maxi Lopez
Maxi Lopez har fått Catanias sportdirektör Pietro Lo Monaco att framstå som en mästare och Tare som en idiot. Värvningen av Lopez kändes lite som en chansning. Det var det inte. Han har visat sig vara en bättre sniper än vad man kunde ana och har gett Catania en perfekt striker med tyngd. Han är både stark i kroppen och vass i avsluten. Sex mål på elva matcher talar sitt tydliga språk. En av januaris vassaste värvningar.
4. Thiago Motta
Tagit större plats på senare tid och rejält dessutom. Efter sin fina match mot Chelsea har Motta varit exakt i sitt defensiva spel men också deltagit mer i offensiven vilket gett stora resultat. Mot Bologna var han segerorganisatör med sina två mål varav det andra - då han startar och avslutar anfallet - beskriver Mottas största kvalitéer. Grande!
5. Dida
Milan har på senaste tiden ägnat sig åt vinna tack vare starka individuella prestationer (tänk Seedorf mot Chievo) och i matchen mot Cagliari var segern till stor del Didas. Utan hans parader hade Milan inte fått med sig alla tre poäng. Milan hakar på i scudetto-jakten med både flyt och skicklighet och hänger man bara med tillräckligt länge så kanske...
6. Mario Balotelli
Tog först sitt förnuft till fånga och bad om ursäkt för sina divalater (eller vad det nu var) för att sedan prestera på plan mot Bologna med mål och giftigt anfallsspel. Även om Balotelli kanske försvinner till sommaren så kommer Inter behöva hans oberäknelighet och farlighet i säsongens slutskede. Det tjänar både Inter och Balotelli rykte på. Mourinho och Inter har fått tillbaka sitt äss i rockärmen vid exakt rätt tillfälle.
7. Mirko Vucinic
Lyckats hitta ett fint flow i sin målskörd nuförtiden vilket är oerhört viktigt för Roma i slutstriden om skölden. Mot Bari blev han matchens enda målskytt och är nu Romas bäste målgörare. En Vucinic i form tillsammans med en frisk Totti och ur den tyska dvalan uppfryst, Luca Toni har Roma en fruktad trio. Är det en scudetto-trio i maj? Inte omöjligt.
8. Valerij Bojinov
Det känns som bulgaren har avgjort eller kvitterat hälften av Parmas matcher denna säsong. Mot Fiorentina höll han sig framme igen och fixade en poäng. Jag vet inte hur frisk Bojinov har varit, men han ser inte direkt småskadad ut när han väl har spelat. Om hans bräckliga speltid handlar om taktiska disponeringar så är Guidolin ute och cyklar. Borde inte Bojinov bevisat det nu?
1. Alberto Zaccheroni
Har nu fått Juventus skutan att se ännu mer sargad ut än när Ferrara lämnade. Hur imponerande var segrarna mot Genoa, Fiorentina och Atalanta egentligen? Sanningen är att Juventus mer sett ut som mot Udinese sedan Zaccheroni tog över. Allt är givetvis inte hans fel och jag kunde gärna skrivit Juventus (all included) istället för Zaccheroni men jag har gjort det så ofta att jag nu försöker påvisa att Zac varken har några nya idéer eller är någon större inspiratör.
Jag kommer aldrig räkna bort Juve från fjärdeplatsen förrän de är matematiskt borta (så många gånger som jag sett "storlagen" spelmässigt oförtjänt greja det till slut) men laget ser under Zaccheronis ledning ut som ett sjunkande fartyg utan livbåtar. Det bästa för Juve vore att trycka på knappen. På reset-knappen alltså.
2. Davide Astori
Tragikomisk insats. Försvararen ägs av Milan och har på senare tid ryktats vara en del av Milans trupp till nästa säsong. Tyvärr verkar den gode Astori gått lite händelserna i förväg. Ett självmål och beklämmande försvarspel var inte precis bästa reklamen för hans framtid. Spelade som att han redan var rödsvart.
3. Dorin Goian
Att ha Goian som förste backup till mittförsvaret är riskabelt. I en av tre matcher är han stark och säker, i den andra matchen av tre är han hygglig men har vissa problem och i den tredje av tre matcher är han en katastrof. Som mot Catania. Om man ska nå platser ute i Europa är det tyvärr lite väl mycket rysk roulette att ha en Goian som parodiserar försvarsspelet var tredje match. Rumänen verkar vara en sån där snäll kille som verkligen försöker göra sitt bästa men där tekniken och kvickheten sviker honom ibland. Den hårda sanningen är att Palermo inte har råd med det.
4. Santiago Morero
Två elaka fällningar på Pazzini och Cassano gav rättmätigt rött kort. Sänkte Chievo med sin utvisning och med sådan klumpighet och hårdhänthet kommer man inte långt i Serie A-karriären.
5. Delio Rossi
Zamparini har rätt. Rossi valde fel spelare mot Catania. Ibland måste man gambla lite. Kändes det inte rätt givet att en formstark Hernandez skulle kunna hota bättre med sin snabbhet mot en inte alltför kvick försvarare som till exempel Terlizzi? Kändes det inte rätt givet att Liverani skulle ha svårt att hänga med Catanias snabba bolltempo på mitten och att Bertolo skulle ha varit ett bättre alternativ? Jag älskar allt Delio Rossi gjort denna säsong med Palermo men ibland får jag känslan att han inte är den den där vinnarskallen som man hoppas att han är. Det känns som att han är en förträfflig tränare utan det där sista lilla extra. Jag hoppas jag har fel men jag tror det inte.
(4-3-1-2)
Dida (2)
Fenomenala parader mot Cagliari vilket både räddade alla tre poängen men också den fortsatta jakten på scudetton.
Giovanni Pasquale
Hade vissa bekymmer med Camoranesi men klarade sig ändå hyfsat defensivt. Offensivt var han rena furien med sina starka och medvetna löpningar. Medverkade till 1-0-målet. Har nästan aldrig sett honom göra en bättre match i Udinese-tröjan.
Thomas Manfredini
Säkerheten själv i försvaret och var inblandad i 2-0-målet mot Siena. Nyckelspelare.
Nicolas Burdisso
Gick segrande ur de flesta dueller och var alltid precis i sina brytningar mot Bari. Lojal och offervillig.
Lorenzo De Silvestri (2)
Dansade in 1-0 med Jovetic mot Parma och spelade med sin vanliga frenesi men med betydligt mer konkretism och mindre slarv än vanligt. Visade starka tecken på mognad och utveckling.
Thiago Motta (2)
Kung mot Bologna med intelligent mittfältsspel och med två mål. Hans 3-0-mål startade och avslutade han själv.
Angelo Palombo (4)
Visade stor klass mot Chievo med sin pondus och känsla för struktur på mittfältet. En garanti.
Marek Hamsik (2)
Gör ofta fotbollen vackrare och mot Lazio bjöd han på en hel del delikatesser. Inte minst hans sublima känsla på 1-1-målet.
Andrea Cossu (4)
Alltid lika kvick och livlig och satte stora myror i huvudet på sina rödsvarta motståndare. Fin framspelning till 2-2-målet. Överglänste sina landslagskollegor Pirlo och Gattuso. Hoppas Lippi noterade.
Antonio Di Natale (5)
Monumental insats mot Juve. Spelade med glädje och koncentration. Bolljonglör, fantasista, framspelare och målskytt. Går emot en fantastisk säsong.
Maxi Lopez
Tvåmålsskytt och derbykung. Stark i kroppen men också underskattat kvick i fötterna. Visade upp stor målkänsla mot Palermo med sina två sniper-mål.
1. Klaas-Jan Huntelaar
http://www.youtube.com/watch?v=oERPO8cDCWQ#t=01m10s
2. Marek Hamsik
http://www.youtube.com/watch?v=cw-b6yOrkew#t=01m04s
3. Jaime Valdes
http://www.youtube.com/watch?v=f0wbCXyUOkE#t=01m05s
