Att bära en anrik historia
Nu är det dags igen, dagen närmar sig när Roma har allt att förlora. Det är nämligen så det är att vara favorit, derby efter derby, en väldigt obehaglig roll att förfoga över.
På söndag smäller det igen, för andra gången denna säsong. Senaste derbyt var en jämn tillställning som kunde gå åt vilket håll som helst men en mirakelräddning av en tredjemålvakt, som är värd en egen sagobok i sig, samt att oförglömlig fullträff av en Bresciason som sägs ha varit den sämsta spelaren som någonsin fått trätt på sig den italienska landslagsdressen. Men ibland behöver man inte ha de bästa spelarna, man vinner ändå.
Spelare såsom Daniele De Rossi och Francesco Totti vet vad derbyna betyder. Tillsammans har de gjort 27 säsonger i Roma, som spelare i A-truppen, och De Rossi har bara hunnit fylla 26 år. De två spelarna som på seniornivå endast representerat sin älskade klubb är något av de vackraste man kan skåda i dagens kommersiella fotboll.
Denna duo kan jämföras med legendariska Laziospelare såsom Fernando Saraceni, Giuseppe Fioranti och såklart anfallaren Sante Ancherani som redan innan AS Roma hade grundats spelade långa karriärer i dåtidens Lazios fotbollssektion. Tre herrar som dessutom fick bära kaptensbindeln i sin klubb som de spelade karriärerna ut i. Påminner i högsta grad om vår nutida kapten Francesco Totti som fotbollskännare, oavsett uppskattat lag, borde hålla högt.
Skillnaden på dessa och dagens Francesco är den tidsepok spelaren var aktuell i. Det tidiga 1900-tal som det handlar om kan inte på något sätt jämföras med dagens läge. På samma sätt kan individer som "Core de Roma", legenden Giacomo Losi som Totti rätt nyligen passerat i antalet matcher för Roma inte heller ackrediteras samma status som Totti, utan att på något alls sätt frånta Losis prestation i sig.
Att genomföra dessa herrars prestationer i dagens kommersiella fotboll är sagolikt, det är sådant som väcker känslor. Man kan säga vad man vill om att storstjärnorna tjänar gigantiska pengar men det gör alla stjärnor idag, så det finns ingen oschyst deal i det. Istället kan man se på Totti som en människa som valt bort titlar och allt vad det innebär, och för den delen säkerligen en rejäl lönehöjning, genom att spela i en klubb som Real Madrid.
Även om Totti genom sina handlingar i åren agerat med en riktig hederskänsla gentemot klubben och fansen så har han på senare år fått gott sällskap. Aldrig har jag skådat en professionell idrottsstjärna som visat sådant hjärta. Att han dessutom inte har den spexade frisyren har gett honom cred från fler romare än de gulröda. Det ska sägas att Laziofans i Rom, i uppriktigt skick, inte gillar Daniele De Rossi, men högaktar han stort.
Lazio må haft en historia som överrepresenterar Romas dito men mellan dagens skildringar av klubbarna är det tveksamt om de ljusblå kan hysa stolthet över samma normer. Från deras värvningskaruseller runt millenniumskiftet till dagens kaosartade förening hyser ingen pondus värd föreningens bildande.
Lazio är en respektabel förening med tidiga välgrundade principer som dock börjar se ut att upphöra. Vi ser inte många egna talanger på planen och filosofierna som aktat fansen verkar vara bortförda.
En anrik historia som inte vårdas, är värdelös.
Hoppas kommentarerna kan vara av det konstruktiva hållet. Det vill säga utan några personliga attacker oavsett vilket lag som ligger närmast hjärtat...
