Gästkrönika: Maravilloso Inter
Kraftigt styrkebesked från Inter. Inte många trodde att Inter skulle greja att slå Barca, än mindre göra tre mål.
Visst kan Barcelona göra i stort sett hur många mål som helst hemma på Camp Nou, men Inter har ett mycket bra läge att nå finalen i Madrid. Inget snack. Jose Mourinho har infört en mentalitet i Inter som har tagit dem förbi Chelsea och nu till seger i semifinal nummer ett.
Diego ”Il Principe” Milito är kung i matchen för Inter. Två assist och ett mål. Utöver det sprang han försvaret sönder och samman. Det märktes direkt att Inters anfallsspel blev aningen uddlösare när han byttes ut mot Balotelli. Mario hade ingen stor kväll och såg tyvärr nonchalant ut. Milito däremot är oerhört giftig.
När Pedro gjorde 1-0 var jag bara tyst och besviken. När kvitteringen kom var jag samlad, väl medveten om att det skulle behövas minst ett men helst två mål till för att ha ett övertag inför returen. Vid 2-1 drog jag på munnen och vid 3-1 utropades ett ”GOOOOOOOL” som förmodligen nådde merparten av fastighetens invånare.
Walter Samuel och Lucio är världens kanske bästa mittbackspar. Fantastiskt när Lucio räddade nästan på mållinjen, Samuel täckte skott vid flera tillfällen. Tunga, tunga att möta och farliga på fasta.
Maicon och Zanetti är helt suveräna i sina roller som ytterbackar. Hoppas innerligt att brassen är tillbaka i returen. Nog för att Zanetti kan fylla ut hans position på högerbacken men att sätta in Chivu är en klar försvagning jämfört med Zanetti, som helt tog bort Leo Messi. Jag sa det innan och det tål att upprepas. Zanetti är en av världens bästa spelare på sin position. Inte ett fel har han. Spelar ingen roll om han är höger eller vänsterback. Finns nog heller ingen annan spelare som är så förtjänt av en final som Il Capitano.
Stankovic är avstängd i returen men det är Puyol också så även där är det fördel Inter i fråga om tyngsta avbräcket. Thiago Motta är sådär härligt ful och irriterande som en grovarbetare ska vara. Pandev och Etoo jobbar hårt och är bidragande till Inters sylvassa kontringar. Liksom Wesley Sneijder som är precis sådär kvick och tekniskt skicklig som en trequartista ska vara.
Visst kan Barcelona vända det här. Men känslan är att om något lag ska stoppa dem i år så är det Inter. Jag är inte orolig. De snabba omställningarna är lagets signum ute i Europa när motståndarna ligger högt. Det kan bli både ett och två och kanske till och med tre mål för Nerazzurri. Ingenting är omöjligt.
Ödmjukhet och hårt jobb väntar. 90 minuter till ska spelas. Men såhär nära en Champions League-final har Inter inte varit under alla år som jag följt dem. Än viktigare är dessutom det Mourinho sa för någon vecka sedan. ”Vi har visat att vi är starka och redo. Om vi inte skulle vinna i år så kan vi göra det nästa år”.
Så har det inte varit i Inter tidigare. Hårt jobb, ödmjukhet och effektivitet i returen. Det kan mycket väl räcka till Madrid.
Pazza Inter Amala
