Grattis! Roma firade sin 83-årsdag med att säkra en finalplats.
För första gången på ett halvår förlorade Roma mot ett italienskt motstånd, som tur var så får denna förlust inga konsekvenser tack vare att det var i cupen och man hade ett bra resultat i första matchen att gå på.
Roma spelade med en gammal hederlig 4-4-2-uppställning med Baptista och Toni på topp och det egna spelet mest bestod av långa uppspel där man försökte nå någon av anfallarna. När bollen någon gång nådde fram så var avståndet till övriga lagdelar dock på tok för långt så man fick mest förlita sig på att Toni någon gång fick en frispark eller hörna med sig. Baptista körde tyvärr helt fast trots att han kämpade som vanligt.
Efter senaste tidens framgångar kunde man ha befarat att laget skulle ha haft lite motivationsproblem till den här matchen men därav syntes inget och det är nog egentligen det enda riktigt positiva med onsdagens spel. För om man jämför förlusterna mot Panathinaikos som till stor del går att skylla på att man tog för lätt på uppgiften så var det inte detta som skapade problem igår. Utan det var snarare att förmågan och flytet för en gång skull inte fanns. Flera rensningar fastnade på Udinesespelare i anfallsposition och hade det inte varit för kämpaglöden så hade drömmen om en silverstjärna släckts där i Friuli.
Udinese som ju är ett mycket bättre lag än vad deras resultat i serie A har visat den här säsongen kunde med sina duktiga anfallare gång på gång utmana Romas backlinje. Främst var det på kanterna hos Cassetti och Riise som man tog sig fram. Styrkan hos Romas fina ytterbackar är ju tyvärr inte att sätta stopp för kvicka, tekniska spelare som gillar att utmana. Till slut fick Riise, som i den ovane vänsteryttern Faty inte hade så mycket understöd, kapitulera och Sanches kunde trycka in segermålet i den åttionde minuten ur en vinkel som borde ha gjort det möjligt för Julio Serghio att rädda.
Efter Udineses ledningsmål så ökade pressen och efter att Cassetti dragit på sig kvällens andra gula kort så var det spel på ett mål. En märklig detalj är att efter Cassettis utvisning så valde Ranieri att behålla Tonetto, som tagit över Fatys roll på mittfältet, på vänsterkanten för att hjälpa Riise och istället fick Taddei, Menez och De Rossi alternera som högerbackar. Till slut trycket från Udinese så stort att det bara är Udineses oförmåga att göra mål trots frilägen och Julio Serghios målvaktsform som gjorde det möjligt för Roma att fortfarande ha en tionde cupseger och silverstjärna inom räckhåll.
Tack Udinese för en god kamp och lycka till nästa säsong. För Romas del är dock säsongens fem viktigaste matcher kvar. Vid fem vinster så har Ranieri lyckats med vad ingen tränare gjort i Romas 83-åriga historia.
