Il Tridente: "Fotbollsvärldens största hycklare"

Il Tridente: "Fotbollsvärldens största hycklare"

Inters viktoria mot Barcelona har gett eko, så även i Tridenten. Men vi inleder med en tråkig likväl livsviktig och återkommande fråga.

I senaste Romderbyt så skadades fyra Roma-supportrar och bilar sattes i brand. Matchen tidigarelades som sagt till 18:30, men det hjälpte uppenbarligen inte. Vad ska man göra för att försöka stoppa våldet i Italien?

Henri Nekmouche: Det är oerhört svårt att förhindra alla incidenter när känslorna är så pass heta som de är just nu i Rom. Lazio kämpar i botten och Roma håller på att vinna lo scudetto. Det är tyvärr nästan givet att det kommer att bli något bråk om ett derby ska spela mitt i den här perioden. Nu försvarar jag absolut inte våldet, jag menar bara att det var förväntat och det är också anledningen till att matchen tidigarelades till kl 18:30.

För att bekämpa våldet behövs det en förändring av fotbollskulturen i Italien och den förändringen tar tid. Under de senaste åren har en del förändringar genomförts – ID-koll på biljetter t ex – och det har faktiskt blivit lite bättre, men det krävs mer tid. Vi tjatar ofta om nya arenor, men det är väldigt viktigt då det krävs moderna arenor för att locka till sig familjer till arenorna istället för ligister som bara är ute efter att slåss. Sedan krävs hårdare straff för dem som missköter sig. Det ska svida ordentligt att missköta sig.

Johanna Alm: Å, jag vet inte. Det fotbollen är en himla stor del av livet för många italienare, man lever fotboll på ett sätt som inte är så vanlig i t ex Sverige och en lagtillhörighet är en identitet. Jag tror att man måste göra flera parallella saker; säkrare omgivningar kring och på arenorna, en mildare press/media som inte eldar upp supportrarna så förbaskat, tydligare spelarföredömen. Sen måste man i Italien bestämma sig för vad man vill. En del av passionen kommer att försvinna om man kör "engelskt" med sittande publik och stenhårda straff för överträdelser. I Italien är det friare, och på köpet, farligare.

Magnus Sundberg: ”Nej, gå in nu… dom har knivar...” Dessförinnan hade jag frågat: ”Ni vill inte ta en lunch eller något? Det är ju tre timmar kvar tills matchstart.” Italienaren (vars namn jag inte minns) förklarade med hänsynslös ärlighet hur det låg till. Jag och syrran skulle gå på det andra Romderbyt under säsongen 2006/2007. Klockan var tolv på förmiddagen. Jag förstod, men ville samtidigt inte förstå. This Is Italy.

Det finns flera vägar att gå för att försöka stoppa det fotbollsrelaterade våldet i Italien, och jag tror inte att en lösning är tillräcklig. Våldet måste angripas från fler än ett håll – likt ett hyllat tvåfrontskrig. Hårdare straff är ensamt ingen slutgiltig räddning, utan måste kombineras med andra alternativ för att lösa problemet. Vad som krävs är att fotbollsvåldet angrips på ett ideologiskt plan – med kampanjer, demonstrationer, samarbeten, vänskapsmatcher etc. Klubbarna måste kommunicera väl mellan varandra och med sina ultras. Kör med årliga kampanjer där alla klubbar lägger en viss summa för att finansiera det hela, organisera demonstrationer, tävlingar och seminarium. Som sagt gäller det att angripa fotbollvåldet på ett ideologiskt plan och mana till samarbete och förståelse. Kriget mot fotbollsvåldet är inte ett krig vi har råd att förlora.

Sampdoria vinner över Milan, Palermo spelar oavgjort, Juventus förlorar och Napoli vinner. Vilken sörja. Kommer Milan lyckas hålla undan och behålla tredjeplatsen?

Henri Nekmouche: Det skiljer sju poäng, med fyra omgångar kvar, mellan Milan på tredjeplatsen och Sampdoria på fjärdeplatsen. Palermo ligger nio poäng efter Milan. Sampdoria möter Roma borta i helgen och om Roma inte är taggade inför den matchen vet jag inte när de ska vara taggade. Det blir hursomhelst en svår uppgift för Roma, då Samp är i form. Om Milan tar poäng mot Palermo på söndag eftermiddag kommer det att lätta på trycket på Samp som sedan spelar på kvällen i Rom – så på ett sätt kan Milan göra Roma en tjänst om man slår Palermo, då Samp kanske slappnar av med vetskapen av att Palermo redan tappat poäng. Nu är det dock inte alls säkert att Milan ens tar poäng mot Palermo. Pastore och grabbarna har varit oerhört starka under våren och man ska inte glömma att Palermo slog Milan på San Siro i höstas. Se upp för Miccoli!

Johanna Alm: Nja, egentligen vill jag vänta med att svara på frågan tills helgens matcher spelats. Palermo mot Milan och Roma mot Samp. Klarar Milan att ta poäng mot Palermo på bortaplan så tror jag nog att de har tredjeplatsen säkrad. Om inte får de förlita sig på att Roma tar hem segern över Sampdoria, som i sin tur inte alls kommer ha lust att lägga sig för en konkurrents skull. Helgens omgång är helt enkelt väldigt avgörande för vem som tar vad. Vad gäller Juventus är det knappt att juventini själva tror på laget, så möjligen kommer de inte kliva förbi Napoli heller.

Magnus Sundberg: På de fem senaste matcherna kan Milan inräkna en vinst, två oavgjorda och två förluster. Formen är inte den bästa med andra ord. Det främsta hotet är i nuläget Sampdoria. Sampdoria har tre vinster, en oavgjord och en förlust. Dock ligger Milan sju poäng före Sampdoria i tabellen och jag kan inte se hur Milan, trots den svaga formen, ska kunna tappa tredjeplatsen.

Inter stod för en storartad insats när man besegrade Barcelona med 3-1 på hemmaplan. Varför vann Inter matchen?

Henri Nekmouche: Inter stod för en fantastisk insats, där man spelade sitt spel så gott det bara går. Det är inte snyggt, men det är jävligt effektivt och det är modernt – det går snabbt, med få tillslag. Undersökningar visar att 80 % av målen som gjorts i de senaste mästerskapen kommer till efter sex eller mindre passningar och 10-19 sekunder efter att laget har erövrat bollen. Det är ett bevis på att fotbollen utvecklas, det går allt snabbare och Inters spelstil passar in väldigt bra. Barca står för en helt annan spelstil och deras spelstil har fungerat alldeles utmärkt under de senaste åren. Men i tisdags fick de aldrig igång den rätta farten i sitt spel och man saknade Iniesta – Messi fick komma ner för långt för att hämta boll. Trots domarens uppenbara misstag – Barca skulle ha haft en enklare uppgift i returen – förtjänade Inter segern.

Det här var en match mellan två kontraster: på ena sidan finns Barca med sju egna produkter (varav sex inhemska spelare) i startelvan; med ett tekniskt spel som bygger på bollinnehav och kortpassningar; en inhemsk, sympatisk och relativt lågavlönad tränare; och en ledning som sköter sin verksamhet med egna intäkter. På andra sidan finns Inter med elva utlänningar (endast två européer) i startelvan; med ett spel som bygger på kontringar och långbollar; världens bäst betalde tränare som är allt annat än sympatisk; och en ledning som gör miljardskulder varje år. Undra vem Platini höll på?

Det här är en imponerande seger för Mourinho som ännu en gång visar att han är en av fotbollsvärldens bästa tränare med en övertygande taktisk seger mot Pep. Men portugisen visade också efter matchen att han är en av fotbollsvärldens största hycklare. Från att ha skyllt derbyförluster på domaren, pissat på andra klubbar genom att snacka om komplotter, har han nu fått uppenbara domarfördelar mot Udinese, Chelsea (två-tre straffar), Roma, Juve och nu ett solklart offsidemål och en bortglömd straff mot Barca. Inte nog med att han av alla dessa domarmisstag endast erkänt en straff mot Chelsea, och dessutom påpekat att det är ”de vanliga italienarna som inte kan njuta av en seger” när någon frågade om de här straffarna – i tisdags anklagade han Barca för att vara dåliga förlorare för att de ifrågasatte den portugisiske domarens agerande. Mourinho är en vinnare och han kan den taktiska biten bättre än någon annan idag – det förtjänar han all respekt för – men som människa och som sportsman har han långt upp till de bästa.

Johanna Alm: För att de inte gav Barcelona en endaste yta att spela den fotboll de vill och kan spela. Om något lag skulle kunna besegra Barca så var det Inter. Underbart att se pressen från de svart-blå, Messi gjordes osynlig mest hela matchen. Hela Inter står för en gedigen insats med både hjärta och styrka, Maicon är enorm, Milito hur farlig som helst, Zanetti omöjlig att ta bollen från, Cesar stabil. Den ende som inte levde upp till förväntningarna, om det fanns några såna, var Balotelli. Han såg grinig ut redan när han kom upp från omklädningsrummet, innan Maicon blev skadad. Kanske sur för att han inte fick starta? Kanske sur för att han är såld? Kanske sur i största allmänhet? Han måste bort från Inter, det är en sak som är säker.

Magnus Sundberg: Under Mourinho har Inter blivit en solid, sammansvetsad och kobrahuggande enhet med fler matchvinnare än tidigare. Segern mot Barcelona visar hur långt Inter har utvecklats. Dagens Inter verkar kunna slå vilket lag som helst.

Varför vann då Inter matchen? Det låga försvarsspelet i kombination med ständig press på bollhållaren, ständiga löpningar och inte minst aggressivitet var faktorerna som gjorde skillnaden. Alla jobbade hårt för varandra, alla var säkra i sina positioner och alla visste att Messi absolut inte fick tillåtas något utrymme. Argentinaren fick genast två emot sig när denne försökte komma rättvänd mot målet. Inters spel fick Barcelona att bli stillastående och allt mer frustrerande över matchbilden – de hängde läpp, tog inte löpningarna och vek således ner sig. Barcelona lyckades inte få upp tempot och hade inte samma bredd i spelet som vi vant oss vid (samspelet mellan Messi och Alves klickade inte). Barcelonas höga försvarsspel var aningen naivt med tanke på Inters snabba kontringsspelare och taktik.

Inter har nu ett gyllene läge att nå finalen, och jag tror också faktiskt att man gör just det. Inter är numera den kontringshuggande kobran som kan nå hela vägen fram till finalen och tampas om fotbollsvärldens näst största pris – den välsvarvade CL-pokalen.

Panelen tar tacksamt emot frågor för framtida artiklar på Italien@svenskafans.com

Redaktionen@jonas5oderstrom2010-04-23 17:00:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 16)
Goals of the week (omgång 15)
Goals of the week (omgång 14)