Falkenberg - IFK Värnamo
2 - 0

Inter - Atalanta 3-1 "Trefrontskrigen fortsätter"

Efter segern i tröjderbyt sätter Inter press på Roma i tabelltoppen och fortsätter sin jakt på en otrolig derby.

Inters vårsäsong är väldigt spännande för tillfället. Vi har en stor chans på en fantastisk trippel - men vi är fan lika nära zero tituli. I tisdags stod vi för årets bragdmatch när vi kontrade sönder Barca. Skulle spelarna kunna ladda om till en "vanlig" Serie A match? Jodå, Inter har, till skillnad från andra lag, inga problem att kämpa på tre fronter samtidigt. Med en imponerande bredd på truppen har vi den lyxen att slåss om alla pokaler.

I matchen mot Atalanta ställde Il Mister upp med en kraftig b-betonad lag. Eller vad sägs om Zanetti på högern (istället för Maicon), Cordoba (Lucio), Matrix (Samuel) och Chivu (istället för Zanetti på andra kanten). I mitten startade Muntari (Motta), Stankovic (Cambiasso) och Mariga (som fick en plats i startelvan eftersom vi spelar 4-3-1-2 och Pandev är pappaledig). Framåt däremot var det helt ordinarie pga. Pandevs pappaledighet och Balotellis Balotellihet. Alltså: Sneijder som trequartista bakom Eto'o och Milito.

Inte så tokig startelva trots allt va?! Vilken fantastisk bredd vi har i dagens Inter! Som sagt, det är tack vare dessa grabbar som sällan får rubrikerna som vi nu kan befinna oss i en strid om tre pokaler.

Första halvlek
Definitionen av mardrömsstart. Knappt har matchen börjat förrän Atalanta gör 0-1 genom pittbullterriern Tiribocchi - en av mina favoritspelare i Serie A som trots sina fotbollsmässiga begränsningar är en stor kämpe med en enorm arbetskapacitet. Målet är väldigt vacker när Milanosonen Tiribocchi lurar offsidefällan och Materazzi och springer sig till en friläge där han inte gör några misstag. Fantastisk framspelning till målet måste vi också nämna. Nåja, 0-1 och mardrömsstart. Men ett tidigt ledningsmål för ett bottenlag är bland de värsta de kan råka ut för. Hade målet kommit i 80:e minuten hade det varit perfekt för dem. Nu ska de alltså försvara en ledning i 85 minuter + tillägg.

Mourinho råskäller på spelarna och Inter påbörjar jakten på en kvittering. Och den kommer efter ytterligare 20 minuter. Målet beskrivs av en milansista som ett "typiskt turligt Inter-mål". Atalanta har bollen högt upp på Inters planhalva men förlorar den. Backlinjen spelar snabbt upp den till Eto'o som står vid mittlinjen. Kamerunaren känner att han har bevakning i nacken och spelar den i sidled till Wesley Sneijder som på en touch sätter den på djupet till Milito som så klart fått ett telepatiskt meddelande om detta från holländaren och påbörjat en löpning. Dessvärre läser Atalantabacken detta och följer med i löpningen men inte bättre än att han får bollen på sig och vidare till en friställd Milito. Ensam med målvakten lobbar han denne och sätter in kvitteringen. Typiska turliga Inter-mål kommer när man jagar, jagar, jagar och hela tiden arbetar och pressar. De kan se väldigt turliga ut men de är frukten av hårt arbete.

Hur många sekunder varade detta anfall? Runt fem. Hur många touch använde man sig av? Lyftningen till Eto'o (1), Eto'os mottagning (2) och passning till Sneijder (3), Sneijders djupledsboll till Mitlito (4) och Militos capello över målvakten (5). Fruktansvärt effektivt! Kul dessutom att se Militos ödmjukhet efter målet då han går fram och highfivear sina lagkamrater. Annat var det förra året. Nåja, 1-1 och match!

I alla fall i tio minuter till. I 35 minuten är det nämligen dags igen. Italienska ligans viktigaste spelare för sitt lag (yes I said it), Wesley Sneijder kommer i full fart mot straffområdet, spelar in bollen till Eto'o och fortsätter sin löpning in i boxen. Eto'o som är med på noterna får fatt på bollen i en vänserposition i boxen och spelar tillbaka den till Sneijder som snyggt hoppar över (OK, han skjuter hål i luften) så att en framstormande MacDonald Mariga snyggt kan glidtackla in ledningsmålet. Vackert! Och kenyanen kramas om av sina lagkamrater efter sitt första mål i den vackraste av tröjor.

Eto'o får sedan ett drömläge att döda matchen då han möter upp en Sneijder-cross (vem annars) vid bortre stolpen och sånär borrar upp den i krysset. Men den går utanför...

Under halvtidsvilan så känns det bra. Visst kommer Inter att vinna! Dessutom lyckas man vila mer än halva ordinarie elvan inför säsongens absolut viktigaste match på typ 7 år. Semifinalens andra del på Camp Nou. Men hey! först ska det spelas en andra halvlek. Och vi är trots allt ett baklängesmål från att tappa greppet om lo scudetto. Ett 3-1 mål hade inte suttit fel.

Andra halvlek
Nejdå, det finns nog ingen risk i världen att ett Mourinho-lag ska gå ut och slappna av. Inter påbörjar andra halvlek i samma stil som man avslutade första. Hårt arbete och en massa skapande av chanser. Atalanta som jagar nytt kontrakt är laget som måste gå fram vilket leder till att man blottar sig för kontringar...

...och är det ett lag som vet hur man kontrar så är det ju Inter.

Nej, Atalanta skapar inte mycket. Den stenhårda mittfältet med Stankovic, Muntari och Mariga ger inga gratisytor. När sedan Motta byts in istället för Deki så måste det ändå kännas som Game Over för Atalanta-mittfältarna. Här har de kämpat i över en timme mot denna serbiska best som sliter, rycker och drar i dem när de har bollen och som spelar på få tillslag, långcrossar och kortspelar när det behövs när han själv har bollen. Stankovic gör en sjukt bra match. Men när han byts ut så byts han ut mot en yngre, aggressivare och bättre bollbehandlare som dessutom börjar komma upp i en grym formtopp. Ett sånt byte kan inte vara allt för bra för Atalantas moral.

Men vi efterlyse ett 3-1 mål. Ett mål som skulle ta död på denna match. Vi är trots allt bara en lyckoträff från Doni från 2-2 och ciao scudetto. Hur hade en Hollywood-producent gjort det avgörande målet? Jo, vi låter den anonyme vattenbäraren som varit borta ett tag efter en långtidsskada göra den. It's Chivu time! Eto'o har fångat upp bollen ca. 30 meter från mål. Han har Muntari att spela tillbaka den på, men längre till vänster ser han en framstormande rumän i hjälm. Eto'o sätter bollen på Chivu som tar emot den, tittar upp och krutar. Målvakten är på den men projektilen är så hård att han inte kan styra ut den. 3-1 och ridå.

Och som han firas, vår rumän. I sin glädje rycker han av sig hjälmen som är till för att skydda hans skalle efter hans hemska skallfraktur. Bland den centimeter långa håret ser man ärren efter operationen. Fram stormar alla lagkamrater och gratulerar Cristian. Materazzi och Cambiasso pussar hans huvud. Cordoba kramar om honom och säger något tll honom med ett stort leende. Detta är inget vanligt mål. Vissa kan se det som ett 3-1 mål i en match som sedan länge är vunnen. Men de människorna har isåfall ingen feeling för det vackra dramat vi kallar för Serie A. Chivus karriär kunde ha tagit slut för 3-4 månader sen men nu står han där med hjälmen i sin hand och skriker ut sin glädje. Välkommen tillbaka Cristian.

Matchen slutar 3-1 och Inter vinner fullt rättvist. (Highlights hittar ni här.) Nu har vi satt press på Roma som har att möta Cassano och Pazzinis Sampdoria på söndag kväll. Samtidigt som vi sneglar på den matchen ikväll så laddar vi för SÄSONGENS VIKTIGASTE MATCH (del 9?) mot Barcelona i semifinalsreturer på Camp Nou. Mina damer och herrar, jag kan berätta för er att min matchpuls inför den matchen redan är hög, alldeles för jävla hög.

FORZA INTER!!!