När drömmar dör
Luca Toni erkänner till Roma Channel att drömmen om scudetton dog igår: ”Vi ville verkligen förverkliga stadens dröm om en seger, men den drömmen bleknade nog bort ikväll.”
Ja visst gör det ont när drömmar brister, varför skulle annars hoppet tveka?
För visst var det hoppet som övergav Roma igår? Visst satte det sig uppgivet mitt på planen samman med Totti? Visst rann det ut i gräset samman med Mexes tårar? Det blir ingen scudetto i år heller. Det blir en andraplats. Italiens vackraste förlorarklubb bygger vidare på myten om sig själva. En andraplats är egentligen inget att gråta över. Men det finns ju olika sätt att komma tvåa på. Man kan vinna sin andraplats. Eller så kan man göra som Roma, förlora förstaplatsen med tre matcher kvar att spela.
Hoppet sägs vara det sista som överger människan. Kanske är det därför det gör så ont när det till sist stampas ut. För nu orkar då inte jag hoppas längre. Det är naturligtvis fegt. Tre matcher kvar, allt kan i teorin hända. Roma kan fortfarande stå där med en skinande scudetto i slutet av säsongen, då kommer den dessutom att vara än mer underbar och odödlig. Men igår kändes det som att bubblan sprack. Magin lämnade la Maggica för den här säsongen.
Ranieri har gnuggat och skrapat, men i pannan sitter den kvar: Förlorarstämpeln. Han fick inte ens slå Capellos rekord, bara dela det med honom. 24 raka matcher blev inte 25. Ranieri sket dock högaktningsfullt i den förlustfria sviten, han gick för seger. Helt rätt naturligtvis. Precis som han, enligt Goal.com, sa till sina spelare efter matchen: ”Att det blev en förlust istället för ett oavgjort resultat påverkar inte våra chanser det minsta.” Sant. Det räcker fortfarande att Inter kryssar en match om Roma orkar vinna sina återstående tre. Fan tro´t.
Att Inter ska tappa poäng är föga troligt. De möter för dåliga lag. De är för stabila. För vana att vinna. För bra. Men Roma bör i alla fall kunna avsluta snyggt med tre segrar. Nu är de ju inte längre favoriter. Matchen igår var ju inte heller en genomklappning på något vis. Första halvlek var underbar att skåda och Tottis ensamma mål borde tvivelsutan ha fått sällskap. Andra halvlek var något sämre, men alls inte dålig. Kvitteringen kom från ingenstans och förändrade matchen totalt eftersom Roma var desperat medvetna om att bara tre poäng räknades. Ranieri chansade, satte allt på ett kort – och förlorade. Det går att säga att han gjorde fel. Men hellre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge, om någon frågar mig. Seger var det enda som räknades.
De Rossi sätter nu sitt hopp till arvfienden Lazio: ”Det enda laget som är starkt nog att ta poäng av Inter nu är Lazio,” säger han till Corriere Dello Sport. ”De behöver fortfarande poäng för att säkra spel i Serie A nästa säsong. De borde vilja vinna. Men de gillar naturligtvis också att se oss lida.” Frågan är dock om Lazio verkligen behöver fler poäng, jag tror inte det. De Rossi vill inte skylla på domaren efter förlusten utan menar att även om han inte hade sin bästa kväll så var det inte det som avgjorde matchen utan Romas egen oförmåga att göra mål på sina chanser.
Ranieri sager till La Domenica Sportiva att han är mest besviken över att den första halvlekens fina spel inte resulterade i mer än ett mål. ”Vi kunde inte avsluta de chanser vi skapade, det blev vi straffade för. Nu kan vi bara se till att vinna våra tre återstående matcher och hoppas att Inter snubblar till på vägen.”
Luca Toni erkänner till Roma Channel att drömmen om scudetton dog igår. ”Vi måste vinna våra återstående matcher och hoppas att Inter tappar poäng på vägen, men jag kan inte se att det skulle hända.” Han konstaterar uppgivet: ”Vi ville verkligen förverkliga stadens dröm om en serieseger, men den drömmen bleknade nog bort ikväll.”
Jag inledde med en usel parafrasering av den första raden i Karin Boyes kanske mest kända dikt, Ja visst gör det ont. Jag avrundar med en mindre känd dikt, som passande nog heter Gräsets sång:
I går låg jag slagen
i skurarnas ström.
Nu reser jag mig tvagen
ur förnedringens dröm.
Jag läser i ljuset,
jag hör i morgonsuset
med bävan livets eviga
budord: "Glöm!"
Glöm gårdagens förlust och ge oss tre avslutande segrar! Nu är det Inter som har allt att förlora! Forza Roma per sempre!
Har hoppet övergett Dig? Kan Roma sluta som segrare eller är drömmen död för den här säsongen?
