Reseberättelse från ett avbrutet derby
Helgen då allting var perfekt - fram tills 47 minuter av Romderbyt...
Tillsammans med något av ett "Svenska Fans-gäng" lämnade jag på fredagen det kalla och regniga Göteborg för resan ner till den italienska huvudstaden. Efter incheckning och avlämning av väskor gav vi oss ut i Rom för att hitta föda och sevärdheter. Inga problem att hitta något av detta och eftermiddag innehöll shopping, kultur och ett och annat barbesök.
Under kvällen blev det trerättersmiddag på Campo di Fiore och framåt natten vidare till Piazza Vescuvio och Laziohaket Excalibur. Biljetterna till derbyt plockades upp från italienska vänner i baren. Efter en halvtimme på Excalibur var det dags att knacka en bekant på axeln. Jämte mig stod LazialeSvedese från Laziofevers forum. Det visade sig vidare att även Mad Dog, Il Capitano och några av de andra forumrävarna fanns på plats! Några öl senare försvann minnet av vad som mer hände den här kvällen - men roligt det hade vi.
Lördag var dagen för sightseeing för de av sällskapet som inte tidigare besökta alla Roms klassiska turistfällor. Jag och Zoran styrde kosan till Olimpico för att delta i Laziofevers forumträff och gå på guidad tur till Olympiastadion. Innan dess var det besök i officiella souvenirbutiken Lazio Cent som gällde för hela Laziofever-gänget. En ståtlig Lazio-replika från 1927 inhandlades och sedan bar det av in på arenan.
På grund av rädslan för terrorattentat fick vi inte besöka Olimpicos allra hemligaste delar. Det var trots allt en stor upplevelse att komma in på ett heltomt Olimpico och för min del var det faktiskt första gången dagtid. Det blir lätt så när man siktar in sig på att se toppmöten, som ni förstår. Vi och de tillresta Laziofever-skribenterna från runt om i Europa och USA fotograferade så det stod härliga till och alla var mycket nöjda.
Lördagskvällen tillbringades tillsammans med Laziofever-gänget och det var en underbar syn att se cirka trettiotalet laziales samlas för att äta, dricka och snacka Lazio. Kul att äntligen få träffa Mattias af Sandeberg, som man samtal många timmar med i såväl telefonen som över Internet. Ett stort tack går till Ermetico (Paolo) på Laziofever.com som ordnade med mat och gäster. En kväll att verkligen minnas!
Söndagens höjdpunkt var förstås matchen och vi startade uppladdningen på Trinity College Pub och några kalla Guinness. Resan ut till Olimpico avklarades självklart i god tid före matchstart och redan vid 17:30-snåret stod vi utanför den mäktiga arenan. Bråken utanför var redan i full gång och polisen jagade supportrar (eller om det var tvärt om). Tårgasen fanns redan nu i luften och detta var inte sista gången vi skulle få bekanta oss med denna under kvällens lopp. De ljudliga kraftiga italienska smällarna gick av i ett och man märkte direkt att matchen skulle bli någonting extra. Dock inte i den bemärkelsen vi hoppades.
Efter ett par, numera klassiska, karré-i-bröd samt en kall birra bar det av in på arenan. Stämningen var magnifik och kurvorna var i hård röstkamp redan en timme före avspark. När det väl blev dags för match drog Curva Nords ståtliga tifo igång - en overheadflagga med en stor örn ovanför Colliseum. Mäktigt så man tappade andan och alltsammans presenterat till ljudet av "Non mollare mai" så klart!
Matchens första halvlek var spännande 45 minuter. Roma hade en del halvchanser medan Lazio hade två riktigt vassa chanser. Närmast var Corradi som träffade Pelizzoli från nära håll. Två tveksamma straffsituationer vinkades bort vilket gjorde merparten av publiken förgrymmad.
I halvtid var vi ganska nöjda och såg fram emot välförtjänta ljusblåa mål i den andra halvleken. Precis innan halvlek två skulle gå igång började det sticka i ögon och hals. Tårgas välde in från ovanför läktaren och de flesta på sektionen undrade vad som hände. Efter en titt runt på arenan verkade allt som normalt, vilket gjorde det hela ännu mer ovanligt. Inga bråk så långt ögat kunde se, men ändå gott om tårgas - underligt.
Den andra halvleken kom igång för att lika snabbt avbrytas. Lysraketer sköts in på planen från alla håll och domaren Rosetti blåste av matchen. Tillfälligt så klart, trodde vi. Häftiga diskussioner tog vid på innerplanen och via vår italienska granne på läktaren fick vi en ledtråd till vad som hände. Ett falskt rykte om ett dödsfall hade spritts och nu var det uppror i södra kurvan. Ögonblicket efter välde det upp svart rök genom en av utgångarna. Romas supportrar hade börjat elda på arenan och uppförde sig mer idiotiskt än vanligt. Norra kurvan såg lugn ut och vi på Lazioläktaren var helt övertygade om att det här var ett galet Roma-trick.
Tårgasen fortsatte att välla in över läktaren och en tanke på att lämna arenan fanns inte. Inte ens när matchen var definitivt avbruten. Vårt första försök att ta oss ut misslyckades och vi fick vända tillbaka upp på läktaren. Det andra försöket genomfördes tillsammans med Laziofever-gänget och det kändes tryggare att röra sig i en klunga på 20-30-personer. Det tredje försöket lyckades och vi kom utanför Olimpicos grindar. Väl utanför dök det upp en SMS från min italienska vän Mario: "DON'T GO OUT!!!". Vips så förstod jag hans uppmaning då vi tvingades springa i tårgas mellan två oroshärdar.
Efter en del stök och bök lyckades vi tas oss ifrån de mest bråkiga områdena utanför stadion. Att ta sig in till stan kändes i stort sett omöjligt så Ermetico föreslog en dricka, öl eller en bit mat på en restaurang ett par kilometer från Olimpico. Telefonen gick varm med meddelanden och samtal från Sverige med nyfikna och oroliga vänner och bekanta som ville veta vad som hänt och om vi var oskadade.
Väl i restaurangens trygga matsal började rädslan bytas till besvikelse. Hela denna vägen från Göteborg för att se ett halvt derby. Med snabb överslagsräkning berättade Toremar att vi hade betalt 100 kronor i minuten för den här halvleken - minst. Vi hade det dock inte värst. I sällskapet fanns besökare från New York och Kanada. Jag kan bara tänka mig hur de kände sig. En ung herre, som kommit till Rom från Belgien för att se sin andra Laziomatch någonsin, var det nog mest synd om. Hans första matchen blev också inställd - matchen mot Parma som ställdes in på grund av regn.
Hemresan gick så klart i moll efter en sådan här avslutningen. Ljuspunkterna på resan var dock många. Trevligt sällskap, god mat, kalla öl och italiensk kultur som man aldrig verkar bli mätt på. Laziofever.com ska ha ett stort tack för den underbara helgen och organisationen kring derbyt. Personligen är jag bara besviken på att man missade Laziofever-besöket på Formello innan vi kom, även om mycket av det andra godsakerna vägde upp detta.
Att vi bara fick se ett halvt derby - det kommer jag aldrig att glömma.
Bilder från derbyt och forumträffen hittar ni på www.laziofever.com.
