A fuoco: I giovani dell'Inter
Svenska Fans blickar in i framtiden och tar tempen på ungdomsverksamheten i respektive lag. Nu kollar vi in Italiens bästa lag med en A-trupp fylld till bristningsgränsen av importer.
Inter-redaktionens Victor Friberg berättar ingående om hur ungdomsverksamheten i Inter fungerar:
Hur tycker du att er ungdomsverksamhet fungerar idag?
Jag tycker att vår ungdomsverksamhet fungerar bättre och bättre. Ser man till ungdomslagens prestationer – rent resultatmässigt – så kan det ju knappast gå bättre då man leder serien i både Primaveran och Allievi Nazionali (U-17). Det känns som att ungdomsverksamheten är seriös och att vi arbetar aktivt för att vaska fram nya ”Balotellis”.
Klubben har en uttalad filosofi för ungdomarna som säger att man upp till 14-års ålder inriktar sig på att utveckla spelarnas individuella kvalitéer för att sedan börja fokusera mer och mer på den taktiska biten. Man lägger även stor vikt på att få spelarna att vänja sig vid att leva/ingå i en grupp. Det är bland annat av denna anledning som man försöker få alla ungdomar att bo i gemensamma komplex och att gå i samma skola. Utländska ungdomar får specialträning i italienska vid Istitu Milano Liceo och där de lär sig språket och studerar litteratur.
Den största delen av ungdomsverksamheten sköts från Centro Sportivo ”Giacinto Facchetti” som är ett stort komplex bestående av bland annat en skola, tre gräsplaner, en konstgräsplan, en grusplan, en sjumannaplan, ett gym, läkarmottagning med mera.
Hur skulle du vilja förändra ert sätt att jobba med ungdomar?
Svår fråga då jag inte är mer insatt i verksamheten än vad jag kunnat ta reda på via media/klubbens hemsida. Men spontant känns det som att arbetet är gediget och att man gör det bästa för att få fram nya spelare med rätt kvalitéer.
Samtidigt så hoppas jag att man inte enbart ser till det idrottsliga utan även ser till att kidsen mår bra rent allmänt. Det verkade man inte riktigt göra i början av 2000-talet – åtminstone inte om man går efter vad Martin Bengtsson skriver i sin bok ”I skuggan av San Siro”.
Om vi ser till ert äldsta ungdomslag, Primavera, hur pass slagkraftiga är de i dagsläget?
De är absolut slagkraftiga. De leder serien med 8 poäng med två matcher kvar att spela av serien. I slutet av förra månaden slog man dessutom ligatåvan Milan i derbyt med hela 1-4. Likt A-laget så har man ett extremt bra hemmafacit och man där man vunnit nio och kryssat tre av de tolv spelade matcherna.
Säsongens Viareggio blev dock en liten besvikelse för laget då man åkte ut i åttondelen mot Atalanta. Trots att Stevanovic hade ett riktigt fint läge i första och Destro prickade ribban i andra halvlek så lyckades man inte göra mål. Matchen gick till straffar och Atalanta skickade in samtliga straffar i mål medan Guilio Donati tyvärr missade sin.
Många av spelarna har även börjat representera sina landslag på en allt högre nivå. Inför Italiens U19-vänskapsmatch mot Schweiz på onsdag så är både skyttekungen Mattia Destro och mittfältaren Luca Tremolada uttagna.
På U21-nivå fick både Lorenzo Crisetig (17 år) och Guilio Donati (20 år) nyligen testa sina vingar under ett tre dagar långt träningsläger i Coverciano. Träningslägret ska tydligen ha gått mycket bra för de båda så snart kanske vi ser mer svartblått än firma Balo-Santon i Azzurrini.
Vem eller vilka spelare är de största stjärnorna i era ungdomslag?
I Primaveran är Mattia Destro helt klart den starkast lysande stjärnan. Han fullständigt öser in mål – något han gjort i samtliga ungdomslag han spelat i – och för tillfället har han satt 17 baljor i år. Det är hela 11 fler än Barretta, Stevanovic och Alibec som skuggar på delad andraplats i skytteligan.
Annars känns nämnde mittfältaren Lorenzo Crisetig som en extremt talangfull spelare. Han representerar både Primaveran och U-17-laget i Avellino Nazionali och han gör det med bravur. I Avellino Nazionali lirar även Hoxha som är en lovande anfallare med fin näsa för mål.
Har ni några egna produkter i ert A-lag just nu?
Vi har ju såklart Mario Balotelli och Davide Santon som ypperliga bevis på att akademin verkligen ger utdelning. Mario är – enligt mig – en given startman i Inter så länge han uppför sig som han förväntas göra. Att han haft disciplinära problem tror jag inte har någonting med ungdomsverksamheten att göra, det är nog snarare ett problem hos honom personligen. Balotelli har allt man vill ha av en modern offensiv spelare, han har steget, skottet, spelförståelsen och förmågan att leverera i de stora matcherna. Får han bara med sig ”huvudet” helt och hållet så är jag övertygad om att Inter har en framtida superforward på g, även om han får vänta tills Lippi flyttar på sig för att få en chans i landslaget.
Davide Santon kom ju fram som en komet härom året och har till och med fått representera Gli Azzurri. Innevarande säsong har Il Bambino dock drabbats av problem med ett knä som gjort att han fått opereras två gånger om.
Att två så stora spelare kommer fram på kort tid inger såklart hopp om att ungdomsverksamheten är på väg åt rätt håll. Dessutom så kan det säkert skicka tankar till andra ungdomar om att ”kunde de bli så vassa i Inter, så vill jag också spela där”. Annars har vi ju haft en handfull ungdomar som fått sitta med på bänken och i vissa fall även fått hoppa in under säsongen. De som känns hetast där är Donati, Stevanovic, Crisetig, Destro och även svenske Sebastian Carlsen.
Om vi tittar tillbaka i ett längre perspektiv, hur många storspelare har ditt lags ungdomsverksamhet producerat genom åren?
Det har troligen varierat en del men klart står att det varit relativt ovanligt med storspelare som fostrats i ungdomsverksamheten för att sedan blommat ut i A-laget. Däremot har en hel del lirare kommit från akademien för att sedan flytta vidare till andra klubbar.
Historiskt sett har vi ju spelare som Sandro Mazzola och Beppe Baresi som faktiskt kommit till klubben i tidig ålder, tagit klivet upp och sedan blivit riktiga klubbikoner men på senare år har det varit mer som med Obafemi Martins och Giovanni Pasquale – att man utbildas i Inter men aldrig riktigt lyckas etablera sig bland seniorerna.
Vad tycker du om att det värvas utländska spelare till ungdomssektionerna?
Eftersom att Inter är laget i mitt hjärta har jag svårt att se problemet med utländska spelare – oavsett om det handlar om ungdoms- eller A-lag. Detta eftersom en stor del av klubbens filosofi och identitet är att utländska spelare skall vara en del av klubben. Sedan tror jag att det är något vi får vänja oss vid, åtminstone i lagen i den absoluta världseliten. Konkurrensen är benhård och därför scoutas spelare i allt tidigare åldrar. Det finns två sidor av myntet. Vad är det som säger att en kille från Angola, Mexico eller Sverige inte ska ha rätt till samma fotbollsutbildning som en kille som råkar vara född i Italien? Så länge klubben är tror på spelaren så borde nationaliteten inte spela någon roll.
Samtidigt kan jag förstå att man i Italien ser det lite som ett problem för landslaget då det betyder att det blir än svårare för de italienska ungdomarna att få plats i lagen.
Tycker du att Italien borde anamma en reservlagsserie liknande den i England eller kanske tillåta B-lag delta i det riktiga seriesystemet, dels för att låta reserver få speltid men även för att låta ungdomarna få speltid med och mot äldre spelare?
Det är helt klart en intressant idé. Jag ser ingen anledning till att man inte skulle kunna ha en reservlagsserie. Ser man på vår trupp så är den extremt bred och det finns en handfull spelare i A-truppen som säkert skulle må bra av att lira lite med ett reservlag samtidigt som det skulle vara lärorikt för de lovande ungdomarna att få spela mot dessa. Att ha B-lag i det riktiga seriesystemet tror jag inte är någon hit. Särskilt inte i ett land som Italien där olika personer redan idag har intressen i olika klubbar.
Det har varit stor uppmärksamhet kring italienska talanger som nästintill ”rövats” bort till England under de senaste åren. Hur ska vi få bukt på det här problemet?
Här är den ”andra sidan” av myntet jag nämnde ovan. Ser man det ur denna synvinkel så är det såklart förkastligt och det hela grundar sig – enligt vad jag förstått – i att olika regler gäller för olika ligor. Den logiska och smidigaste lösningen vore således att FIFA ser till att samma regler gäller för alla ligor, när det gäller värvningar av spelare under 18 år.
Barcelona värvade Messi som 13-åring och han har sedermera växt till en av det absolut största spelarna på 2000-talet. Tycker du att man ska scouta så unga spelare eller bör man låta dem växa till sig i sin hemmiljö istället?
Återigen, det finns många sätt att se på ”problemet” men jag tror också att man skall komma ihåg att alla spelare inte är likadana. En spelare kanske kan få sin karriär att gå i stå, eller än värre förstörd, genom att flytta till en ny liga och ett nytt land i för tidig ålder. För Messi gick det uppenbarligen utmärkt. Huvudsaken tycker jag är att samma regler gäller för alla klubbar. Om regeln sedan skall innebära att man inte får flytta utomlands innan man är 18 år fyllda eller inte låter jag vara osagt.
Varför tror du att det är så få unga spelare som får chansen i Serie A?
Serie A sägs ju vara en lika som värdesätter rutin och taktiskt kunnande väldigt högt. Detta gör säkert att vissa tränare hellre startar med en rutinerad dussinlirare istället för att låta de unga, hungriga spelarna få chansen. Sedan kan jag på sätt och vis förstå att det är svårare för de riktigt unga spelarna i Serie A då ligan är just så taktisk. Det är inte bara att gå in och ”köra sitt race”, alla har sin plats och det är mycket man skall ha koll på för att lagbygget ska fungera. Men med det sagt så tycker jag ändå att spelarna som är kring 20-strecket borde fixa detta och därmed kunna debutera.
Lorenzo Medicis analys av Milans talanger:
Inter har en uppsjö av mycket stora talanger i sin ungdomssektion, kanske flest av alla i hela Italien. Problemet är väl att slussa in dem samtidigt som Inter pluggar igen platserna i A-truppen, i och med att man värvar stora stjärnor. Framför allt har Inter två spelare som jag tycker befinner sig utöver det vanliga talangskiktet.
Mattia Destro är en komplett anfallare som, om jag inte tar fel, gjorde flest mål av alla under Primavera-säsongen. Hans far var försvarare i bland annat Ascoli under 80-talet och han kan bli riktigt, riktigt bra. Den andra är brasilianaren Phillipe Coutinho som fortfarande spelar kvar i Vasco da Gama. Coutinho är en megateknisk släpande anfallare som har alla förutsättningar att bli en världstjärna. Förmodligen stannar han i Brasilien ytterligare ett år.
Efter dem har Inter ett koppel av intressanta spelare. Rene Khrin har denna säsong varit med i A-truppen och fått känna på ett par inhopp. Han har en stark fysik och är spelskicklig, jag är dock osäker på om han är tillräckligt bra för att etablera sig i en startelva inom ett par år. På samma position har man Lorenzo Crisetig som är tre år yngre än Khrin men som redan nu spelar med en enorm mognad. Han är mycket duktig i det defensiva spelet och är en skicklig passningsspelare.
Intressante Felice Natalino är en mångsidig försvarare som både kan spela centralt och på kanten och även som yttermittfältare. Han har god fysisk och är mycket löpstark. Anfallaren Simone Dell Agnello är född 1992 och är en Borriello-kopia och lär bli ordinarie i Primavera-laget nästa säsong. Både offensive mittfältaren Alen Stevanovic och snabbe rumänen Dennis Alibec är också mycket intressanta.
En stor talang som man däremot ser ut att tappa är Marco Ezio Fossati efter en del kontraktstjafs (han har varit petad i Primavera-laget större delen av våren). Fossati må vara lite valpig fortfarande men är en mycket teknisk mittfältare med blick för spelet. Jag ser lite av en ny Aquilani i honom. Inter verkar å andra sidan gjort klart med Lazios stora försvarstalang Davide Faraoni som hamnat i samma situation som Fossati. Faraoni har kommit tillbaka efter en långtidskada och verkar bättre än någonsin.
Andra spelare värda att hålla ögonen på är försvararen Luca Caldirola, yttern Jean Mbida, nye nigerianske mittfältaren Obiorah Nwankwo och mittfältaren Luca Tremolada.