Gästkrönika: Prinsen har blivit Kung
"Trots att Milito bara spelat i Inter i ett år så är det inte svårt att ta honom till sitt hjärta. Han kämpar, sliter och ger allt i match efter match. Det blir inte sämre av att han gör mål heller, viktiga mål dessutom."
Det har onekligen varit en underbar säsong för Inters del i år. Det var inte många, inklusive mig själv, som trodde att Inter skulle stå som segrare i Champions League när säsongen 2009-2010 skulle summeras. Avslutningen på säsongen har verkligen överträffat alla våra förväntningar och vi kan med gott samvete säga att vi är bäst i Europa, vi har absolut ingenting att skämmas för. Alla som är delaktiga i Inter på något sätt, har gjort att vi befinner oss där vi är idag. Jag vill dock rikta ett särskilt tack till en målskytt som inte alls fått den uppmärksamhet han förtjänar.
Diego Alberto Milito, 31 år ung, har haft ett otroligt målsnitt sedan han kom till Europa som proffs 2004. Milito har gjort 0,6 mål per match och han har spelat en bra bit över 200 matcher. Men det som är mest imponerande är att han också är en fantastisk lagspelare som mer än gärna spelar fram sina lagkamrater till fina lägen. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att Milito gärna passar fram sina lagkamrater istället för att göra mål själv. Hade hans lagkamrater varit något kyligare framför mål så hade han haft betydligt fler assist än de 6 han har idag. Förutom sitt spelsinne och förmågan att göra mål, så har Milito också en arbetskapacitet utöver det vanliga. Han löper oftast mest och rätt av alla spelare i laget under matcherna, även mer än mittfältarna. Inters defensiva spel har börjar redan längst fram med Milito, där han ibland sysselsatt en hel backlinje helt på egen hand. Milito är en komplett anfallare och det kan inte finnas någon tränare i världen som inte vill se honom i sitt lag. Han är målfarlig, löpstark, kvick, stark och spelskicklig. Men han innehar också den allra viktigaste egenskapen en spelare kan ha, nämligen ödmjukhet.
Milito gjorde 23 mål under sin andra säsong i spanska Zaragoza och det var då Moratti fick upp ögonen för den här guldklimpen. Efter en kanonsäsong i Genoa, 24 mål på 31 matcher, så anlände Milito till Inter inför den här säsongen. Milito gjorde mål direkt, bl.a. avgjorde han med två mål mot Milan i en träningsmatch inför säsongen, båda målen kom efter snabba omställningar (känns det igen?). Detta var bara en fingervisning om vad som skulle komma. Det rullade sedan på bra även i ligan måste man säga trots att det ”bara” blev 22 mål i år för Il Principe. I ligan så gjorde Milito det avgörande vinstmålet i hela 7 matcher denna säsong. Resterande vinstmål är ganska utspritt över de andra spelarna såsom t.ex. Etoo, Balotelli, Sneijder, Muntari, Motta, Mariga, Pandev osv. Intressant är dock att även Samuel gjort några viktiga mål till Inters favör. Argentina kan bli farliga i VM…
I cupfinalen mot Roma, (Grattis Roma till en fin säsong förresten!), avgjorde Milito i en jämn match. Han gjorde då ett riktigt fint mål när han, ensam mot tre försvarare, enkelt sprang in i straffområdet och smekte in bollen i krysset. 1-0 räckte och Inters första titel för säsongen var bärgad, tack vare Milito.
I den sista matchen för säsongen skulle Siena besökas och även besegras för att säkra titeln i ligan. Det dröjde dock till den andra halvleken innan Il Principe skulle kliva fram. Il Capitano driver upp bollen mellan tre försvarare och släpper bollen perfekt till Milito som har hittat en lucka mellan Sienas backar. Milito vänder på en femöring och smeker enkelt in en yttersida i mål, otagbart för målvakten. 1-0 räcker för seger och vinst i Serie A, och titel nummer två var i hamn, tack vare Milito.
Inför Champions League finalen så vore det alldeles för mycket begärt att Milito skulle göra mål igen. Etoo i all ära men de stora matchernas man är Diego Milito, det har vi lärt oss. Vid 1-0 målet vinner han en nickduell mot Demichelis, sedan springer han ifrån Demichelis och får en passning av Sneijder som han lägger upp i nättaket, vackert så det förslår. Vid 2-0 är det Van Buyten som vänds ut och in, innan bollen läggs in i hörnet av Butts mål. Trippeln är ett faktum och det blir inte större än så här, tack vare Milito.
Trots att Milito bara spelat i Inter i ett år så är det inte svårt att ta honom till sitt hjärta. Han kämpar, sliter och ger allt i match efter match. Det blir inte sämre av att han gör mål heller, viktiga mål dessutom. Vi kan bara hoppas att han har fler fina säsonger med Inter och att vi slipper övergångsrykten den närmaste tiden. Nu skall vi bara njuta av att vi är bäst i Europa. Oavsett vad som händer med Milito så kommer alltid Il Principe att vara kung i mina ögon.
