Bokslut & Framtidsanalys Del II
Tankar kring en säsong som börjar lida mot sitt slut samt lite reflektioner om framtiden.
Därför kan vi inte satsa pengarna på några högt värderade och oprövade gröngölingar, det är ett för stort risktagande (om spelaren inte kan signas som Bosman-fall vill säga; se Kapo). Unga och lovande spelare finns redan i Juventus organisation, antingen på lån eller också i primaveralaget och dem bör man satsa på i första hand. Det Juve behöver är "världsspelare", problemet är bara; vilka finns tillgängliga? Skulle man fått plocka hur som helst ur smörgåsbordet hade det inte varit särskilt svårt... Fast det är långt ifrån säkert att Juve väljer den värvningsstrategi som jag förordar, alltså att köpa etablerade klasspelare. Förr om åren har det nästan aldrig varit den väg man valt, återstår att se om 2001 var en isolerad företeelse? Pga av just tillgängligheten och att man inte vill betala några extrema överpriser så kanske Juve blir tvungna att köpa enligt den modell man följt tidigare, det vill säga; Spelare som man tror kan utvecklas till världsstjärnor men som ännu inte har tagit det där sista klivet. För att minimera riskerna är jag i så fall rätt säker på att Moggi & Co, när de tittar utanför Italiens gränser, väljer att satsa på spelare som har visat något i de europeiska cuperna, helst även har några landskamper under bältet. Blickarna är förmodligen främst riktade mot den Franska ligan där en hel drös guldkorn finns att plocka, någon eller några från Monaco är nog högaktuella. Väljer Juve att värva inhemsk så är man nog beredda att sänka dessa krav en smula då man är mer säkra om på vilken nivå de presterar.
Hur ska då köpen finansieras? Juventus gjorde för första gången på sju år en förlust på motsvarande 22.5 miljoner euro, och Giraudo sa för en tid sedan att kostnaderna nästa år måste skäras med ytterligare 10 procent. Även om den gamla damen är en ekonomiskt rätt välmående klubb finns det inte utrymme för några fartblinda utsvävningar alá Ryssens i Chelsea. Ska spelare köpas innebär det med största sannolikhet att någon eller några säljs.
Marcelo Salas som har börjat hitta formen i River Plate (på lån) kommer säkerligen att säljas till samma klubb eller lånas ut ytterligare en säsong. Vice president Mario Israel har uttryckt en önskan om att behålla Chilenaren och om de ämnar utnyttja det avtal som slöts mellan klubbarna i somras återstår att se:
Agreement with Club Atletico River Plate for the free loan of the registration right of the player Marcelo Salas. At the same time, Juventus Football Club has granted Club Atletico River Plate an option for the definitive acquistion of the registration rights of the same player starting in the 2004/2005 season. The price for exercising the option is set at 12 million euro. Att River skulle punga ut med drygt 110 miljoner svenska kr för Salas känns inte särskilt troligt men förhoppningsvis kan man nå någon typ av kompromiss, bara vi slipper betala hans ruskigt höga lön. (Salas köptes från Lazio 2001 för ca 160 miljoner kr och är kontrakterad till 2006).
En annan spelare som gärna får hitta köpare, då han är alldeles för bra för att vara bänknötande andramålvakt bakom Buffon, är Fabian Carini. Uruguayanen kom till Juve år 2000 och är utlånad till Standard Liège. Den Belgiska klubben ser dock inte ut att vilja hitta en permanent lösning då man avskräcks priset som rapporteras vara satt till omkring 5 miljoner euro. De goda kontakterna med Atletico Madrid kan resultera i att han hamnar i Spanien till nästa säsong.
Men för att inbringa de stora sedelbuntarna tyder väl i dagsläget det mesta på att Trezeguet kommer att lämna Turin. Fransosens kontrakt går ut 2005 och Juventus ledning verkar inte vara villiga att tillmötesgå det feta lönekuvert som han rapporteras begära. Enligt den hyfsat ansedda sporttidningen Marca har Trezeguet redan ingått ett muntligt avtal med Barcelona. Fortsättning följer...
Om vi går över till tränarfrågan så är det ingen högoddsare om vi finner ett nytt ansikte på tränarbänken till nästa säsong. Lippis kontrakt sträcker sig visserligen fram till 2005 men jag tror han redan har fattat beslutet att dra sig tillbaka från tränarposten i Juventus. Att han inte går ut med vad han ska göra redan nu är av respekt för klubben, men också för den eventuellt nya arbetsgivaren, dessutom måste spelarna få avsluta säsongen på bästa sätt och inte tappa fokus genom onödiga orosmoment. Även om jag bävat för stunden då Lippi lämnar över den ärofyllda men ack så tunga stafettpinnen, kanske detta trots allt blir till det bättre. Bortser man från Lippis mellanspel i Inter har "äktenskapet" hållit i snart åtta år, det har nästan uteslutande varit lyckliga och framgångsrika år under hans ledning. Men det är nog dags för spelarna att höra en ny röst i omklädningsrummet och att klubben får en nystart. Vad Lippi kommer att ägna sig åt framöver ska bli väldigt intressant att se. Tydligen går han och bär på en överraskning till fans och fotbollsintresserade enligt honom själv. Kanske består denna överraskning i det som La Gazzetta dello Sport tog upp i söndags. En möjlighet som inte sållar sig till de mest uppenbara och som gör att historien tagit en liten ny vändning. Lippi blir kvar i Juventus, dock inte som tränare, utan han erbjuds jobbet som teknisk direktör och får en roll i gränslandet mellan "kontoret och gräsmattan". Det mest troliga enligt samma tidning är att Lippi tar ett sabbatsår för att sedan ge sig på jobbet som tränare för Gli Azzurri. Fast helt säker kan man inte vara att Lippi slutar, Thuram säger t ex i en intervju nyligen att han skulle bli mycket förvånad om inte cigarillmannen höll i försäsongsträningen nästa säsong. Vem vet, kanske Lippi skriver på ett livstidkontrakt för fångarna! Nä, skämt och sido.
Om det blir så att Lippi slutar, ganska mycket talar för det, vilka ligger då närmast till att ta över tränarsysslan? Personligen tror jag Deschamps och Prandelli är de två som ligger bäst till. Fast man undrar om Juve vågar satsa på någon av dessa förhållandevis oerfarna tränare? Båda har visat sig vara skickliga men saknar ändå lite kött på benen och kan än så länge inte skryta med några tyngre meriter (tills för nyligen då ex-Juvespelaren sopade kungliga Madrid av banan i CL. Hur långt skall det bära månntro?). Det ska fort tilläggas att inte heller Lippi, Ancelotti och Zoff med flera, var några tolvtaggare då de fick förtroendet. Så man ska kanske inte dra alltför stora växlar angående deras CV. Om Lippi får en roll som teknisk direktör så skulle det i alla fall kännas ännu mer logiskt att man satsar på någon av dessa namn. Han skulle kunna bli exakt det stöd, den trygghet och bollplank som de behöver, förutsatt att de vill ha den hjälpen naturligtvis! För själva kruxet blir nog att media ständigt kommer spekulera om vem det egentligen är som bestämmer? Men görs en tydlig gränsdragning för vad jobbet innebär så bör det egentligen inte vara några problem. Förhoppningsvis blir både det förmodade tränarbytet och de nya spelarna en nytändning för Juve. Först ska dock säsongen avslutas på ett bra sätt! Innan operation "återuppståndelsen" kan inledas.
