2000-talets bästa italienska landskamper
Christian Vieri har varit en viktig pjäs i många av Gli Azzurris stora fajter under 2000-talet.

2000-talets bästa italienska landskamper

Få tror att Italien ska kunna försvara sin VM-titel, och så med all rätt. Det kommer krävas prestationer utöver det vanliga, insatser som går till nutidshistorien. Helt enkelt något som överträffar det bästa Gli Azzurri presterat under 2000-talet.

5: Italien-Skottland 2-0, EM-kval 2007
http://www.youtube.com/watch?v=PrSaCy_YaHE
Skottarna var i ledning i kvalgruppen före Frankrike, Ukraina och Italien. Världsmästarna hade inlett kvalet taffligt med bland annat ett kryss hemma mot Litauen. Donadoni satsade på ett VM-vinnande lag med Di Natale som utböling i startelvan. Publiken på San Nicola i Bari fick se ett maximalt inspirerat Italien dominera fullständigt mot maktlösa skottar.

Toni satte två baljor i 2-0-segern som aldrig var hotad. Skottland hade knappt en målchans på 90 minuter plus tillägg. Världsmästarna var uppe på banan igen och i dag avdankade hjältar som Toni, Oddo och Zambrotta briljerade.

Segern var den tredje raka i kvalet. Den följdes upp av sex ytterligare trepoängare på sju matcher och gruppseger.

4: Italien-Ecuador 2-0, VM-gruppspel 2002
http://www.youtube.com/watch?v=Utwl3esSWjQ
Med en solid och helkoncetrerad insats imponerade Italien mest av alla i slutspelets första omgång. Ecuador spelades undan med lätthet och firma Totti-Vieri visade ännu en gång varför de måste varit siamesiska tvillingar i ett tidigare liv. De har aldrig spelat tillsammans i något klubblag, ändå skulle de hitta varandra om de släpptes ut i valfri galax. Vieri var långt ifrån den buffel han blev på senare år.

Första målet var frukten av Tottis ögon i nacken och Vieris killer-instinkt. Andra målet tryckte Vieri in efter att ha pressat sig förbi både försvarare och målvakt på Di Biagio långboll.

När det sedan gick som det gick längre fram i turneringen glömdes allt som hände före Trapattonis feghet och Morenos moralfall.

3: Holland-Italien 1-3 efter straffar, EM-semifinal 2000 
http://www.youtube.com/watch?v=iLM1tglkb1M
De goda mot de onda. Det är så det brukar heta när det fulspelande laget lyckas med sin taktik och vinner. I synnerhet när det laget är Italien. Och det är lätt att skaffa en hatkärlek för sånt.

Allt startade när Zambrotta drog på sig sitt andra gula kort och Dino Zoffs mannar tvingades barikadera sig framför en fantastisk Toldo. Hemmalaget, som naturligtvis stod för den "roliga fotbollen" lyckades inte ens spräcka nollan trots två straffar undet ordinarie tid. Om Delvecchio lyckats peta in sitt friläge i slutskedet hade smällen nästan blivit för hård.

Nu stred italienarna sig ända till straffar där Toldo fortsatte leka vägg medan Di Biagio, Pessotto och några till såg till att hitta nätet. En perfekt försvarsinsats gav resultat. Det har man sällan fått någon credit för.

2: Tyskland-Italien 0-2, VM-semifinal 2006
http://www.youtube.com/watch?v=GXBVvg9u8qI
VM:s bästa match. Möjligen för att resultatet föll mig i smaken. Hade jag hållit på Tyskland hade jag inte alls haft den uppfattningen. Tyskarna hade imponerat under hela turneringen och var på god väg mot final i sitt eget VM. Då passade Lippi på att visa vem han var och vilka han jobbade med.

0-0 efter en gastkramande match där båda lagen haft lägen att avgöra. Cannavaro stod för turneringens glidtackling mot Klose. I förlängningen satsar Lippi allt. Det är nu eller aldrig. Både Del Piero och Iaquinta kommer in.

Bara någon minut från straffar ser Pirlo den lucka ingen annan ser efter en hörna. Grosso tackar servitören och smeker in 1-0 i bortre gaveln. När Gilardino straff därefter lägger upp för Del Piero stannar tiden. Den tyska bjässen är besegrad. På dess egen mark. Italien är i VM-final efter en mäktig insats.

1: Italien-Wales 4-0, EM-kval 2003
http://www.youtube.com/watch?v=1BaLcw0_v4o
Efter att han blivit överkörda och förödmjukade i mötet på Millennium Stadium var italienarna tvungna att ta sig i kragen för att nå EM i Portugal. Trapattoni hade efter fiaskot i Cardiff byggt om sitt lag från grunden och satsat helhjärtat på en 4-2-3-1-uppställning. Renoveringen hade gett full effekt, men seger mot Wales på San Siro var nödvändigt.

Totti fanns inte tillgänglig och Trap hade problem. Vem skulle spela bakom Vieri? Svaret blev ingen alls. Trap slängde in en stekhet Inzaghi som tillsammans med Vieri, Del Piero och Camoranesi bildade en högklassig anfallsfyra. Pippo med nummer 10, dessutom. Det kan aldrig ha hänt tidigare.

I en något trevande första halvlek träffade Italien virket två gånger och Vieri slarvade bort ett par klara lägen. Det lossande inte förrän efter paus. Del Piero och Zambrotta lekte med walesarna och Inzaghi dök upp tre gånger i rad för ett perfekt hat-trick. Faktum är att en 8-0-seger inte på något sätt hade varit orealistiskt.

Segern var den sjunde raka under året och EM blev det ju naturligtvis. Men inte mycket mer. 

Jonas Söderström@jonas5oderstrom2010-06-09 07:00:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)