När allt kommer omkring(Forts.)
Trots alla motgångar i dessa dystra tider har något unikt inträffat, format av dysterhetens vindar och mörker. Ny insikt, som har medfört vinröda hjärtan och en solid solidaritet, har tillkommit. Motgångarna har format en unik grupp av människor som är de första av sitt slag - pionjärer inom professionell fotboll.
Örnen i den ljusblå himmelen har aldrig utstrålat den sortens stolthet den gör idag. Alla har kommit närmare varandra - aldrig förr har enheten varit så stor i sitt omfång. Den besvärliga situationen har vänt på dödsläget och skapat ett enande. Inom den nutida historien kan jag inte tänka mig att supportrarna har varit så nära spelarna och klubben på det ömsesidiga planet som de är idag. Relationen är så äkta. Den är inte formad av segerns sötmas medvind utan utav att alla sitter i samma båt - alla delar samma bekymren och glädje.
Coppa Italia-vinsten var grädden på moset med en ren glädje och stolthet. Triumfen är verkligen signifikativ för det som den kontinuerliga motvinden de senaste åren har tagit skepnad i och skapat.
Spelare sänker löner samtidigt som allas innersta önskan är att stanna kvar. Spelare som förut ansågs giriga har inte kunnat undkomma att börja få känslor för vår ljusblå klubb. Lazio - med alla dess supportrars ofantliga stöd under säsongen - har gjort så djupa avtryck i alla spelares själar att kärleken brinner lika ljuvligt som vattnet porlar i bäcken. Pengar är inte allt - många spelare har möjlighet att gå till en mer framgångsrik klubb med större ekonomiska möjligheter men intentionen är att stanna och de som blir sålda, de blir det mot sin vilja.
Lazio är idag inte bara ett lag, det har även tagit skepnad som ett begrepp
***
Det har gått ungefär en vecka sedan säsongen avslutades och mercaton inofficiellt började. För Lazios del är framtiden fortfarande oviss. I dagarna fastställdes det att Lazioaktierna skulle få flöda fritt på börsen igen efter att ha varit avstängda ett tag. Detta betyder att kapitalökandet rent teoretiskt kan ros i hamn igen men framtiden är inte säkrad för det. Kapitalökandet är bara en temporär lösning och måste infinna sig igen då dess pengar har kommit till full användning och skulderna börjar växa igen. Lazio är inte räddat förrän man har hittat en balans i bokföringen och vägen dit är fortfarande lång.
Som saker och ting ter sig nu ser sommaren synnerligen intressant ut. Den sista juni är det dags att betala licensen för nästa års upplaga av Serie A vilket gör att allting måste få sitt definitiva utfall. Kapitalökandet kan inte längre skjutas fram, som det har gjorts sedan i januari, utan hela planen måste iscensättas inom den närmsta tiden, en fördröjning resulterar annars i likvidation.
Med den nya lagen som gör att en likviderad klubb kan starta om på nytt igen med den gamlas namn gör att många står och väntar bakom hörnet. Idag finns det många fula fiskar som utför ett girighetens maktspel på högsta nivå bakom de stängda dörrarna. Capitalia, Lazios ledning och ?allt-omkring-Bertarelli? är huvudpersonerna i detta diffusa drama vars manuskript de knappt förstår sig på själva.
Att förklara allting kring Lazios ägandefråga för en utomstående är en uppgift som inte är möjlig att genomföra. Denna saga utan slut började redan i höstas och ridån kommer först att dras upp inom den närmsta framtiden - drygt ett halvår efter att världshistoriens mest komplicerade konflikt uppstod. Som allt har skett tills nu skulle jag definitivt inte förvånas ifall något fullständigt ologiskt inträffar i den stund då logiken är påstådd att visa sitt rätta ansikte. Trots att det ovan nämnda är teoretiskt omöjligt måste man alltid ha i åtanke att logik och induktiva principer är något som inte existerar inom italiensk byråkrati såväl som inom fotbollsklubben S.S. Lazio - allt kan, ur en inverterad synvinkel , fortfarande hända.
***
Monstruösa mängder hopp, glädje och förtvivlan guidat av en ordentligt spänn av stolthet - det är Lazio!
