Det nya landslaget: <i>Gli Oriundi</i>
Har Thiago Motta något att tillföra ett italienska landslag?

Det nya landslaget: Gli Oriundi

Gli Azzurri" står inför ett generationsskifte. Cesare Prandelli ska bygga ett nytt landslag som på sikt ska kunna hävda sig i världseliten. Behöver han ta hjälp av importer för att fi ihop ett slagkraftigt lag?

Prandelli sade strax efter att han presenterats som ny förbundskapten att han inte stänger dörren för några utlänningar som vill spela för det italienska landslaget. Han valde till och med att kalla dem "nya italienare". Det är med andra ord inte alls omöjligt att Mauro Camoranesi får några efterföljare, sju år senare.

Bland de just nu intressanta är det ingen som direkt skulle innebära en klar förstärkning av det italienska landslaget. Faktum är att de flesta spelartyperna redan finns att tillgå och i många fall finns bättre spelare att tillgå.

Till försvaret skulle Felipe kunna bli aktuell. Visserligen finns ett rejält hål att fylla, men att Fiorentina-brassen skulle vara lämpligare än någon av alla de unga italienarna kan jag inte se. Det ska till något väldigt oförutsägbart för att en sådan lösning skulle kunna ske.

På det centrala mittfältet finns gott om talang att tillgå, dock mindre rutin. Thiago Motta har rutin från det mesta och de bästa och en hårdhet som alltid kommer väl till pass internationellt. Det vore ändå trist om en kille som Palombo skulle få stå tillbaka ännu en gång. Faktiskt rent orättvist.

I samma lagdel huserar Cristian Ledesma. Han är en god mittfältare med bra blick och bollträff. Ändå kan jag inte se hur han skulle kunna bidra med något mer än någon annan. Att plocka med Ledesma vore enbart för att säkra honom som italienare samt att öppna för fler "immigranter".

Rodrigo Taddei må ha varit attraherande tidigare men kan inte anses tillföra något utöver vad som redan finns i dag. Då är 21-årige Ezequiel Schelotto ett oerhört mycket mer intressant namn. Den Argentina-födde yttern var en av Cesenas främsta spelare när man tog sig upp till Serie A och är en viktig del av Casiraghis U21-landslag. Att säkra honom för framtida landslagsspel kan visa sig viktigt inom ett par år.

Längst fram har Prandelli gott om spelare att välja bland. Det handlar om vad han vill ha och vem som är i bäst form. Vill han kan han lägga till Amauri i sin bok. Amauri har allt en modern anfallare ska ha. Börjar han hitta målet igen är han en tillgång för alla lag och landslag. Därmed inte sagt att han på något sätt vore oumbärlig. Han har möjligen högst potential (han har ju inte kallats "den vite Drogba" för ingenting) men det finns andra som kan göra samma jobb.

Mauro Zarate är en spelare i samma kategori som Cassano och Miccoli, det vill säga individuellt i världsklass. Zarate är en klart sämre lagspelare än de båda andra. Han är rent utsagt en usel lagspelare. Inte heller han besitter något som saknas när Prandelli ska välja sina trupper.

Till och med Maxi Lopez har kastats in i diskussionen efter enbart en par månader i italiensk fotboll. Det får anfallssituationen i Italien att framstå som rent desperat.

Jonas Söderström@jonas5oderstrom2010-07-31 07:00:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)