Mancini - Tottis idol
Svennis har kallat honom för geni och berättar att han aldrig har träffat någon inom fotbollen med samma lidelse, passion och kunnande som Mancini. Och för att komma från den erfarne värmlänningen är det verkligen ord med tyngd.
Men våra yngre läsare kanske inte riktigt känner till Mancinis storhet som spelare. För han är verkligen en av giganterna inom italiensk fotboll under två decennier.
Han debuterade med Bologna i Serie A redan 1981 som 17-åring och lade inte skorna på hyllan förrän 2000. Under denna period gjorde han 541 framträdanden i serie A och med detta ligger han på tredje plats bland de som gjort flest matcher i den högsta italienska serien.
Han var en elegant lirare som var mer en framspelare än en avslutare. Han gjorde ändå 156 mål, många av dem med huvudet - trots sin relativa litenhet.
Under sina 19 år i Serie A blev han två gånger utsedd till ligans bästa spelare (87/88 och 90/91). Han spelade i fyra klubbar under sin karriär.
De flesta förknippar honom med Sampdoria där han mellan 1982 och 97 spelade inte mindre än 424 ligamatcher, vann en Scudetto och en europeisk Cupvinnarcup.
Svennis, som hade tränat Mancini i Sampdoria, lockade honom till huvudstaden för spel i Lazio. Där hann han under tre säsonger med 87 matcher och vann där ytterligare en Scudetto och en cupvinnarcuptitel.
Sista året blev han assisterande tränare till Svennis och han hade inledningsvis svårt med att "byta sida" och inte sitta med i omklädningsrummet och "tjôta med gubbarna".
Leicester fick över honom för ett kort gästspel i engelska ligan. Det blev bara fem matcher där, men han gjorde ändå ett bestående intryck. Jag kan inte undanhålla er en historia från Mancinis korta sejour i Leicester.
Tränare Graham Taylor ropar till Mancini: "Det är dags att träna frisparkar, känner du dig säker?" Mancini bara ler. Taylor placerar bollen 22-23 meter från målet och ställer sina fyra längsta spelare i en mur. Mancini skruvar retfullt enkelt bollen i mål och joggar förbi muren och ber om ursäkt till den unge målvakten.
"Jaha, då var vi klara med frisparksträningen, ropar Taylor. Dags att träna hörnor..."
Hans tid i England blev kort eftersom han fick chansen att ta över som tränare i Fiorentina. Hans debut som ansvarig tränare var dock allt annat än lyckad. Viola var då ett lag på dekis och Mancini fick lämna klubben mitt i säsongen därpå.
Men detta bakslag var säkert en bra läxa. För under sina två säsonger i Lazio har han visat att han är den där lysande taktikern som Svennis alltid sagt. Han har med begränsade resurser hållit Lazio med i striden om en Champions League-plats.
Vid sidan av sina kunskaper har Mancini ett rykte kring sig av att vara en vinnare och detta är något som verkligen behövs i Inter. Vi kan bara hålla alla våra tummar och hoppas att han lyckas överföra denna mentaliteten till spelarna.
Benvenuto Roberto!
Fotnot: Etta på listan över flest matcher i Serie A är Dino Zoff med 570 matcher. Tvåa är Pietro Vierchowod med 562. Vår egen Giuseppe Bergomi ligger på en sjunde plats med sina 519 matcher.