Gästkrönika: "Extra! Extra! Juventus suger!"
Efter Juventus färglösa insats mot Bari är det lätt att hänga läpp - något det är alldeles för tidigt för, enligt Christopher.
Så har då den gamla damen spelat sin första match i Serie A, och en skrämmande stor del av ”fansen” har redan sågat laget med fotknölarna. Tonen på forumet är minst sagt arg, och anledningen till detta är att klubben förlorat sin öppningsmatch i ligan mot ett lag som ifjol tog 37 av sina 50 poäng på hemmaplan. Tilläggas bör att Bari också bara slutade några platser bakom Juventus.
Missförstå mig inte, jag har full förståelse för de passionerade fans som kastar ur sig ilskna kommentarer i stridens hetta, det tillhör sporten. Där är en så stor kärlek för klubben att det gör ont i hjärtat att se laget underprestera. Jag förstår er som bänkar er framför TV:n en Söndag för att stänga ute allt annat som pågår och istället se favoritlaget krossa ett mittenlag i ligan. När det inte händer blir man besviken, inget snack om saken. Jag var själv väldigt förbannad under stora delar av matchen, och svor åt de flesta spelarna en eller annan gång.
Men skillnaden är att jag vägrar slänga ur mig kommentarer likt det man kunde se på forumet under och efter matchen. Jag har väldigt svårt att förstå hur man baserat på en hyfsat tuff bortamatch kan konstatera att resten av säsongen kommer vara pinsam, dålig, bedrövlig etc. Man kan inte, under några som helst omständigheter, bedöma spelare utifrån en enda spelad match. Hade scouter fungerat på det sättet hade nog några av era kompisar lirat i Real Madrid istället för i Division 3.
Jag såg vad många av er såg. Del Piero var inte bra. Faktum är att de flesta presterade mindre än vad man kunde förvänta sig av dom i en öppningsmatch i ligan. Visst borde dom vara sugna till tusen, hungriga att bevisa kritikerna fel, men nu var så inte fallet. En förlust borta mot ett hemmastarkt Bari innebär definitivt inte att Martinez är en floppvärvning, att Del Piero är bedrövlig, att Marchisio är en sopa, och att Marotta och Del Neri aldrig någonsin borde ha tagits till klubben.
Jag älskar passionen fansen visar, men det blir pinsamt när detta övergår till oerhört negativa och ibland hatiska kommenterar gentemot ledningen och spelarna. Jag skrev i min första krönika att vi måste visa tålamod, och även om det kan vara svårt efter en sådan här förlust, så måste det vara ledordet. En medlem hade kommenterat Diego-förlusten med att det var synd eftersom ”varje spelare borde få minst 2 år på sig” i en ny klubb, och jag kunde inte hålla med mer. Faktum är att detta gäller för alla, inklusive ledare och ledning. Om det är någonting vi borde ha lärt oss under de senaste åren så är det att man inte kan skynda sig till framgång med begränsade medel och snabba ändringar.
Vi förnedrade inte oss mot ett ”bottenlag”. Vi underpresterade, och det i kombination med en välfylld hemmaarena och ett starkt motståndarlag gjorde att vi tyvärr inkasserade en första förlust. Hellre det än att kryssa mot Cesena, kan ju jag tycka. Tongångarna är för tillfället onödigt negativa och matchen är kraftigt överdramatiserad.
Faktum är att det kunde ha varit värre. Mycket värre. Defensiven var helt OK, givetvis undantaget De Ceglie. Hade det inte varit för Donati´s kanon hade det slutat 0-0. Mittfältet var förvisso anonymt, men Melo såg bättre ut än på länge och vi har dessutom sparkapital i Aquiliani. På kanterna huserar inga världsstjärnor, men både Pepe och Krasic kommer göra bättre än så här ifrån sig över en hel säsong, tro mig. Anfallet såg krampaktigt ut, men det har väl tyvärr alla vant sig vid. Positivt är att Del Neri vågade göra ändringar tidigt, även om det nu inte ändrade matchbilden. Halva startelvan var debutanter, och truppen var dessutom kraftigt föryngrad jämfört med förra säsongen.
Det här är absolut inte menat som ett försvarstal, utan mer som en varning till er som redan dragit allt för stora växlar för ett lag och en liga som nyss startat. Vi kan helt enkelt inte döma någon nu, det är minst 37 matcher för tidigt. Kanske till och med 75 matcher för tidigt, om vi nu ska ge alla en riktig chans. Mycket har ändrats i Juventus i sommar, och än är det omöjligt att säga om det varit bra eller dåligt. Klubben har trots allt visat stor handlingskraft de senaste månaderna, och därför också indirekt konstaterat att det som presterades ifjol inte var bra nog. Det betyder mer för mig än en bortaförlust i öppningsomgången.
Problemet kan kanske ligga i att många av oss upplevt ett Juventus som härskare av Europa. Vi vet hur det kan se ut, och när det nu går sämre än tänkt år efter år så kanske det är lätt att rycka i nödbromsen. Jag tror att vi alla, på ett eller annat sätt, måste acceptera att det Juventus vi först föll för kanske inte kommer synas igen. Men det betyder verkligen inte att vi inte kommer att vara nummer ett igen. Det betyder bara att vi kanske kommer ta oss dit via en väg som ingen av oss sett eller hört om förut. Order ”nytt” är säkerligen inte synonymt med dåligt, och det är viktigt att komma ihåg ett år med så många förändringar.
Det har aldrig varit Juventus att köpa en spelare och ge honom 12 månader på sig att prestera. Nu hände det med Diego, men jag hoppas att jag inte behöver se det igen. Vi måste hitta lite stabilitet, vi måste ge såväl spelare som ledare en ärlig chans att bygga någonting. Vi måste tro på projektet, även i de svåraste stunderna.
Sist men inte minst får vi inte glömma att där aldrig varit något utsatt mål om att vinna Scudetton i år. Det är lätt att tankarna flyger iväg, speciellt hos oss vinsttörstande Juvefans. Men faktum är att man manat till lugn. Klubben och laget behöver lite tid.
Det minsta vi kan göra är att avvakta. Vem vet, kanske slutar Juventus på en 13e plats medan Diego blir såld under sommar mercaton till Real Madrid för 400 miljoner. Men då kan vi åtminstone hålla huvudet högt, och säga att vi gav ledningen en ärlig chans (och är beredda att göra det igen). På något sätt är det de som gör oss till Juventusfans, och inte Man City- eller Real Madridfans.