Redaktionen: Lazios startelva
Lazio har den bredaste truppen på flera säsonger. Valmöjligheterna för Edy Reja är många, särskilt på mittfältet. Lazioredaktionen lämnar sina personliga åsikter angående startelvan.
Jesper Lindberg:
4-3-1-2 enligt följande: Muslera/Lichtsteiner-Dias-Stendardo-Radu/Brocchi-Ledesma-Matuzalem/Hernanes/Floccari-Zarate.
Att Stendardo inte startar varje match är en gåta för mig. Han var riktigt bra ifjol och spelar alltid med hjärtat utanpå tröjan. Tillsammans med Dias kan man bli riktigt otrevliga för motståndarnas anfallare. Radu mognade mycket ifjol, och Lichtsteiner håller genomgående hög klass.
Någon måste kunna göra jobbet i det tysta och vem passar bättre för det än Brocchi, som trots sin kantiga fysik ändå besitter relativt hyfsad teknik.
Ledesma och Matuzalem kompletterar förhoppningsvis varandra bra under säsongen, tillsammans med Hernanes i sin fria roll. Det luktar klass om denna konstellation, helt klart.
Floccari är vår främste striker och det klart bästa alternativet inne i boxen. Zarate är spelaren med överlägset högst potential i laget, och har visat att han kan vara en lirare som avgör matcher på egen hand.
Sett till bänken skulle jag önska att Lazio slutade förstöra Pasquale Foggias karriär och släppte iväg honom till en lite mindre klubb. Jag lider verkligen med tämligen underskattade Foggia.
Peter Arnemo:
Så här vill jag att Reja formerar sitt lag, enligt 3-5-2: Muslera/Dias-Stendardo-Radu/Brocchi-Ledesma-Lichsteiner-Garrido-Hernanes/Rocchi-Floccari.
Ett aningen defensivare lag med tanke på att Brocchi går in i stället för Matuzalem även om det i princip är mer eller mindre samma spelare. Dock tror jag på tanken om en riktig städgumma på mittfältet och där tycker jag Matuzalem väger för lätt. När det gäller Zarate eller Rocchi så är jag oerhört kluven till vem som ska starta, jag har alltid varit svag för Rocchi - vem är inte det- samt att Zarate sprider negativitet runt omkring sig när det inte går som det ska. Därför faller mitt val på Il Capitano.
Ett alternativ skulle vara att plocka bort Garrido och sätta in argentinaren där istället för att få in mer offensiv.
En spelare som kämpar men som förmodligen aldrig kommer att kämpa sig in i laget är Foggia, och det är trist. Det finns helt enkelt inte plats för honom i dagens Lazio.
Gustav Hanson:
Även om vi har en på pappret bred trupp så tycker jag det saknas en hel del för att vi ska sikta mot Champions League som vissa och även president Lotito påstår. Framförallt är det ytterbacksplatsen som det förutom bredd även saknas kompetens, undantag Lichtsteiner som är en personlig favorit trots hans senaste fadäs mot Sampdoria.
Många hyllar försäljningen av Kolarov och visst kan jag förstå det. Vi fick in mer pengar än hans egentliga värde är men jag tror tyvärr att när vi summerar säsongen så kommer han saknas desto mer än vad pengarna gjorde nytta. Han stod för en otroligt viktig aspekt av Lazios spel och kunde genom sin irrationella stil och sitt stenhårda skott faktiskt avgöra matcher som ytterback, en egenskap inte många har på den positionen.
Jag tror det viktiga nu inte är hur Reja formerar laget utan snarare att de nya spelarna snabbt hittar varandra och framförallt ett gemensamt vägvinnande spel, det är viktigare än alla sifferkombinationer. Att Zarate ska hitta rätt är också det en hörnsten i att Lazio ska ha en lyckad säsong, han måste höja sig mer än ett snäpp och då är vi tillbaka där vi nyss var, till lagsspelsfrågan.
Joel Olofsson:
4-3-3 enligt följande: Muslera/Lichtsteiner-Dias-Stendardo-Garrido/Ledesma-Hernanes-Matuzalem/Zaraté-Floccari-Foggia
Fernando Muslera är given mellan stolparna och fortsätter han bara som under sitt succé-VM tillhör han snart topp-tre bland målvakterna i Serie A.
Eftersom jag ännu inte fallit helt för den återkommande trebackslinjen i toppfotbollen håller jag mig till fyrbackslinjen med rejält offensiva ytterbackar. Lichtsteiner samt Garrido vet vi är offensivt lagda båda två. I mittlåset väljer jag Dias som får en nyckelroll tillsammans med fjolårets mycket duktige Stendardo.
Med två så offensivt lagda ytterbackar har jag valt att formera mitt tremannamittfält med två defensiva innermittfältare.
Cristian Ledesma är en av dessa. Den andre defensive mittfältaren blir Matuzalem. Gudabenådad fotbollspelare med stort arbetsregister. Dessutom är Ledesma och Matuzalem två väldigt duktiga regista-liknande spelare vilket gör att dem kan skifta om att ta hand om uppspelen.
Cristian Brocchi, inte världens sexigaste fotbollspelare, men kan alltid gå in och göra skitjobbet och är därmed en nyttig kugge. I en ensam offensiv fri roll får vårt brasilianska nyförvärv Hernanes plats.
Vi fortsätter uppåt i banan, där jag valt två rörliga yttrar och en toppforward.
De rörliga yttrarna är viktiga, de ska inte bara hålla sig på sin kant utan även ofta ta sig inåt i banan för att därmed öppna upp för våra offensiva ytterbackar.
Mauro Zaraté är given på en av kanterna. På andra kanten har jag valt Pasquale Foggia, en favoritspelare hos undertecknad.
Som Prima Punta finns då Sergio Floccari, Tommaso Rocchi och unge Kozak kvar i en stenhård kamp. Där faller mitt val på Floccari.
Rätt eller fel? Diskutera i forumet!
