Legendarer vi (inte) minns
Del 2
Samtidigt på den italienska halvön rådde det kris i Sampdoria. Sampdoria med spelare som Montella och Ortega hade stora problem i ligan vilket fick presidenten Enrico Mantovani att agera. Mantovani bestämde sig för att röra om i grytan och ge tränaren Luciano Spalletti sparken. Ersättaren blev ingen mindre än Sampdoria legendaren, engelsmannen David Platt.
Som nytillsatt tränare började Platt leta efter nya spelare att stärka sin trupp med. David Platt fick snabbt upp ögonen för Sharpe efter det att O´leary satt upp honom på transferlistan.
Platt övertalade Sharpe att komma till Genua och Leeds bestämde sig snabbt för att låna ut honom till Sampdoria resten av säsongen 1998/1999. Sharpe tilldelades det ärofyllda numret 31 och anlände till Luigi Ferraris vid årsskiftet.
Platt blev enormt ifrågasatt som tränare eftersom han saknade de nödvändiga kvalifikationerna som krävdes för att vara tränare på toppnivå i Italien. Den sluge Mantovani försökte kringgå reglerna genom att anställa veteranen Giorgio Veneri som tränare och ge Platt rollen som "övervakare". Vem vet, Mantovani kanske trodde att han var den enda som visste hur det egentligen låg till.
Trots Mantovanis list fick Platt oftast inte ens sitta på tränarbänken. Han fick sitta på läktaren utan någon som helst möjlighet att kommunicera med varken Veneri eller sitt lag. Platt fick inte ens vara med på presskonferenserna. Han fick oftast hålla till ute på parkeringsplatsen för att kunna ge intervjuer efter matcherna. Sampdoria hade blivit något av en resande cirkus som åkte Italien runt och fick stryk.
Lee Sharpes korta karriär i Italien kan endast beskrivas med ett ord, katastrofal. 3 matcher blev det totalt. Det blev en match från start och två inhopp. Fem gånger satt han på bänken.
Platts tränarkarriär blev om möjligt ännu kortare. Det blev inte en enda seger under de sex matcherna som Platt var tränare. Laget var nu på nedflyttningsplats efter tre förluster och tre oavgjorda under Platts styre. Platt fick slutligen ställa sig åt sidan för ingen mindre än Luciano Spalletti. Spalletti fick göra comeback på tränarbänken efter bara en månad som arbetslös.
Den resande Cirkus Sampdoria kunde inte räddas. Sampdoria åkte ur Serie A och kom tillbaka förra säsongen efter flera år i Serie B.
Efter att landsmannen Platt försvunnit från Sampdoria och Spalletti gjort comeback fanns det plötsligt ingen plats för Sharpe. Totalt utfryst bestämde Sharpe sig för att återvända till de brittiska öarna där han ännu en gång hoppades kunna återuppliva sin sedan länge döende karriär.
Bradford, som låg i division ett, blev Sharpes nästa anhalt. Sejouren i Bradford blev inte heller den vad Sharpe hade hoppats på även om han hjälpte laget upp Premier League. Sharpe fick att svårare att behålla sin plats i Bradford på grund av skador och tuff konkurrens.
Sharpe hade även affärer vid sidan om fotbollen. Sharpe sponsrade under flera år sin kompis Mark Russel i hans försök att bli professionell golfare. Mark Russel fick lägga ner sin modellkarriär efter en modellolycka och skulle nu satsa helt på golfen. Russels planer fick i stöpet. Kanske var det Sharpes otur som smittat av sig?
År 2000 gick Sharpe på lån till Portsmouth från Bradford. Portsmouth var ännu ett misslyckande. Efter säsongen stod Sharpe återigen kontraktslös efter det att Bradford hamnat i ekonomiska bekymmer.
Sharpe tvingades gå och provspela för klubbar som Grimsby och Rotherham där han förgäves försökte spela sig till ett nytt kontrakt. Sharpe fick slutligen napp hos Exeter City i division tre.
Exeters nya ägare Mike Lewis och John Russel hoppades tillsammans med vice ordföranden Uri Geller damma av den forne landslagsmannen och kanske locka lite folk till sin arena. Israelen Uri Geller är som bekant mannen som böjer skedar med tankekraft och beter sig allmänt förvirrat.
Sharpes kontrakt i Exeter var på matchbasis. Tills sist bestämde sig klubben för att dom inte kunde ha kvar den dyre Sharpe och släppte honom. Sharpe fick ännu en gång leta efter en ny klubb. Han inledde sin jakt genom att leta utomlands.
Sharpe fick ett kontrakt med ett isländskt lag som heter Grindavik. Grindavik kommer från en stad med under tvåtusen invånare. Sharpe som beskrivits som en "party animal" hade helt plötsligt hamnat på det glesbefolkade Island för att spela fotboll. Det är inte särskilt förvånande att hans isländska sejour inte blev längre än den faktiskt blev.
Efter ett år på Island har 33 årige Sharpe slutligen återvänt till England. Han spelar numera med amatörklubben Garforth Town. Inte ens i sina värsta mardrömmar hade Sharpe kunnat förställa sig själv spelandes på amatörnivå vid endast 33 års ålder. En före detta landslagsman och ligavinnare på amatörnivå vid 33 års ålder kan tyckas bisarrt. Men ta en titt på de leriga fotbollsplanerna i England denna höst så får ni se denna mardröm bli verklighet.
Lee Sharpe fantastiska karriär har fått ett tragiskt slut. Från att har varit på toppen gick hans karriär raka vägen neråt. Även om Sharpe är bortglömd för de flesta har han ändå blivit något av en kultfigur bland Manchester United supportrar. Man minns honom med ett leende på läpparna från tiden när United började ännu en storhetstid.
Lee Sharpe är en legendar vi inte minns. Men ändå en legendar.
Källor: Jag har använt mig av flera artiklar från flertalet hemsidor för att pussla ihop luckorna i Sharpes karriär. Ni som är intresserade av Lee Sharpe kan maila mig så ska ni få länkarna till dessa artiklar.
* Jag har förgäves försökt få tag på en bild av Lee Sharpe till artikeln. Mina mail har åkt jorden runt de senaste dagarna i jakt på en vänlig själ som kunnat ge mig tillstånd att använda deras bilder. De vänliga själar som jag träffat på har dessvärre inte ägt rättigheterna till bilderna. Världen är tyvärr fylld av giriga människor så jag kan tyvärr inte erbjuda er någon riktig bild. Alla bilder jag hittat verkar ägas av företag som drivs av folk som påminner om Gordon Gecko (Michael Douglas i filmen Wall Street) eller Mr Burns i Simpsons. De är till och med snålare än Joakim Von Anka.
Jag har istället tagit saken i egna händer och gjort en egen bild. Det är förmodligen jag som har rättigheterna till bilden (Ska kolla upp det). Om någon vill använda bilden så är det bara att maila mig. Jag lovar att inte ta betalt för min bild förutsatt att ni inte tillhör den tidigare nämnda giriga gruppen.
