Lecce-Inter 2-2
Inter såg ut att fixa tre poäng i jakten på Juventus på onsdagskvällen, men Lecce gav sig inte och kunde knipa en pinne på ett regnigt Via Del Mare. Stor hjälte för sydlänningarna var Valeri Bojinov, Adriano något av en syndabock i vårt kära Inter.
En tuff match borta emot ett formstarkt Lecce var det som väntade. Det som vanligt mest intressanta var att se hur Mancini valde att formera mittfältet. Valet föll för dagen på Stankovic, Veron, Cambiasso samt Van Der Meyde. Något överraskande att varken Edgar Davids eller Karagounis spelade från start.
På topp valde Mancini att formera sina två kungligheter, Kejsare Adriano samt Prins Oba. I backlinjen fick Pasquale chansen på vänsterbacken, mittlåset bestod av Materazzi samt Cordoba med Kapten Zanetti på högerflanken. Kassen fick vaktas Fontana som gjort ett par bra matcher.
Man han knappt slå sig ner och öppna chipspåsen innan det första målet kom. Cambiasso slet sig loss på vänsterkanten, hittade Oba inne i straffområdet. Oba tar emot, vänder bort sin motståndare och skickar ett inlägg till Adriano som inte kan annat än att sätta sitt sjätte ligamål. Kejsaren upp i delad ledning i skytteligan.
Nästa mål skulle dröja till den 33:e minuten. Cambiasso bryter ett mittspel och spelar bollen till Oba. Cambiasso fullföljer upp i anfallet, får tillbaka bollen och Oba och kliver sedan in i straffområdet. En skottfint och försvararen kastar sig hejdlöst, Cambiasso släpper ut bollen till höger där Martins kommer i 110 knyck och slår in den i högra burgaveln. Matchen kändes relativt säkrad, för inte skulle vi väll tappa 2-0?
Tre minuter senare. Bojinov får en boll en bit in på våran planhalva, tar två-tre steg framåt, klipper till bollen och får en kalasträff som seglar upp i Fontanas högra kryss. Inte mycket att göra år det, bara att lyfta på hatten och applådera en sådan träff. Tio minuter senare blåser domaren av första halvlek.
Andra Halvlek:
Återigen har vi har knappt bänkat oss framför TV:n och det smäller igen. Men, åt fel håll. Ridån går ner när en Leccespelare med en härlig djupledspassning hittar Boijnov som slitit sig loss i straffområdet. Precis när man tror att han glider ur all skottvinkel smäller det till. Bollen går under den stående Fontanas arm. Skottet såg verkligen inte otagbart ut, men kanske resonerade våran målvakt som jag, det fanns ju ingen vinkel.
Minuten tidigare har Martins haft ett friläge där vi lika gärna kunde ha punkterat matchen med 3-1. Kommentatorn sade sig något i stil med "Försvaret står ju helt stilla, vad långsamma de är". Snarare var det väll så att mötte en något snabbare anfallare? Ett gott skratt fick man sig i alla fall.
Efter detta tar Inter över matchen totalt. Davids byts in mot en för dagen helt osynligt Van Der Meyde. Inter börjar rulla bollen, hålla bollen, löpa med bollen och göra allt annat med den utom att skapa chanser.
Matchen började precis bli seg och enformig när en Interspelare plötsligt bryter ett totalt misslyckad uppspel. Bollen når fram till Adriano som inte ska kunna göra annat än mål från straffpunkten. Ändå så är hans skott närmare att träffa månen än målet. Adriano skjuter alltså en bra bit över när han är helt ensam med målvakten, inte likt kejsaren.
Bara någon minut senare så får Veron bollen på mittplan. Han tittar upp, siktar för att slå en långboll till Adriano eller Martins. Båda två stannar dock upp samtidigt som Lecces backlinje när de ska ställa offside. Javier Zanetti uppfattar situationen perfekt och tar en djupledslöpning från sin backplats. Veron slår sin långboll som han hållit inne med. Javier rusar förbi de stillastående försvararna, tar med sig bollen på huvudet och har öppen gata mot mål. Då får vi se hur orutinerad han är i dessa lägen. Javier börjar tänka alldeles för mycket, drar ner på farten och letar efter något hål hos målvakten. Allting tar sådan tid att en Leccespelare hinner hem precis så att han hinner täcka Javiers skott.
Interpressen fortsätter sedan konstant. Cruz samt Karagounis byts in mot slutet i hopp om att kunna röra om i Lecces försvar. Greken ser riktigt pigg ut i och blir nästan genast fälld i straffområdet. Domaren väljer att inte blåsa straff, inget snack om att Karagounis blev fälld men domaren ansåg troligen att han förstärkte fallet en hel del. Straff eller inte? Det kan diskuteras bra länge. Det ska ju sägas att jag trots allt inte är neutral i min syn.
Närmare än så kom inte Inter en kvittering. 2-2 är inte ett resultat grabbarna var nöjda med, nog var vi förtjänta av något bättre? Som sagt, detta skulle trots allt inte hända för vi hade ju 2-0.. Tänk om saker alltid gick som det skulle...
