Svårslagna sydlag

Juventus har inte haft någon större framgång i södra Italien den här säsongen. Ikväll blev det bara 0-0 mot Messina, Zlatan missade flera givna lägen, och Milan är ikapp.

Två tidigare resor till sydspetsen och Sicilien hade resulterat i noll poäng för Juventus, visserligen blev det seger mot Lecce på bortaplan på en vattensjuk plan, men mot Palermo och Reggina tog det stopp. Således fanns det nog en liten psykologisk spärr inför matchen på Sicilien, mot Messina, i den här omgången. Med Nedved och Trezeguet på skadelistan skulle inte uppgiften bli lättare.

Capello valde att fortsätta att experimentera med startuppställningen. Även den här matchen startades med en trebackslinje, eller en fembackslinje med offensiva ytterbackar om man så vill. Troligen testar Capello detta inför matchen mot Real, jag antar att filosofin på Bernabeu kommer att vara att släppa till så lite som möjligt. Men Messina är inte Real Madrid och taktiken var i det här fallet lite väl försiktig.

Den första halvleken blev fartfylld, intensiv och ganska underhållande. Juventus, med bara tre man på mitten, hade samma problem som mot Palermo för ett par veckor sedan. Det blev trångt och Emerson och Blasi fick dåligt med understöd och blev väldigt isolerade. Zambrotta och Zebina lämnade ogärna sina kanter, Camoranesi väger lätt i närkampsspelet och den raka backlinjen tilläts inte stöta framåt. Således blev det mycket Messina i den första halvleken. Hemmalaget var heltänt, alla spelare kämpade och slet som djur och såg till att sätta hög press på Juventus, som därmed fick svårt att skapa chanser.

Juventus var inte ofarliga, en heltänd Del Piero hade flera fina möjligheter i den första halvleken. Både från frisparkar och i slutskedet en riktigt fin chans inne i straffområdet, men vänstervolley försvann upp på läktaren istället för att träffa målramen. Han bjöd dessutom på en soloraid genom Messinaförsvaret som fick honom att se minst fem år yngre ut.

Även Zambrotta fick ut mycket av sitt slit på kanten, i övrigt var det tunt framåt och de individuella misstagen duggade tätt. Det kändes som att de flesta spelarna gick och funderade på annat, till exempel matchen på tisdag.

Messina kom ofta till avslut i den första halvleken, men få var riktigt bra. Zampagna och Di Napoli var heta, men den enda riktiga målchansen kom efter en frispark då Zampagna träffade stolpen efter en språngnick. Romalånet D'Agostino var riktigt bra och orsakade både Zambrotta och Zebina en hel del problem under den första halvleken.

Under pausen antar jag att Capello sa ett och annat till sina spelare, för det var ett annat lag som kom ut efter pausen. Juventus tog tag i taktpinnen direkt, och Messina såg helt plötsligt ut att ha tappat allt från den fina första halvleken. I och med att Messina pressades tillbaka i planen kom också chanserna. Främst var det Zambrotta som var arkitekt och Zlatan Ibrahimovic som var avslutare, den senare dock med mindre lycka.

Capello bytte ut Zebina, som hade en mindre lyckad dag på jobbet med mängder av felpassningar och missförstånd, mot Zalayeta. Detta ledde till att den inledande pressen kom av sig något. Camoranesi som var het i början av den andra halvleken fick ta ett steg tillbaka och offensiven kom av sig lite.

Den första riktiga chansen föll till Zlatan, efter underbart förspel av Zambrotta efter en snabbt levererad frispark. Zlatan var helt fri framför målvakten Storari, och sköt direkt på Zambrottas låga inlägg. Bollen träffade dock klockrent i stolpen. Zlatan hade hur mycket tid som helst och borde kunnat göra något bättre av läget. Han skulle dock få chansen igen lite senare.

Den andra halvleken blev sämre än den första, regnet tilltog och planen blev alltmer svårspelad. Dessutom blev det med tiden ganska grinigt på planen. Messinaspelarna blev tröttare och tröttare och var nöjda med en poäng, vilket ledde till att man byggde en ogenomtränglig mur, samt att man spelade tufft och hårt. Emerson som normalt är outstandig flaxade runt en hel del och ville gör alltför mycket själv, utan att få ut särskilt mycket.

Matchen absolut bästa målchans skulle Zlatan få i slutskedet. Han ställdes helt fri med Storari i straffområdet, men valde att gå på kraft istället för att placera in bollen. Storari lyckades ändra riktning på bollen och Emerson lyckades inte få in returen i nätmaskorna. Trots att domare Farina la till en hel del minuter på grund av skador, maskning och gnäll lyckades inte Juventus få hål på Messina och matchen slutade 0-0. Utan tvekan var det ett rättvist resultat, båda lagen hade varsin halvlek.

Till skillnad mot Juventus ikväll hade Milan marginalerna på sin sida och lyckades i sista minuten besegra Cagliari, vilket betyder att klubbarna nu delar på förstaplatsen på lika många inspelade poäng. Avståndet ner till Inter är fortfarande elva poäng, det är helt klart att titelracet kommer att stå mellan Juventus och Milan, och nu är det verkligen kamp.

På tisdag är det match i Madrid, säsongens hittills viktigaste kamp. Jag hoppas att Capello har ett ess i rockärmen och att spelarna är mer laddade än vad de visade ikväll. Ikväll blottade Juventus alltför många av sina problem, både bristen på kreativa lösningar den sista tredjedelen och avsaknaden av en riktig målskytt är påtaglig. Nedved måste bli frisk snarast så att Camoranesi kan få tillbaka sin vanliga roll och Trezeguet måste hitta målet, annars kan det bli uppförsbacke under våren.

Tobias Wennberg [tobias.wennberg@svenskafans.com]2005-02-20 13:04:14

Fler artiklar om Juventus