Trefoloni testa di...

55 sekunder av förnedring och en 90 minuter lång anti-Filippini-kampanj.

Matchen mot Juventus var säkerligen ett effektivt sömnpiller för alle de utomstående som bevittnade matchen igår. Under hela den första halvleken hade ett statiskt Juventus väldigt svårt mot ett samlat Lazioförsvar. Hemmalaget i sin tur satsade mycket på kontringar och att eventuellt ta sig runt på kanterna. Problemet vara bara att den berömda sista passningen levererades med kolossalt dålig precision. Vid två tillfällen kunde Lazio lätt ha tagit ledningen i matchen, men vänsterspelarna Cesar och Zauri lyckades istället med konststycket att inte hitta rätt med en sidledsboll på tio meter.

Lazio var det bättre laget i den första halvleken och förtjänade att vara i ledning. Därför kändes förlusten i den 85:e minuten lika självklar som onödig. Vi får helt enkelt skylla oss själva.

Det ljusblå laget tappade spelet och initiativet ju längre matchen led. Emanuele Filippinis alla bidrag till stacken försvann undan för undan i den andra halvleken då han helt kom bort från spelet. Casazzas första ingripande, ironiskt applåderat av en överspänd Papadopulo, gav inte direkt backlinjen det första intryck som man hoppats på. Männen som dominerade mittfältet under den första halvleken - Giannichedda, Dabo och Filippini - kroknade vilket medförde att ytan mellan mittfält och anfall blev synnerligen stor. Visst, Bazzani är en solid prima punta, men att mata bollar på ett fyrtorn är inte rätt metod när man spelar mot Juventus.

Med ungefär tjugo minuter kvar av matchen tappade vi allt vad press och understöd hette. Juve-spelarna tilläts gång på gång fresta på utanför straffområdet och hade inte kalibern på skotten varit av ett lågt märke så hade sannolikt målet kommit redan då. Nu fick Juventus istället ett riktigt turmål: den gamle Laziospelaren Pavel Nedved pricksköt in segermålet i den 85:e minuten. Inte väldigt rättvist, bara sådär Juve- och Milan-rättvist som det kan vara ibland.

Men från och med nu inleds skammen som i mångt och mycket genomsyrar den italienska fotbollen, och i synnerhet drabbar de mindre lagen...

Det här var knappast första gången som huvuddomare Matteo Trefoloni skämde ut sig på Olimpico. Minns förra säsongen, då Roberto Mancini tränade Lazio och Trefoloni delade ut straffar lite hipp som happ till våra motståndare. Igår bevisade han en gång för alla att han inte har i Serie A att göra.

Straffsituationen, där Thuram medvetet stänger Filippinis löpväg, kan onekligen diskuteras. Förmodligen friar domaren med anledning av att det är Filippini och ingen annan spelare som ramlar, vilket med tanke på omständigheterna kanske är korrekt. Men, med den måttstocken, hur kan då Fabio Bazzani blåsas av i slutet av matchen i närkampen mot nämnde Thuram? En utebliven avblåsning där och anfallaren hade förmodligen gjort mål.

Jag skrev innan matchen om situationen år 2000, då Juventus mötte Parma på Delle Alpi, och Fabio Cannavaro fick sitt mål felaktigt bortdömt:

" 6. Matteo Trefoloni
Året är 2000 och Juve spelar för scudetton. Hemmamatch i den näst sista omgången mot Parma och ledning 1-0 när Fabio Cannavaro helt regelrätt skallar in kvitteringen i slutminuterna. Problemet är bara att Parma inte kan göra mål mot Juventus i slutminuterna på Delle Alpi. Målet döms bort och ingen, absolut INGEN, fattar varför. En domarskandal av enormt stora mått som så småningom ledde fram till en avstängning, men som knappast kompenserade det faktum att domslutet var ett av de mest patetiska i Serie A:s historia. När får vi i Lazio en liknande gåva...?"


Några av artikelns läsare tycks dock ha missuppfattat stycket en aning. Det var inte Trefoloni som dömde matchen utan De Santis, något som framgår om man studerar rubriken i förhållande till texten ytterligare en gång.

Att hålla ögonen på Matteo Trefoloni var alltså en av mina uppmaningar...

Domsluten fram till matchminut 90 var inga allvarliga tjänstefel. De kan - med objektiva glasögon - accepteras. Men när nämnde domare efter 90 minuter och 55 jävla sekunder sätter pipan i munnen och blåser av matchen blir man bara tillintetgjord och förbannad. Ett målfirande, två byten och ganska så grov maskning från Lazios sida (och nej, jag förstår inte vilken eventuell skillnad det skulle göra att det var vi, och inte Juve som maskade) skall rimligtvis, med Serie A-mått sett, rendera i minst tre minuters stopptid. Det finns nämligen en oskriven regel, vars existens upphör när Juventus eller Milan leder, som säger att den andra halvleken alltid renderar fler tilläggsminuter än den första. Studerar man italienska matcher riktigt noga så märker man ögonblickligen att det sällan - nästan aldrig - är mindre än tre minuters tillägg i den andra halvleken. Även om 55 sekunder på något märkligt Juve-resonemang skulle vara befogat som tillägg, så är det likväl ett väldigt spektakulärt och extremt illaluktande beslut av Trefoloni att ta i det läget. Ungefär som att blåsa av en målvakt som hållit i bollen i sju sekunder.

Jag tycker nästan synd om Juve-supportrarna som återigen tvingas försvara sig mot anklagelserna som levereras dagen efter. Att så uppenbart tilldelas fördelar (för igår var det verkligen extremt tydligt) och ändå tvingas förneka det utåt måste vara påfrestande. Det kanske låter som en klyscha, men hade det varit Lazio som varit i ledningen så hade jag kunnat sätta hur många fiktiva miljoner som helst på att stopptiden varit åtminstone fyra minuter lång. Beröm till den med svartvit lagtillhörighet som vågar stå upp och se sanningen i vitögat.

***

Anti-Filippini-kampanjen

Matchen igår var dessvärre ingen av hans bättre, trots att han utan tvivel är den bästa fotbollskommentatorn i Sverige. Jesper Hussfelt alltså. Förmågan att analysera situationerna och sätta sig in i tittarnas situation är förvånansvärt bra och han vet precis när han skall tala, och när han skall göra det motsatta. Färska nyheter levereras jämnt och ständigt och blandas med rolig kuriosa. Det känns alltid som att han har något vettigt att säga. När Hussfelt öppnar munnen så lyssnar man, så är det bara. En mer påläst kommentator får man leta efter.

Just därför känns det tråkigt att konstatera, att han efter gårdagen sjönk i mina ögon...

Att hacka på en av Filippini-bröderna är ok, de har en sådan spelstil och måste kunna ta baksidan av det. Att däremot konstant leta fel och brister, argumentera för att stärka sin egen delvis felaktiga tes, kan uppfattas som väldigt opassande. Ett tag blev det nästan pinsamt att lyssna på, vilket även ursäktandet i slutet av halvleken från kommentatorns sida bekräftar. Det finns flera exempel på likvärdiga spelare, som förmodligen vi laziali lätt kan sätta namn på, som av Hussfelt aldrig sågats ens i närheten av lika grovt som Filippini gjordes under gårdagen.

Men nu när ribban är satt, så ser jag onekligen fram emot sågningen av alla spelare som ger "italiensk fotboll dåligt rykte" i framtiden...

Johan Wennerström2005-04-25 22:03:00

Fler artiklar om Lazio

SS Lazio Sweden Podcast - När Ingen Tycker Likadant, Vafan Betyder Det
SS Lazio Sweden Podcast - No Pedro No Party