Livet som Laziale - april 2005
"La Nord è sempre al tuo fianco!"
Inför bortamatchen mot Cagliari för knappt tre veckor sedan profeterade jag att Lazios Serie A-kontrakt skulle vara säkrat vid en eventuell poäng.
Sebastiano Siviglia lyssnade på mina indirekta böner och gav oss rättvisa på stopptid. Jag tror att just det målet kan vara av en osannolikt stor vikt när vi sammanfattar säsongen om 27 dagar.
Vi målar upp det värsta tänkbara scenariot till en början. Lazio klappar ihop fullständigt och förlorar samtliga matcher (Udinese hemma, Roma borta, Fiorentina hemma, Palermo borta) som återstår. I denna prekära situation skulle Brescia behöva sex, och Fiorentina (som för närvarande befinner sig under strecket) sju poäng för att sluta på samma poängantal som Lazio och sålunda tvinga fram en skiljematch. Om detta - mot förmodan måste tilläggas - förvandlas vår bittra realitet så finns fortfarande en stor chans att vi klarar oss utan att behöva samla ihop en enda poäng. Det räcker med att Chievo och Siena samlar ihop fyra poäng eller mindre för att få till ett slutspel, alternativt att direkt klara sig kvar. Parma får inte övervinna mer än tre poäng av tolv möjliga.
Det räcker alltså med en vinst, ytterligare tre poäng, för att Lazio i praktiken skall säkra ett nytt Serie A-kontrakt. Vid det scenariot är vi enbart ytterligare en seger ifrån en biljett ut i Europa...
Det kan alltså rent hypotetiskt räcka med en poäng de sista sex matcherna för att säkra ett nytt kontrakt. Vill det sig riktigt väl så kan till och med en nolla i poängkolumnen räcka.
Å andra sidan så pekar Brescias, Atalantas och Parmas formkurva uppåt. Det talar definitivt emot oss.
När (för det är väl fortfarande en fråga om när, och inte om...?) lossnar det för Fiorentina?
Parma har aldrig åkt ur Serie A tidigare, inte kan det väl hända i år?
Frågorna är många och dessvärre är svaren i dagsläget, efter en onödig förlust i Lecce, väldigt diffusa.
***
Giuseppe Papadopulos facit som Laziotränare har placerat oss laziali i något sorts upp-och-ner-vänd verklighet där vi ena veckan varit i himlen, och andra i det djupaste av helveten. Häng med på en åktur i den ljusblåa bergochdalbanan, där vinster är markerade med blått, oavgjorda med normal och förluster med rött:
Lazio-Roma
Fiorentina-Lazio
Lazio-Palermo
Lazio-Sampdoria
Reggina-Lazio
Lazio-Brescia
Milan-Lazio
Lazio-Atalanta
Chievo-Lazio
Lazio-Parma
Messina-Lazio
Lazio-Inter
Siena-Lazio
Lazio-Livorno
Bologna-Lazio
Cagliari-Lazio
Lazio-Juventus
Lecce-Lazio
Fortfarande kvar...? Då borde ni kunna skönja ett uppenbart mönster: Lazio anno 2005 är opålitligt och ojämnt något så fruktansvärt. Antingen fågel eller fisk, aldrig någonsin mittemellan.
Stämmer statistiken så klarar vi det här. Utan problem. Det måste vända snart igen.
***
Söndagens debacle i Syditalien lämnade dessvärre en del frågetecken efter sig. Frågetecken som under en längre period funnits där men som vi dessvärre inte vågat analysera. Det största av dem alla är bakåtslickad och kommer från Brasilien. Och när vi ändå är inne på temat frågor så känner undertecknad sig manad att bidra med en fråga direkt riktad till den lilla gulliga brassen på kanten:
VEM FAN TROR DU ATT DU ÄR!?
Det är inte första gången som den här mannen drar med sig laget ner i skiten. Minns Reggina-matchen då vi, efter att Cesar helt oprovocerat dragit på sig ett rött kort, tappade en ledning likt den igår och förlorade med uddamålet. Att mannen har personliga problem och bevisligen svårt med temperamentet, skall inte behöva påverka det lag som han säger sig uppskatta och vara stolt över. Frustrationen över uteblivna framgångar på plan kan inte gå ut över motståndarna och indirekt oss tifosi.
Det hjälper inte att fjäska och förklara sin hängivenhet till klubben den här gången. Cesar måste göra rätt för sig nu. Jag har benådat honom förut, och kan tänka mig att göra det igen.
Men det finns ingen "nästa gång" längre.
Och på tal om misstag...
Giuseppe "vi behövde friska ben" Papadopulo borde skämmas idag. Många märkliga byten har vi fått uppleva genom åren, men det här måste vara något av det värsta jag varit med om. Att byta ut Tommao Rocchi, som gjort TRE mål och varit OUTSTANDING, mot Roberto Muzzi kan inte ens Papadopulos närmaste vänner försvara. Ursäkta uttrycket, men vad fan tänkte han med...? Uppenbarligen räcker det inte att göra hattrick och vara bäst på plan för att "offensiva" Papadopulo skall tänka om. Vi är alldeles för dåliga, och har så varit hela säsongen, för att backa hem och försvara en ledning. Att inte Papadopulo lär sig det är ett smärre under och varslar dessvärre om framtida problem.
***
Fyra extremt viktiga matcher återstår och på söndag gäller återigen "Tutti allo Stadio" då Udinese skall besegras.
Sen är det derby.
Och Canal + har ännu inte bestämt om matchen skall visas på någon av deras kanaler...
Curva Nord är förmodligen slutsåld och väldigt svårt för en svensk laziale att få biljetter till. Eventuella biljetter till Tribuna Tevere kommer gissningsvis att kosta runt 500 SEK och på Monte Mario-sektionen upp till det dubbla.
Vi är 15 mot 55.000 och möjligen står ett Serie A-kontrakt på spel. Det här derbyt är det viktigaste på många år. Och även om Rom-lagen är bedrövligt dåliga för tillfället så vet vi - romanista som laziale - att den här matchen är fylld av en passion som saknar motstycke i Italien. Det här kan göra skillnaden mellan fiasko och förlåtelse.
***
Vi skall klara oss kvar och vi skall göra det tillsammans - tutti uniti. Curva Nords TIFO inför matchen mot Juventus var mäktigt och banderollen likaså:
"Curva Nord är alltid vid din sida!"
...och likaså är vi. För alltid.
