Messina-Inter 2-1
Inter styr matchen i stort, skapar de hetaste chanserna i mängder. Men man lyckas inte stänga tillställningen, känns det igen? Denna säsongen är det snarare regel än undantag. Messina tog en fin skalp mot ett huvudlöst Interförsvar. Första bortaförlusten på nästan ett år för Inter.
Till att börja med är en ursäkt på plats för att rapporten är försenad. Skribenterna har dock privata förhavanden att tänka på i första hand och så är det med det. Bättre sent än aldrig säger vi som sköter sidan. Om någon är intresserad av att skriva matchrapporter i framtiden får ni gärna skicka in ett par provtexter för kontroll så underlättar detta arbetet med sidan enormt.
Inter kom inför matchen med rågen i ryggen, efter tredje italienska derbysegern på fyra försök mot Juventus. Julio Cruz har återvunnet förtroende och det kom att bli ännu en pyts för argentinaren denna omgång.
Inter inledde matchen piggt och skapade flera bra anfall. Emre fanns åter med och var företagsam i startelvan, trots att ingen officiell förklaring verkar ha kommit på hans uttalanden. Turken stod för en mycket fin soloraid redan efter fem minuter då han tog med bollen i fart förbi två motståndare och avslutade rushen med ett lågt avslut, Storari tvingades parera med viss svårhet.
Messina högg framåt i enstaka försök, men fick oftast förlita sig på kontringsspelet där Intr allt som oftast var vakna och avstyrde.
Nämnde Storari fick en hel del att jobba med under hela första helvlek. Volleyskott från Emre ströka strax över ribban, ett fint nickförsök från Stankovic, samt ett riktigt vasst från Materazzi tvingade Storari till en häftig parad.
Inter bibehöll trycket och Toldo tvingades enbart plocka ett par bollar som kom mitt i famnen.
Den andra halvleken inleddes med ett Intermål. Välförtjänt med matchbilden i bakhuvudet. Martins byttes in från start istället för Kily som tvingades utgå. Zé Maria fick en returboll ute på kanten och langade in ett nytt inlägg mot Julio Cruz. Messinaförsvararen missade och bollen hamnade istället hos en helt fristående Poncharello som från nära håll inte ge något misstag, 1-0.
Här hade Inter läge att öka takten ytterligare och på de chanser man skapade förvalta sina lägen bättre. Nu var man ineffektiva, och Messina istället raka motsatsen.
På ett inlägg från vänsterkanten beräknade Materazzi bollen fel, vilket gjorde att han dessutom släppte sin markering. Di Napoli var den lycklige som snyggt skallade in bollen högt förbi en lamslagen Toldo. Kvitterat i matchen och frustrerande givetvis.
Nu är det ju sällan så att en olycka kommer ensam. Martins var förvisso mycket företagsam och hade flera genomspringningar som kunde resulterat. Nigerianen är dock långt för het när chanserna dyker upp, och istället för att ta de där extra stegen för att kunna placera bollen tar han i för kung och fosterland och allt som oftast kan målvakten skära av vinkeln och mota bollen.
Den farligaste chansen kom att bli Seba Veróns avslut från 35 meter. En hårt pressad och skruvad kanon som Stovari med andan i halsen kunde se vina förbi och ramma stolpen, istället för att gå in i mål.
Och olyckskorparna kraxade än högre när Messina bytte in Rafael i slutskedet av matchen. Brassen passade förstås på att efter en Messinakontring, där Materazzi återigen är snett ute och upphäver offsidfällen, göra sitt första mål i Serie A. Ridå för Inter och glädjefnatt på San Filippo.
En taktisk match att glömma för Inter helt enkelt, hem och öva avslut från nära håll. Bättre koll på offsidefällan och man mot man i straffområdet. Nya tag krävs!
