Säsongens...
Artikelserien fortsätter, nu del två.
...individuella insats
Förra året vann Claudio Lopez kategorin säsongens individuella insats. I år är det sämsta istället för bästa som gäller, och inte helt otippat är det en annan Lopez som kammar hem denna kategori. Oscar Lopez var katastrofal borta mot Lecce, och för att verkligen understryka det ska det sägas att Gazzetta dello Sport “belönade” honom med en trea. Tommaso Rocchi fixade ett hattrick medan barcelonalånet såg till att samtidigt göra tre misstag så att Rocchis underbara prestationer inte blev annat än - just det - tre underbara prestationer. Den katalanska klubben lär med all säkerhet se till att han inte fortsätter sin sejour hos Barcelonas stolthet när han återvänder...
...bomber
Förra säsongen genomförde Empoli en fantastiskt fin match mot Juventus. Det slutade 3-3 och en anfallare vid namn Tommaso Rocchi fick sitt allmänna genombrott. När han sedan under sommaren skrev på för Lazio jublade många laziali. Lazio hade saknat en riktig målskytt och med Tommaso Rocchi var det tomrummet igentäppt. Efter lite misshandlande av höstens tränare, Mimmo Caso, kunde anfallaren under våren visa sin storhet och snabbt befästa sin plats som en del av lagets grundstomme. Tommaso är stor, och han kommer att bli ännu större.
...hattrickhjälte
Det var länge sedan en laziospelares hattrick betydde så mycket för sitt lag, förmodligen inte alltsedan Simone Inzaghi briljerade mot Olympic Marseille (5-1) på Olimpico säsongen 1999/00 genom att näta vid fyra tillfällen. Därför kändes det extra kul när Tommaso Rocchi i bortamatchen mot Lecce lyckades med bedriften för andra gången i karriären. Med tre mål såg han till att skriva in sig i historieböckerna och samtidigt vinna en plats i de ljusblås hjärtan. Och även om resultatet inte gick Lazios väg, så gladdes man åt den nästan overkliga prestationen som anfallaren hade svarat för.
...bäste
När Lazio i november månad skulle spela en bortamatch i Uefacupen mot Middlesbrough var inte många spelare tillgängliga. Med reserver och primaveraspelare från start - för att inte tala om den djupt dalande formen - var förväntningarna ordentligt reducerade. Men Lazio hade trots allt Giuliano Giannichedda på planen, och under de femton minuterna han var på gräsmattan var Lazio det bättre laget och spelade förhållandevis bra. GG:s prestation i denna match speglar hans betydelse för Lazio under den gångna säsongen. Alltsedan den defensive mittfältaren anlände från Udinese tillsammans med Stefano Fiore har han bara växt - och växt. När nu Giuliano Giannichedda lämnar Lazio till förmån för det svartvitrandiga laget från Turin gör han det efter att ha ingjutit en kolossal respekt och vördnad hos varenda laziale. Med sitt uppoffrande spel och fläckfria lazialità kommer han att kunna bära huvudet högt samt applåderas när han besöker Olimpico nästa säsong. Tack!
...comeback
Paolo Di Canio. Det räcker så.
...debutant
Förra säsongen hette han Alfonso Delgado, denna gång heter han Claudio De Sousa. Det var hemma mot Messina som ynglingen debuterade, och likt Delgado var han inblandad i segermålet. Skillnaden är dock att De Sousa gjorde målet istället för att assistera. Efter att makedoniern Goran Pandev sprungit sig loss på kanten, och avancerat mot straffområdet, passade han in bollen till Claudio som satte bollen upp i nättaket och efteråt förpassades in i eufori. Med sina tekniska begåvningar är Claudio De Sousa en lovande spelare men tyvärr verkar hans äventyr i Lazio vara över. Ironiskt nog är det i just Messina som han ser ut att husera nästa säsong, Lazio lär sig tydligen aldrig att behålla sina talanger.
...besvikelse
Han var en av de första att anpassa sig till den nya lönenivån. Han var en av dem som aldrig sålde sin själ till någon nordklubb. Han var en av dem som skulle leda det nya Lazio genom dess första eskapader. Cesar svek aldrig Lazio men på planen lyckades han inte infria de förväntningar som både supportrar och tränare hade på honom. Kontraktsförlängningar, transferrykten, Lazios ständigt prekära situation, hans faders hälsa och så vidare blev för mycket - brassen vek ned sig. Under den nyligen avslutade säsongen blev det inga brassetrick på kanten, mästerinlägg eller drömliknande dimensioner på spelet. Och för det fick vi alla lida - klubben, medspelare, supportrar och Cesar själv. Med en förhoppningsvis närliggande signatur på ett nytt kontrakt får vi se fram mot underverk nästa säsong istället. Det får vi åtminstone hoppas.
...upprättelse
Det var mot Chelsea i Champions League förra säsongen som Matteo Sereni gjorde sin sämsta match för Lazio. Och det kostade honom många lazialis förtroenden. Sedan dess har han hittat tillbaka till den nivå som han egentligen ligger på, och när säsongen 2004/05 summeras är det inte längre någon som hyser något agg mot honom, vår andremålvakt. Lazio har kunnat stoltsera med att inneha två bra målvakter i flertalet år, men frågan är nu om Lazio längre har råd med det. Både Matteo Sereni och förra årets besökare i McDonald's-kön, Angelo Peruzzi, är värdiga förstemålvakter. En av dem måste gå, och det ser ut att bli den som till sist fick sin upprättelse.
...mest ojämne
Toppar och dalar, men främst dalar. Massimo Oddo har aldrig lyckats vara fullständigt kontinuerlig i sin form, dock långt ifrån vad han har varit denna säsong. Fotbollsitalien har lärt känna Massimo Oddo som en modern och otroligt dynamisk ytterback som gärna följer med upp i anfallen med sin högerfot. Tyvärr har den högerfoten oftast inte varit vad den har varit, och de offensiva raiderna har inte varit lika skräckinjagande för motståndarna som förr heller. Ibland har det ändock sprakat om den förre veronaspelaren och formen pekat uppåt. Dessvärre höll formtopparna bara i sig i ett par matcher, för att åter sakta - eller i andra fall blixtsnabbt - sjunka. Till sommaren kommer Massimo, likt några andra av Lazios största namn, med största sannolikhet att hitta en ny arbetsgivare i uppe i Lombardiet eller Piemonte.
...mest ovisse
Han debuterade fullkomligt makalöst med dunder och brak. 3-1 mot Roma och Giuseppe Papadopulo var halva Roms mirakelman. När Lazio veckan därefter vann borta i Florens var Papa definitivt helgonförklarad. Men sedan kom Lazio in på samma gamla spår igen. Förluster, uruselt spel, oförståeliga byten samt smådispyter med vissa spelare. Som supporter visste man aldrig vad vårens tränare skulle hitta på till nästa match. Ibland bytte han ut spelare utan logik medan spelarna på bänken vid andra tillfällen knappt behövde värma upp. Få spelare visste var de hade Giuseppe, och för supportrarna var det bara att vänta på utfallen istället för att förutse dem. Visste Papadopulo ens var han hade sig själv kan man undra.
:: :: ::
Videoklipp att komplettera texten med finns på Lazios officiella hemsida.
Artikelserien fortsätter imorgon.
